Wikipediadiskussion:Projekt djur

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Wikipedia:Problematiska kategorier/Egentliga insekter[redigera wikitext]

Wikipedia:Problematiska kategorier/Egentliga insekter behöver kommentarer. Lophotrochozoa (disk) 13 mars 2013 kl. 00.25 (CET)Svara[svara]

Dags att göra något åt den kategorin nu, EMRÅ. Se mitt inlägg där. Lsj (diskussion) 14 juli 2014 kl. 17.55 (CEST)Svara[svara]

Vetenskapligt namn på vitklöversandbi?[redigera wikitext]

Hur gör jag med det vetenskapliga namnet på vitklöversandbi? De flesta utländska källor ITIS, DiscoverLife anger Andrena ovatula (Kirby 1802), medan de svenska källor jag hittat (Jordbruksverket, Artportalen) hävdar Andrena albofasciata (Thomson, 1870)? Här på svwp (i Sandbin) kallas den A. albofasciata. Är det någon som kan hjälpa mig att avgöra vilket namn som har företräde? Det borde väl egentligen vara A. ovatula, om man ser på auktorsåret? Men varför förordar då två så tunga, svenska källor A. albofasciata? / TernariusD 17 mars 2013 kl. 11.24 (CET)Svara[svara]

Tilläggas bör kanske, att en Googlesökning visar en klar övervikt för A. ovatula. / TernariusD 17 mars 2013 kl. 11.34 (CET)Svara[svara]

I en del källor verkar de ha A. ovatula och A. albofasciata som synonymer. I Dyntaxa är de däremot två arter, A. ovatula med det svenska namnet vickersandbi (se här) och A. albofasciata med det svenska namnet vitklöversandbi (se här). Jag skulle följa Dyntaxa för att få rätt svenskt namn till rätt art ("vetenskapligt namn"), och sedan förklara eventuella synonymer och indelningar i brödtexten. Höstblomma (disk) 17 mars 2013 kl. 11.49 (CET)Svara[svara]
Tack så mycket för informationen! Den var värdefull – och tyvärr litet deprimerande: Eftersom flera källor (t.ex. DiscoverLife och Wildbienen) betraktar A. albofasciata som en yngre, ogiltlig synonym till A. ovatula, och därför behandlar båda taxa som en art, vet jag inte riktigt vilka källor som jag vågar använda. Fast det är ju rakt inte ditt fel! :-) / TernariusD 17 mars 2013 kl. 12.44 (CET)Svara[svara]
Källan som Dyntaxa uppger vad gäller uppdelningen mellan dessa båda taxa i två arter är Anders Nilsson & Björn Cederberg (2004) Lista över svenska bin och humlor. Om man tittar på denna utbredningskarta för Andrena ovatula, och om den nu stämmer med dessa två väl separerade förekomster, så är det kanske inte så konstigt att vissa auktoriteter delar upp dem i två arter. --AHA (disk) 17 mars 2013 kl. 18.40 (CET)Svara[svara]
Andra utbredningskartor ( t.ex. Discover Life) ger tyvärr en mera spridd, och mindre distinkt bild. Frågan är, hur bör jag lägga upp en artikel om arten/arterna? Det finns knappast några fakta att tillgå om A. albofasciata, de få länkar jag hittar verkar att behandla namnet som en synonym till A. ovatula, så allt som kommer att stå i en tänkt artikel handlar om A. ovatula. (Intressant nog verkar man att betrakta de två namnen som olika arter i Norge). Samtidigt är det ju tydligt, bl.a. av Wildbienens artikel, att man menar vad vi på svenska kallar vitklöversandbi. Jag måste erkänna att jag är litet förbryllad över varför de skadinaviska källorna ser olika på arten/arterna än de flesta andra. / TernariusD 18 mars 2013 kl. 13.19 (CET)Svara[svara]
Den typen av internationella diskussioner är inte alls ovanliga. Vad gäller fåglar är dom mycket mer benägna att spltta arte i USA än i Europa, till exempel. Eftersom källäget är dåligt för albofasciata så är det till att börja med bäst att skriva en artikel om ovatula och där avhandla hela problematiken. När/om du får tag på Anders Nilsson och Björn Cederbergs bok så kan du ju alltid splitta artikeln i två. --AHA (disk) 18 mars 2013 kl. 13.33 (CET)Svara[svara]
Jag kollade i Fauna Helvetica Apidae 6. Där listas albofasciata som synonym till ovatula. Men det står också en kommentar att vissa anser att albofasciata är en egen art och som källa anges då Schmid-Egger & Scheuchl, 1997. --Manders (disk) 18 mars 2013 kl. 21.57 (CET)Svara[svara]
Så, nu har jag skapat en grund för artikeln Vickersandbi (A. ovatula) som förklarar synonymproblematiken. Bara att bygga vidare på. --AHA (disk) 18 mars 2013 kl. 23.01 (CET)Svara[svara]
Bra initiativ! Jag såg att du hade lagt in en kommentar på Sandbin också. Nu har jag utökat artikeln om vickersandbi litet. / TernariusD 19 mars 2013 kl. 16.32 (CET)Svara[svara]
Bra! Men vad menar du med att ITIS "ignorerar det helt"? Dom skriver ju inte ut underarter för dessa arter så det är omöjligt att avgöra mer än att dom inte behandlar albofasciata som art. Jag dolde den redigeringen så länge. --AHA (disk) 19 mars 2013 kl. 22.30 (CET)Svara[svara]
Det är sant. Jag hade skrivit så i mitt utkast innan det framgick (här ovan) att vissa källor betraktade albofasciata som en underart, och syftade då på det faktum att ITIS varken tog upp den som art eller synonym. Sedan lade jag in det av ren slapphet/glömska. Du gjorde alldeles rätt i att dölja texten. / TernariusD 20 mars 2013 kl. 07.04 (CET)Svara[svara]
Okej! Finemang! --AHA (disk) 20 mars 2013 kl. 15.49 (CET)Svara[svara]

Rubriker för djurartiklar[redigera wikitext]

Jag såg att rubrikerna blivit ändrade i min artikel om tvåbandad getingfluga så att huvudrubrikerna är Utseende-Utbredning-Ekologi. Jag brukar själv använda huvudrubrikerna Kännetecken-Levnadssätt-Utbredning. På projekt djur sidan finns denna mallen som anger Kännetecken-Utbredning -Levnadssätt/Ekologi. Borde vi komma överens om en gemensam rubriksättning för djurartiklar? --Manders (disk) 20 mars 2013 kl. 22.46 (CET)Svara[svara]

Jag tycker att det är bättre att använda "ekologi" eftersom det på ett naturligare sätt även omfattar habitat/biotop. "Kännetecken" tycker jag är lite vagt eftersom det även kan omfatta typiska beteenden, var arten ofta uppehåller sig etc - vilket bör beskrivas i ekologi. Men det handlar såklart om språkliga nyanser. Vänligaste --AHA (disk) 24 mars 2013 kl. 21.17 (CET)Svara[svara]
Ok, såg nu att ämnet diskuterats tidigare på mallens diskussionssida, verkar som vi får leva med att det spretar lite i artiklarna i detta avseende. Även engelska wikipedia verkar variera mycket vad gäller djurartiklars rubriker. Men jag ändrar nog tillbaka tvåbandad getingfluga till de ursprungliga rubrikerna eftersom i stort sätt alla blomflugeartiklar ser ut så (kanske beror på att jag har skrivit de flesta :-)) --Manders (disk) 24 mars 2013 kl. 22.45 (CET)Svara[svara]
Självfallet är det ingen nackdel om vi kan upprätthålla en viss, gemensam standard i våra artiklar. Men i ett projekt som vårt, där inte bara alla kan ändra i artiklarna, utan också alla seriösa bör kunna göra det, tror jag vi bör vara litet försiktiga med att låta standardiseringen gå för långt – inte minst riskerar arbetet med att upprätthålla en alltför strikt standard att bli oss övermäktigt. Finns det inte en viss charm med, med att artiklarna blir litet personliga (givetvis under förutsättning att det inte görs avkall på seriositeten)? Om vi tillåter en viss individualitet, och det tycker jag alltså vi bör göra, kanske vi ska vara en smula försiktiga med att ändra på rubriker främst på grund av egna, estetiska överväganden? / TernariusD 25 mars 2013 kl. 07.36 (CET)Svara[svara]

Igelkottar vs. igelkottdjur[redigera wikitext]

Jag påpekade det redan för några år i diskussionen till artikeln igelkottar att Nationalencyklopedin har andra beteckningar. De kallar familjen för igelkottdjur och bara underfamiljen Erinaceinae för igelkottar. Lsjbot har nu skapad flera artiklar där beteckningen igelkottdjur förekommer i brödtexten, men inte i taxoboxen. Ska vi följa NE och flytta några artiklar? --Nordelch För Wikipedia - i tiden 23 mars 2013 kl. 17.40 (CET)Svara[svara]

 Fixat Familjens artikel flyttad till igelkottdjur efter diskussion vid flera ställen. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 24 mars 2013 kl. 10.48 (CET)Svara[svara]

Veckans tävling - Påskharar[redigera wikitext]

Snart börjar en tävling för puts i robotskapade hardjursartiklar. Tävlingssidan finns här. Jag hoppas (eller heter det skuttas? SMirC-smile.svg) på livlig deltagande. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 23 mars 2013 kl. 18.24 (CET)Svara[svara]

Rapport om nya artiklar[redigera wikitext]

Då Lsjboten var så flitig är det ej längre möjlig inom några djurgrupper att skapa helt nya artiklar. Jag undrar därför om vi kan använda rutan "Nyskapade artiklar" i Djurportalen även för robotskapade artiklar som utökades med mer än 2000 byte? --Nordelch För Wikipedia - i tiden 20 april 2013 kl. 09.30 (CEST)Svara[svara]

Det tycker jag är helt ok, bland det trevligaste med portalen är ju möjligheten att kolla vad nytt andra har skrivit. Höstblomma (disk) 20 april 2013 kl. 09.44 (CEST)Svara[svara]
Bra, då börjar jag lista på. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 21 april 2013 kl. 09.59 (CEST)Svara[svara]

Groddjur, släktet Bufo[redigera wikitext]

Det har skapats en del dubbletter om groddjur i släktet Bufo, på grund av att arter i vissa undersläkten sedan några år även verkar placerats i egna släkten. Tillsvidare valde jag att infoga dubbletterna i de äldre artiklarna, alltså det blir Bufo. Men jag skulle uppskatta om någon som hinner sätta sig in lite mer i saken skulle vilja reda ut hur det är lämpligast att ha det. Vilka undersläkten är tillräckligt etablera som egna släkten för att vi ska följa det - eller inte? Kan tillägga att det varierar en del mellan språkversionerna hur man har det. Ett exempel är Incilius (finns fler). Höstblomma (disk) 27 april 2013 kl. 12.11 (CEST)Svara[svara]

Om det inte finns något mera etablerat standardverk för groddjur skulle jag följa IUCN:s indelning, sök:Bufo, de har redan flera nya släkten. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 27 april 2013 kl. 12.20 (CEST)Svara[svara]

Havstofsar, tofsstjärtar…[redigera wikitext]

Hej! Jag har nu inlett sammanslagningsdiskussion Diskussion:Havstofsstjärt här. Titta gärna dit. :-)--Paracel63 (disk) 8 maj 2013 kl. 16.32 (CEST)Svara[svara]

Mandarinfisk ?[redigera wikitext]

Borde vi flytta Synchiropus splendidus till Mandarinfisk ? --Ettrig (disk) 25 juli 2013 kl. 09.53 (CEST)Svara[svara]

Det står inget svenskt trivialnamn i Fishbase, men den verkar ju kallas så, exempelvis på akvariefisk.se här. Kallas den även så i akvarieböcker så tycker jag man kan flytta. Annars kan man alltid göra omdirigering från mandarinfisk till Synchiropus splendidus tillsvidare. Höstblomma (disk) 25 juli 2013 kl. 11.06 (CEST)Svara[svara]
Trivialnamnet är synnerligen vedertaget, och det som sedan nu ganska många år används i mer eller mindre all svenskspråkig akvarielitteratur. Jag har varit djärv och flyttat sidan. –Tommy Kronkvist (diskussion), 17 maj 2014 kl. 22.25 (CEST),Svara[svara]
Arten omnämns för övrigt som motsvarande "mandarinfisk" på en rad andra språk, se exempelvis FishBase Common names List. –Tommy Kronkvist (diskussion), 18 maj 2014 kl. 00.06 (CEST).Svara[svara]

Användare:Jopparn/Taxobox för VE[redigera wikitext]

Hej!

Jag har påbörjat arbetet med att göra Mall:Taxobox enklare att redigera i Visual Editor, vilket samtidigt kommer att göra dokumentationen bättre. Med tanke att det kommer att göra det enklare att redigera mer än en miljon artiklar känns det rätt viktigt. Arbetet pågår här: Användare:Jopparn/Taxobox för VE.

Det är dock en jäkligt stor mall och jag är inte något proffs på biologi så jag är orolig att jag ska göra något misstag någonstans och det tar väldigt lång tid för mig. Så jag hoppas att Du skulle kunna tänka dig att ta en titt samt översätta några av parametrarna. Om jag räknat rätt är det 91 parametrar kvar att översätta, men 22 stycken kommer enkelt gå att kopiera från de andra. Det vore kul om vi kunde ha den färdig innan helgen är slut.

Vänligen, Jopparn (disk) 31 augusti 2013 kl. 14.11 (CEST)Svara[svara]

20 stycken är nu färdiga av 111. Jopparn (disk) 31 augusti 2013 kl. 14.16 (CEST)Svara[svara]
+6 stycken till. Jopparn (disk) 31 augusti 2013 kl. 16.10 (CEST)Svara[svara]
Ytterligare 12. 38 är 111 är nu färdiga. Jag kan nog fixa 5-10 till, resten behöver jag hjälp med. Jopparn (disk) 31 augusti 2013 kl. 16.36 (CEST)Svara[svara]
Jag översatte 19 till. Så totalt 57 av 111 är nu färdiga. Kan någon som är duktig på biologi göra en insats? Jopparn (disk) 1 september 2013 kl. 19.24 (CEST)Svara[svara]
En okänd välgörare (IP: 90.227.135.41) översatte ytterligare 18 så endast 39 stycken återstår nu! Jopparn (disk) 2 september 2013 kl. 08.00 (CEST)Svara[svara]

Någon som har en halvtimme över och kan hjälpa till att göra över en miljon artiklar mer lättredigerade för nybörjare? :-) Jopparn (disk) 23 september 2013 kl. 02.42 (CEST)Svara[svara]

Vad jag vid ett snabb titt hittade är den gamla beteckningen "Lower Risk (LR)" för livskraftig som numera heter "least concern (LC)", men kanske bör den gamla beteckningen ändå finnas med på din sida då inte alla boxar är uppdaterade. Sedan bör du kanske veta att cellerna taxon och binominal är synonymer. Den svenska versionen heter taxon men den engelska versionen binominal finns med då vissa nya användare bara kopierar den engelska mallen vid översättningar. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 23 september 2013 kl. 14.02 (CEST)Svara[svara]

Kan någon hjälpa till att översätta följande rader?

  1. The conservation status code: 'secure', domesticated 'DOM', Least Concern 'LC', Lower Risk—Least Concern 'LR/lc', Near Threatened 'NT', Lower Risk—Near Threatened 'LR/nt', Lower Risk—Conservation Dependent 'LR/cd', Vulnerable 'VU', Endangered 'EN', Critically Endangered 'CR', Possibly Extinct 'PE', Extinct in the wild 'EW', Extinct 'EX', Data deficient 'DD', Not evaluated 'NE',Fossil 'fossil', Prehistoric 'pre', 'See text', Lower Risk 'LR'",
Koder för hotstatus: 'secure?', domestiserad 'DOM', Livskraftig 'LC', Låg risk-Livskraftig 'LR/lc', Nära hotad, 'NT', Låg risk-Nära hotad 'LR/nt'. Låg risk-Skyddsåtgärder krävs (vet ej om det finns "korrekt" svensk översätting?), Sårbar 'VU', Starkt hotad 'NE', Akut hotad 'CR', Förmodligen utdöd 'PE', Utdöd i vilt tillstånd 'EW', Utdöd 'EX', Informationsbrist 'DD', Ej bedömd 'NE', Fossil 'fossil', Förhistorisk 'pre', 'Se text', Låg risk 'LR'", AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)Svara[svara]
  1. "System used for Conservation status: 'iucn3.1', 'iucn2.3', 'EPBC' etc. Required if status given."
Version som används för hotstatus: 'iucn3.1', 'iucn2.3', 'EPBC' (?) etc. Behövs om hotstatus anges." AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)Svara[svara]
  1. "The stratigraphic range for groups known as fossils. E.g. CambrianPermian or Mall:Fossil range to give a chart. Use 'Recent' for extant taxa and 'Holocene' for Late Quaternary extinctions."
"Den stratigrafiska utbredningen för grupper som är kända som fossil. Ex. kambrium-perm för att skapa en tabell. Använd 'Recenta' (?) för idag levande taxa och 'holocen' för taxa som dog ut under de senkvartära klimatförändringarna. (förslagsvis?) AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)Svara[svara]
  1. "Viruses not placed in taxa above the rank of order, instead a virus group is used, given by a Roman numeral from I to VII"
  2. "For each major taxon you can add an unranked entry to the taxobox. The entry unranked_X appears above rank X"
  3. "This and other minor ranks should only be used when they are important to understanding the classification of the taxon described in the article"
  4. "The authority used for this rank. Every rank has a rank_authority field which are not currently listed"
  5. Superphylum
Överfylum/Överdivision AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)Svara[svara]
  1. "For flowering plants using the APG III system this should be set to Angiosperms rather than using division/divisio"
  2. Följande ord: "Unranked phylum/stam", "Infraphylum", "microphylum" och "nanophylum"
"Okategoriserat fylum/stam", "Infrafylum/infrastam", "mikrofylum/mikrostam" och "nanofylum/nanostam" (men jag har inte en aning om när/hur man använder de senare?) AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)Svara[svara]
  1. "For flowering plants using the APG III system this should be used rather than class/classis"
  2. unranked infraclassis
"Okategoriserad infraklass" AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)Svara[svara]
  1. "Generally used for flowering plants using the APG III system"
  2. "Used in zoology, a different rank to the division used in botany."
  3. Följande ord: "Supertribus", "Unranked tribe", "Alliance", "Unranked genus", "Species group", "Species subgroup", "Species complex"
Följande ord: "övertribus/översläktgrupp", "okategoriserad släktgrupp/tribus", "?", okategoriserat släkte", "artens underartsgrupp", "artkomplex" AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)Svara[svara]
  1. "The full trinomial name for subspecies, it should generally be in italics."
"Underartens hela vetenskapliga namn ska generellt skrivas kursiverat." AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)Svara[svara]
  1. "The authority for a trinomial."

Vänligen, Jopparn (disk) 30 september 2013 kl. 13.42 (CEST)Svara[svara]

Så, har översatt några - men också lämnat några frågetecken. AHA (disk) 30 september 2013 kl. 14.42 (CEST)Svara[svara]
Hej! Hade missat att du svarat här. Jag har uppdaterat nu. Jag lägger till allt i mallen nu, så får ni gärna ta en titt. Jag tänker att det blir lite enklare för nybörjarna iaf (även om det inte är perfekt). Jopparn (disk) 23 januari 2014 kl. 22.15 (CET)Svara[svara]
Hmmm... Jag hade tänkt att lägga till den i Mall:Taxobox/dok nu, men får upp en liten röd ruta där det står: "Syntaxfel i JSON". Någon duktig som kan hjälpa till att lista ut vad problemet är? Jopparn (disk) 23 januari 2014 kl. 22.36 (CET)Svara[svara]
Jag glömde att skriva här att jag har lagt till koden i mallen nu. Det återstår dock en del översättningar, så den som känner sig manad att göra en liten insats och översätta de som återstår får gärna ta en titt.
Mina erfarenheter från mängder av workshops är att det är superviktigt att mallarna är uppdaterade (så att de fungerar med Visual Editor) för att nybörjare ska kunna bidra på ett bra sätt. Just nu är vi dock två-tre personer som fixar med uppdateringarna, så vi kan behöva lite hjälp :-)... Jopparn (diskussion) 2 mars 2014 kl. 22.08 (CET)Svara[svara]
En vanlig infobox med hyfsad dokumentation tar enligt min erfarenhet typ 15-30 minuter att fixa till, beroende på antalet parametrar. Jopparn (diskussion) 2 mars 2014 kl. 22.10 (CET)Svara[svara]

Pungdjur[redigera wikitext]

Projektet att källbekräfta alla artiklar om pungdjur, med undantag av vissa mellan-taxa som underfamiljer, är nu i princip avslutat. Den sista arten som fick vänta på städningen var den stackars tasmanska djävulen. Just denna artikel kan utökas mer med hjälp av motsvarande Wikipediatexter på andra språk men jag nöjer mig med det som finns just nu. Även två andra rovpungdjur (Murexechinus melanurus och Phascomurexia naso) som numera listas i sitt eget släkte har rätt korta artiklar. Jag hittar inget mer om arterna i källorna men kanske vill någon resa till Nya Guinea, där dessa arter lever, och leta efter fler texter? I artikeln om snabelpungdjuret, som 2008 var nominerad till "bra artikel" – men refuserades, är rubriken om utbredning markerad som stubb, men jag vet inte riktig vad som ska tillfogas där. Man kan kanske redan här skriva om växterna som är typiska i de nämnda hedområden men det blir tydligare i rubriken om födan. Några förslag?

Innan jag skriver ett tillkännagivande på Bybrunnen skulle jag önska att artiklarna även granskas språklig då jag inte har svenska som modersmål. Ett stort Tack går till Lsj som med hjälp av sin BOT skapade många pungdjursartiklar, där jag bara behövde fylla på! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 29 september 2013 kl. 12.56 (CEST)Svara[svara]

Fantastiskt arbete Nordelch! Ser fram emot då ett släkte eller tom en familj blir kategoriserad som "Utmärkt artikelserie" - detta kanske är en kandidat så småningom :-) --AHA (disk) 29 september 2013 kl. 13.32 (CEST)Svara[svara]
Den här informationen i något förändrad form kanske kunde fylla ut utbrednings och habitat-stycket i artikeln om snabelpungdjuret: "Floral diversity is particularly important for the honey possum, as it cannot survive without a year-round supply of nectar, and unlike nectarivorous birds, it cannot easily travel long distances in search of fresh supplies. Radio-tracking has shown, however, that males particularly are quite mobile, moving distances of up to 0.5 km in a night and with use areas averaging 0.8 hectares.<ref>BRADSHAW, S. D. & BRADSHAW, F. J. (2002) Short-term movements and habitat utilisation of the marsupial Honey possum, ''Tarsipes rostratus''. Journal of Zoology (London) 258, 343-348.</ref>"
Tack, det är med i artikeln nu och jag antar att det är tillräcklig för att avlägsna mallen. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 29 september 2013 kl. 15.26 (CEST)Svara[svara]
Jag skriver ett meddelande på Bybrunnen nu, det behöver ju inte vara folk från djurprojektet som utför språkgranskningen. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 1 oktober 2013 kl. 08.29 (CEST)Svara[svara]

Månadens kvalitetsprojekt i november: faktakoll[redigera wikitext]

Projekt faktakoll är månadens kvalitetsprojekt i november. Här är en lista på artiklar i den åtgärdskategorin som berör djurprojektet. Hoppas vi kan hjälpas åt att kolla upp dem! Höstblomma (disk) 1 november 2013 kl. 17.41 (CET)Svara[svara]

Jag skulle gärna vilja ha synpunkter på myggor, se diskussionssidan för artikeln, om ifall faktakollmallen kan plockas bort. Jag tycker inte riktigt att den behövs, genom det som står i inledningen. Höstblomma (disk) 2 november 2013 kl. 13.04 (CET)Svara[svara]

Nästa sida det skulle vara bra om fler ville kasta ett getöga på är loripapegojor, kom gärna med synpunkter, förslag, samt fakta och källor ni hittar på Diskussion:Loripapegojor, så hoppas jag vi reder ut hur det blir en bra artikel. Höstblomma (disk) 16 november 2013 kl. 12.02 (CET)Svara[svara]

IUCN-länkröta[redigera wikitext]

Det verkar som om www.iucnredlist.org har ändrat alla sina länkar varmed vi har en katastrofal länkröta i djurartiklarna, se här exempelvis länken från skata (www.iucnredlist.org/details/51136/0). Jag har hittills inte kunnat finna någon logik i förhållande till de gamla länkarna och de nya. Det skulle ju så klart vara fantastiskt om vi kunde sätta en bot på att fixa detta men jag vet inte om det är möjligt. --AHA (disk) 25 december 2013 kl. 11.54 (CET)Svara[svara]

Översättning mellan taxon och databas ID verkar gå att göra via http://iucn-redlist-api.heroku.com/go/species-name där man byter species-name mot aktuellt taxon (med blanktecken ersatt med bindestreck). Exempel: För Skata (Pica pica) så får man på sidan http://iucn-redlist-api.heroku.com/go/Pica-pica reda på att databas ID är 22705865 och den sökta sidan finns på adressen http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/22705865 som i och för sig verkar omdirigeras automatiskt till http://www.iucnredlist.org/details/22705865/0. --Larske (disk) 25 december 2013 kl. 12.56 (CET)Svara[svara]
Troligen har bara fåglarna fått andra nummer, de robotskapade däggdjursartiklar som jag putsade senast (även idag) har samma nummer som förr. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 25 december 2013 kl. 13.05 (CET)Svara[svara]
Samma förefaller gälla insekter (Lysingbi, Macropis europaea) och fiskar (Polypterus palmas). Även där sker omredigering automatiskt. / TernariusD 25 december 2013 kl. 13.41 (CET)Svara[svara]
Med hjälp av det api som Larske länkar till bör detta gå att botköra. Men det kräver specialskriven botkod, vilket tar en del tid att fixa, tid som jag inte har inom den närmaste framtiden. Lsj (disk) 25 december 2013 kl. 20.17 (CET)Svara[svara]
Blir det korrekt att utgå från de artiklar som ingår i Kategori:Taxonomisk_indelning_av_fåglar? I så fall kan jag nog genomföra botkörningen. /Fluff?Fluff! 27 december 2013 kl. 21.55 (CET)Svara[svara]
Ännu mer intressant är att den här typen av länkar finns: http://iucn-redlist-api.heroku.com/index/species/pica-pica.json, lättarbetat att uppdatera hotstatus och sedan hämta citation från ovanstående URL. /Fluff?Fluff! 27 december 2013 kl. 22.21 (CET)Svara[svara]
Det blir renare att utgå från Kategori:Aves än Kategori:Taxonomisk_indelning_av_fåglar. Lsj (disk) 27 december 2013 kl. 23.10 (CET)Svara[svara]
Såhär kommer redigeringarna att se ut: [1] Ser det ok ut? Om hotstatus har förändrats så kommer det också att uppdateras. /Fluff?Fluff! 29 december 2013 kl. 20.45 (CET)Svara[svara]
Bör inte Pica-pica vara Pica pica, dvs med blanktecken i stället för bindestreck, i titel. Sen bör det väl vara 29 december 2013 i stället för 2013-12-29 i hämtdatum. --Larske (disk) 29 december 2013 kl. 21.21 (CET)Svara[svara]
Larske: Tack, jag fixar bindestrecket. Gällande datum så föredrar jag ISO_8601 men kan väl ändra. /Fluff?Fluff! 30 december 2013 kl. 01.39 (CET)Svara[svara]
Det ser bra ut - fast utan bindestreck som sagt. Klarar boten av att det kommer finnas olika typer av <ref name=>? Vissa har ju bara <ref> och andra <ref name="IUCN">, <ref name=IUCN> etc, etc. --AHA (disk) 31 december 2013 kl. 12.57 (CET)Svara[svara]
AHA: I det fallet som ref:en i status_ref har ett name-attribut som kommer det att kopieras, i annat fall skapas en ref utan name-attribut. /Fluff?Fluff! 1 januari 2014 kl. 19.24 (CET)Svara[svara]
Utmärkt Fluff!! --AHA (disk) 1 januari 2014 kl. 20.07 (CET)Svara[svara]
Nu är boten igång och kör efter en massa 'om' och 'men'. Dock är IUCN:s XML-hantering URUSEL så jag missar en del artiklar pga att jag inte orkar städa mer i deras kod. Skall se om jag kan samla upp dem för ett manuellt jobb i efterhand, just nu är jag bara trött på det. /Fluff?Fluff! 6 januari 2014 kl. 21.03 (CET)Svara[svara]
Körningen är genomförd. Nedanstående artiklar har inte uppdaterats med robot:

/Fluff?Fluff! 7 januari 2014 kl. 19.11 (CET)Svara[svara]

Totalt ca 650 artiklar har uppdaterats. /Fluff?Fluff! 7 januari 2014 kl. 19.15 (CET)Svara[svara]
Bra! Tack! Jag ska göra handpåläggning på ovanstående artiklar när jag har tid. Vi kan väl använda listan här ovan och överstryka dem när de är fixade.--AHA (disk) 7 januari 2014 kl. 22.41 (CET)Svara[svara]

Förresten var det intressant att det blev ca 700 fågelartiklar - det indikerar att vi saknar ca 250-300 fågelartiklar som inte blivit botskapade. --AHA (disk) 7 januari 2014 kl. 22.41 (CET)Svara[svara]

Jo, det kan nog stämma - som du kanske minns från den diskussionen i botprojektet hoppade vi över en del fåglar där taxonomin var omstridd. Kan säkert vara ett par hundra totalt. Lsj (disk) 8 januari 2014 kl. 08.59 (CET)Svara[svara]
Skall trycka igenom det en gång till, har sett några till undantag som jag inte tagit rätt hänsyn till så det finns nog några ytterligare ett gäng artiklar som inte är medräknade här. /Fluff?Fluff! 8 januari 2014 kl. 10.05 (CET)Svara[svara]
Ja Lsj, det kommer jag väl ihåg. Jag har väl bara inte tidigare haft en uppfattning om hur många det handlar om - fast jag borde ju kunna ha gjort en uppskattning utifrån lista över fåglar. --AHA (disk) 8 januari 2014 kl. 23.24 (CET)Svara[svara]
Alla manuellt genomgångna. /Fluff?Fluff! 23 januari 2014 kl. 15.43 (CET)Svara[svara]

Gaddlösa bin[redigera wikitext]

Jag håller f.n. på att editera ett stort antal biartiklar i tribuset Meliponini, gaddlösa bin (under familjen långtungebin). För att slippa upprepa det här inlägget på varje artikeldiskussion, väljer jag att lägga in det här i stället. Jag hoppas att det är OK.

I flera av artiklarna, även sådana som inte tillhör släktet Meliponula, har jag lagt in uppgifter från en källa (BioNET-EAFRINET) som anger att den handlar om just släktet Meliponula. Det kan förefalla irrelevant, men Meliponula indelades tidigare i flera undersläkten (som alla de berörda arterna ingick i). Det förefaller som om taxonomin ännu är omstridd; bl a ovanstående källa använder fortfarande den gamla indelningen, och räknar alltså de berörda arterna till Meliponula. / TernariusD 11 januari 2014 kl. 16.48 (CET)Svara[svara]

Corynephorus[redigera wikitext]

Släktet Corynephorus består enligt svenskspråkiga Wikipedia av vivlar, enligt engelskspråkiga av gräs, vilket givit upphov till ett ganska roligt bildval i den svenska artikeln. Att grässläktet finns vet jag, men hur är det med vivlarna? Kanske samma namn för två saker?--Skogsfrun (disk) 10 februari 2014 kl. 10.08 (CET)Svara[svara]

Catalogue of Life innehåller både gräs och vivlar med namnet Corynephorus. Inte helt ovanligt, men irriterande, att samma släktnamn används för två olika organismgrupper. När jag så småningom får tid att köra igång Lsjbot för växter torde den skapa en artikel för grässläktet också, med särskiljningsled. Men iw och bilder kan behöva lite handpåläggning. Jag har fixat iw nu åtminstone. Lsj (disk) 10 februari 2014 kl. 11.22 (CET)Svara[svara]

Projektsidan[redigera wikitext]

Jag har funderat på om vår projektsida borde ses över lite. Dels har mycket nytt hänt senaste åren, botprojektet borde t.ex nämnas någonstans (utöver fåglarna) och tips på hur man kontrollera robotskapade artiklar tas upp mer noggrant. Kvalitetsgranskningstabellerna är bra, just nu på projektsidan ser man en för däggdjuren, men det finns fler - kunde de länkas samlat i ett avsnitt för överblick och själva tabeller sedan ligga på egna sidor, för "likhet" dem emellan och koncisare projektsida? Avsnittet "rödlistade arter i Sverige" föreslår jag också läggs på en undersida, för att få koncisare projektsida, och om någon vill göra liknande arbetslista för andra länder. Vad tycker ni, kanske finns andra förslag? Höstblomma (diskussion) 26 februari 2014 kl. 11.32 (CET)Svara[svara]

Jag håller med och har faktiskt också funderat på det. Det finns ju fler projektsidor inom biologi, finns det någon annan man kan härma eller kopiera delar till eller från? Jag tycker nämligen det finns en poäng om de är liknande eftersom nog flera användare är intresserade av bredare områden än bara djur (jag är det i alla fall). - Averater (diskussion) 26 februari 2014 kl. 18.39 (CET)Svara[svara]
De andra biologiprojekten har en del liknande rubriker, "moderprojekt", "systerprojekt", "dotterprojekt", "deltagare", "att göra", "kvalitetsgranskning", "mallar", "resurser", men annars ser det rätt olika ut. De avsnitten är naturligtvis bra, vi ser ut att ha fångat in det mesta som är vanligt inom just biologiprojekt. Kanske "utvalda artiklar" som på projekt fåglar vore något att lägga till? En deltagarruta har en del projekt, men inte vi (än)? Höstblomma (diskussion) 27 februari 2014 kl. 08.26 (CET)Svara[svara]
Jag tycker alla dina tankar låter bra. Kanske kunde även den mer praktiska informationen förbättras en del gällande taxoboxarna som nu finns men också ha med exempel på källor som man kan kopiera in i artiklar och annan sådan information. Du får gärna ta tag i vad du vill för mig och jag skulle också kunna göra något till helgen. - Averater (diskussion) 27 februari 2014 kl. 08.54 (CET)Svara[svara]
Jag har nu fixat lite och lagt en del i undersidor och ändrat lite varstans. Ska fixa mer med fler källor än med COL. - Averater (diskussion) 28 februari 2014 kl. 12.03 (CET)Svara[svara]
Bra jobbat Averater, för övrigt passerade kategorin med robotskapade däggdjursartiklar värdet 3000 idag. Jag tror det var 3800 i början. Med samma arbetstakt blir det alltså "bara" 4-5 år till. SMirC-smile.svg --Nordelch För Wikipedia - i tiden 28 februari 2014 kl. 15.11 (CET)Svara[svara]
Tack. Bra jobbat med däggdjuren, tror det är de som är i störst behov av kontroll eftersom de är intressantast för "vanligt folk". Du eller vem som hellst får gärna dubbelkolla hur jag rekommenderar att man refererar eftersom jag inte är säker på att det är så bra alltid. Man borde kanske använda {{webbref}} eller nått istället. - Averater (diskussion) 28 februari 2014 kl. 15.26 (CET)Svara[svara]
Mycket bra början, är redan överskådligare :) Höstblomma (diskussion) 28 februari 2014 kl. 17.31 (CET)Svara[svara]

Jag har flyttat runt en del på rubrikerna till vad jag tycker är överskådligt och logiskt. Det jag är osäker på är främst rubriken mallanvändning som jag inte använder och rubriken kvalitetsgranskning som som den är nu när den är kort passar högt upp men om den som innan ska innehålla listor på artiklar som behöver granskas kanske ska flyttas ner så man inte behöver skrolla så mycket. Om någon tycker något så flytta eller låt bli... Om det är bra kanske man ska kopiera strukturen till de andra bilologiprojekten om ingen annan i nått av de projekten protesterar. - Averater (diskussion) 1 mars 2014 kl. 11.18 (CET)Svara[svara]

Gaddlösa bin – ny artikel, ny kategori?[redigera wikitext]

Ett stort antal artiklar om långtungebin handlar om tribuset Gaddlösa bin. De är på många sätt en speciell grupp, förutom honungsbin den enda stora gruppen av fleråriga, samhällsbildande bin. Då jag nu har lagt upp en artikel om just gaddlösa bin, tycker jag det vore lämpligt om kategoriseringen av dessa ändrades just till Kategori:Gaddlösa bin. I artikeln finns en lista över involverade släkten. Alla dessa har artiklar, de allra flesta med förteckning över ingående arter (några få av släktartiklarna är omdirigeringar till en enda artartikel). Det totala antalet artiklar är mycket stort, varför jag hade planerat att begära robothjälp med att ändra kategoriseringen för dessa. Först ville jag emellertid höra så att gemenskapen inte har några invändningar. / TernariusD 4 mars 2014 kl. 17.34 (CET)Svara[svara]

Ser bra ut. Har du också tänkt fixa med de andra tribuserna bland långtungebina? Såg också att det står en del i Encyclopedia of Entymology (en nätt 4000 sidor lång bok som man kan ladda ner om insekter) som kan vara användbart om du vill utöka ännu mer. - Averater (diskussion) 4 mars 2014 kl. 18.02 (CET)Svara[svara]
Jag har samlat litet material om orkidébin (Euglossini), men jag har inte tänkt längre än så. Idén verkar iofs intressant – du har händelsevis inte någon url till Encyclopedia of Entymology? / TernariusD 5 mars 2014 kl. 14.08 (CET)Svara[svara]
Encyclopedia of Entomology: (info här och nedladdning här) Där finns också nån 6 GB variant som kanske är med färg. - Averater (diskussion) 5 mars 2014 kl. 14.16 (CET)Svara[svara]

Brödtext eller tabeller?[redigera wikitext]

Hej på er! I ett flertal fågelartiklar har de dialektala namnen på arten lagts in som tabellform istället för som brödtext. Personligen tycker jag att detta blir mindre lättläst och att dessa stycken rent utrymmesmässigt sväller upp på ett missvisande sätt. Jag tänkte bara fråga er andra vad den allmänna uppfattningen är kring detta sätt att presentera just denna fakta. Här är några exempel: sädesärla-brödtext/sädesärla-tabellform, storskrake-brödtext/storskrake-tabellform --AHA (diskussion) 12 april 2014 kl. 12.25 (CEST)Svara[svara]

Jag gillar tabeller men måste medge att i båda fallen var brödtexten bättre än de tabellerna som jag tycker lämnar en del att önska. Annars har jag ingen stark åsikt, kanske är det bättre med brödtext om det är färre än 5 namn och bättre med tabell om det är fler än 15? - Averater (diskussion) 12 april 2014 kl. 23.47 (CEST)Svara[svara]
Jag hoppas kunna få lite mer åsikter. Såg nu senast tabellen i artikeln fiskmås där det för mig i slutet av tabellen blir omöjligt att se vilken rad noterna refererar till. --AHA (diskussion) 16 april 2014 kl. 12.55 (CEST)Svara[svara]
Fiskmås - bygdemål.png
Jag anser att tabeller bör användas i detta fall. Lixer (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.01 (CEST)Svara[svara]
Jag anser löptext är att föredra när det inte är för många saker som skall nämns. Däremot är jag helt öppen för att övergå till tabell när antalet blir många. Ungefär som upp till sex, ingen tabell, över 10 tabell--Yger (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.11 (CEST)Svara[svara]
Varför tycker du det Lixer? Och hur ser ni på läsligheten? Exempelvis med referenserna i artikeln fiskmås? Finns det en bättre tabellösning som skulle öka läsligheten? --AHA (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.13 (CEST)Svara[svara]
På vilket sätt är tabellerna som hänvisas till ovan oläsliga? Jag är generellt förespråkare av tabeller då jag tycker att det är lättare att utvinna information från dem. Däremot stöder jag inte förslaget av Yger, det bör vara lika i artiklarna – antingen brödtext eller tabell. Lixer (diskussion) 16 april 2014 kl. 13.24 (CEST)Svara[svara]
Om ni tittar på tabellen till höger. Till vilken rad refererar den sista noten i tabellen, dvs not 8? Är det för "måk/måke" eller för "måge". Redan på rad tre så ser ni att noterna börjar att svaja. --AHA (diskussion) 16 april 2014 kl. 14.08 (CEST)Svara[svara]
Troligen måk/måke. Lixer (diskussion) 16 april 2014 kl. 15.23 (CEST)Svara[svara]

Bättre fiskmåstabell? - Averater (diskussion) 16 april 2014 kl. 14.06 (CEST)Svara[svara]

Ja, läsligheten är ivarjefall bättre. Men jag tycker det är skumt att lägga 13-15 rader på något som tar två rader i brödtext. --AHA (diskussion) 16 april 2014 kl. 14.11 (CEST)Svara[svara]
Handlar inte det här problemet delvis om dåligt formaterade html-tabeller? Sådana tycker jag är ett oskick som ska konverteras till "wikitable" (gärna "sortable") så snabbt som möjligt.--Paracel63 (diskussion) 17 april 2014 kl. 00.17 (CEST)Svara[svara]

Trivialnamn med tveksam täckning[redigera wikitext]

Vi bör kanske inte vara så snabba med att "hitta på" trivalnamn till populära hobbydjur som kräldjur och fiskar. I artikeln Vipera hittade jag en ännu inte upplagd orm i artlistan, Vipera xanthina, med trivialnamnet "Turkisk huggorm" En Googlesökning ger 20 träffar, inget av dem någon vetenskaplig sida, men många av ren hobbykaraktär, som reseskildringar, herpetologiska föreningar o.dyl. Flera av sidorna hade dessutom formuleringar som för tankarna till Wikipedia. Jag kan självfallet inte bevisa det, men jag misstänker att flera hämtat sitt namn från oss. Ännu värre är det för den redan upplagda Turkisk bergshuggorm (Vipera albizona). Den finns på 7 svenska googleträffar (exklusive svwp)! Ingen heller här vetenskaplig, men tre tydliga kopior av svwp, [2], [3] (en kopia av en tävling vi höll förra året) och [4]. Jag tycker det vore olyckligt om vi skulle bidra till att sprida trivialnamn som det inte finns täckning för. Då är risken stor att vi de facto skapar svenska artnamn, och det är väl ändå inte vår uppgift? Enwp använder de vetenskapliga namnen mycket mer än vi – kanske vi också skulle börja göra så? Sedan kan "osäkra" trivialnamn möjligtvis anges som just sådana i artikeln, för att minska risken att allmänheten börjar använda dem med motiveringen "Står det på Wikipedia så är det sant". / TernariusD 23 april 2014 kl. 19.58 (CEST)Svara[svara]

Instämmer helt! Finns det inte etablerat trivialnamn eller "tung" auktoritet som källa till trivialnamn så ska alltid det vetenskapliga namnet användas. För övrigt bör vi även vara restriktiva med trivialnamn hämtade från "husdjursvärlden" eftersom det inte är ovanligt att raser/arter ges "säljande" namn som andra arter redan har, eller att flera arter klumpas ihop under samma namn etc. Men dylika namn ska självklart ändå beskrivas i texten och även finnas med i taxoboxen under synonymer. --AHA (diskussion) 24 april 2014 kl. 14.00 (CEST)Svara[svara]
I fallet Turkisk bergshuggorm kanske användare:Ainali kan berätta varfifrån namnet kommer? Artikeln ursprungligen skapades av bot under det vetenskapliga namnet. Vad gäller detta namn så är det dock inte otänkbart att det är ett giltigt namn. Arten beskrevs först 1990 av vad som verkar vara svenska zoologer och det finns ju en rad andra bergshuggormar och den lever i Turkiet - men som sagt, en källa vore bra. --AHA (diskussion) 24 april 2014 kl. 14.06 (CEST)Svara[svara]
Däremot att viperia xanthina skulle heta Turkisk huggorm verkar otroligt då den har ett mycket större utbredningsområde. Arten bär idag för övrigt det vetenskapliga namnet Macrovipera lebetina. --AHA (diskussion) 24 april 2014 kl. 14.11 (CEST)Svara[svara]
Inget egentligt att tillägga mer än att jag håller med. - Averater (diskussion) 24 april 2014 kl. 14.35 (CEST)Svara[svara]
(redigeringskollision)
Jag såg inte innan att fd Viperia xanthina, dvs Macrovipera lebetina är upplagd som en stub under det senare namnet. Då är det bara att ta bort hela referensen till "Turkisk huggorm" i Vipera-artikeln – arten hör ju inte längre till släktet (vilket jag nu har gjort). Jag ser dock gärna att debatten fortsätter, både om Vipera albizona och i det generella fallet – frågan är ju viktig. / TernariusD 24 april 2014 kl. 14.54 (CEST)Svara[svara]

Trivialnamn med tveksam täckning II[redigera wikitext]

Den här frågan berör närmast en enda art, Gulgrön pilsnok, men eftersom den är mer allmängiltlig (och nära berör min tidigare fråga om trivialnamn kontra vetenskapliga namn ovan) väljer jag att ta upp den här. Jag håller alltså på att uppdatera den ormart som idag kallas Gulgrön pilsnok (Hierophis viridiflavus). Tidigare fördes den till det vida större släktet Coluber (och kallades alltså Coluber viridiflavus). Både Nationalencyklopedin gulgrön pisksnok och EG:s Artskyddsförordning (2007:845) Notisum, 2012 anger emellertid ormens namn som gulgrön pisksnok. Nu använder dock båda källorna det gamla namnet Coluber viridiflavus. Kan släktnamnet möjligtvis ha ändrats till pilsnokar när det egna släktet Hierophis skapades? Litet långsökt, kanske, men är det helt uteslutet? Både "pilsnokar" och "pisksnokar" tycks användas som benämning för släktet på nätet.

  • För det första, är det någon som vet hur det ska vara i det enskilda fallet?
  • För det andra hur gör vi med hela släktet Pilsnokar?
  • För det tredje, påverkar det här debatten i Trivialnamn med tveksam täckning ovan (alltså första delen) – bör vi vara restriktivare med svenska namn? / TernariusD 9 maj 2014 kl. 19.07 (CEST)Svara[svara]
Utifrån källäget som du uppger här så går det inte att svara på frågan om vilket namn som gäller. Vilka auktoriteter uppger "gulgrön pilsnok"? Varken Nationalencyklopedin eller Artskyddsförordning är speciellt bra källor när det kommer till nomenklatur, men det kan ju stämma. Hursomhelst så bör det förvirrade namnläget beskrivas i artiklarna och de olika synonymerna bör redogöras. --AHA (diskussion) 10 maj 2014 kl. 17.58 (CEST)Svara[svara]
Problemet är, att det är så förtvivlat få källor som anger de svenska trivialnamnen över huvud taget. (Nu menar jag alltså specifikt för den här arten). Förutom Wikipediakloner och div. hobbyföreningar har jag bara hittat en källa som angav "gulgrön pilsnok", och det var Sveriges Ornitologiska Förening i en exkursionsrapport till Korsika 2001 – fast där användes båda namnen (pilsnok och pisksnok) parallellt. Nu hann jag emellertid med, i min enfald, att flytta artikeln (i samband med uppdatering) till gulgrön pisksnok innan jag läste ditt svar.
Självfallet inser jag att ett mera "vetenskapligt" verk än NE och Artskyddsföreningen är att föredra om man ska ta reda på trivialnamn – men det hade ju varit praktiskt om du kunde talat om vilket som är bra källor också, och inte bara dåliga. Dessutom: När inga bra källor finns, vad gör man då? Snart funderar jag på vad jag redan berört tidigare: Att lägga upp artiklarna under deras vetenskapliga namn, och endast ange trivialnamnen i artikeln (och givetvis som omdirigeringar). Litet synd om sådana här namn, tycker jag, som jag själv känner igen (pisksnok, ängshuggorm m.fl.), men hellre det än att varje artikelnamn ska stötas och blötas. Jag har inte kommit hit för att ägna mig åt etymologi. / TernariusD 10 maj 2014 kl. 18.31 (CEST)Svara[svara]
Jag tycker nog att artiklar ska läggas på det vetenskapliga namnet om inga goda källor använder något svenskt namn. Om någon halvgod källa använder ett visst namn eller om flera olika namn används av olika halvgoda källor tycker jag det borde bli en bedömningssak från fall till fall. I det nämnda fallet så tror jag du kan göra vad du tycker är rimligt, jag har varken åsikt eller specifik kunskap om den arten eller det släktet. - Averater (diskussion) 10 maj 2014 kl. 22.47 (CEST)Svara[svara]
Jag har inget att invända mot dina åsikter, Averater. Problemet är, hur man ska identifiera goda källor. Det var mycket därför som jag reagerade litet över AHA:s skrivning: Själv har jag litet svårt att se varför inte NE, vårt troligen främsta uppslagsverk, och en svensk myndighet som faktiskt har hand om djur skulle duga som källor. Vi ska kanske komma ihåg att det faktum att en källa är skriven av en erkänd forskare inte nödvändigtvis gör den perfekt i detta sammanhang: Kai Curry-Lindahl ansågs allmänt på sin tid som en av våra mest framstående zoologer, ändå var det ingen hemlighet att han ofta försåg sina populärhistoriska verk med stora avsnitt med regionala namn som kanske inte var så väldigt tungviktiga. (Se som exempel Våra fiskar, 1985, ISBN 91-1-844202-1). Jag kan självfallet acceptera en åsikt om NE m.fl. källor som går emot min egen, men då skulle jag gärna se litet argument – och som sagt också gärna exempel på vad som är bättre källor i sammanhanget. / TernariusD 11 maj 2014 kl. 13.49 (CEST)Svara[svara]
I just detta fallet med denna snok var det ju lite besvärligt då den bytt namn och det därför kanske är en skillnad mellan pil och pisk. I andra fall tycker jag NE, SOF, Artskyddsförordningen och andra liknande borde vara utmärkta källor så länge de inte går emot varandra. Om de säger olika saker blir det besvärligare (så klart). Halvgoda källor räknar jag som zoon, föreningar och enskilda (kunniga) personer. Riktigt bra källor som borde trumfa andra om de säger olika saker är väl dyntaxa, SOF (om fåglar), slu och livsmedelsverket. Men att vara mer specifik än så tycker jag är svårt. - Averater (diskussion) 11 maj 2014 kl. 17.22 (CEST)Svara[svara]
Tack för respons! Säger källorna emot varandra (det har jag tack och lov inte upplevt än) tycker jag det lämpligaste vore att lägga upp organismen under det vetenskapliga namnet men givetvis ange trivialnamnen (med resp. källa) och påpeka att de är omstridda + lämpligtvis omdirigeringar från trivialnamnen (i alla fall om källorna till demkan betraktas som tunga). Uppdelningen av Coluber på flera släkten kan vara ett problem, det medges. Vanligtvis brukar ju inte trivialnamn ändras om släktnamnet gör det, i alla fall inte i sådana här fall där det inte är frågan om någon stor taxonomisk förändring, men helt säkra kan vi väl inte vara. Är det någon som känner till några diskussioner om svenskt trivialnamn när släktet Hierophis skapades? Bytet tycks ha skett relativt nyligen. / TernariusD 11 maj 2014 kl. 17.57 (CEST)Svara[svara]
@Manders: som skapat artikeln pilsnokar och som kanske har någon input. Annars tycker jag det verkar vara bäst källstöd för pisksnokar efter att nu kollat lite ytligt och tycker båda art och släkte borde heta så. Dessutom heter samtliga arter i Hierophis whipsnake medan Coluber heter Racers på engelska. Mina åsikter här är för övrigt inte så starka angående prefererat uppslagsord så länge samtliga namn nämns med någotsånär källstöd nämns i artikeln och det finns omdirigeringar. - Averater (diskussion) 11 maj 2014 kl. 18.28 (CEST)Svara[svara]
Om min fundering kring källor på något sätt upplevdes som en trist kommentar så ber jag om ursäkt. Jag håller helt med er om att det ofta är bättre att lägga upp artikeln under dess vetenskapliga namn och uppge trivialnamn och synonymer i brödtexten och under "synonyms" i taxoboxen - så länge det finns osäkerhet i namnfrågan. Vänligaste --AHA (diskussion) 18 maj 2014 kl. 19.55 (CEST)Svara[svara]

Kontroll[redigera wikitext]

Inlägg hitflyttat från bybrunnen. - Averater (diskussion) 11 maj 2014 kl. 18.56 (CEST)Svara[svara]

Hade tänkt kontrollera korrektheten i några robotproducerade stubbar. försökte börja med https://sv.wikipedia.org/wiki/Pristiphora_alpestris . Hur får jag reda på vad den djurgeoggrafiska regionen är? https://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:F%C3%A5glar_efter_djurgeografiska_regioner står bara att man inte vet om den finns i sverige. Herr X (D) 11 maj 2014 kl. 18.39 (CEST)Svara[svara]

Du har nog valt en svår art att börja med. Det finns några bra källor att hitta information i. på denna projektsida (Wikipedia:Projekt_djur) finns en del bra länkar. Varken Catalogue of Life (CoL) eller IUCN har med den arten. På både EOL och NCBI finns den med men utan någon info. Om du ändå hittar någon info om vart arten finns så är det bara att komplettera artikeln med informationen. Kategorier om insekter efter region går att skapa (du hade länkat om fåglars regioner). - Averater (diskussion) 11 maj 2014 kl. 19.05 (CEST)Svara[svara]
ok, tack. jag är pepp på att avmalla robotartiklar. tips på var jag ska börja? Herr X (D) 11 maj 2014 kl. 19.48 (CEST)Svara[svara]
Jag hade valt något släkte som har källor och sedan följt den här checklistan så gott det går. Eftersom det finns så väldigt många insektsarter och många av dem är svåra att hitta källor om är det ofta inte så mycket som går att göra. Vill du också utöka artiklarna är det svårare och då hade jag valt något släkte där det finns info att utgå ifrån Iucn och eol är bra och på engelska wikipedia kan man ibland hitta mer källor om vissa arter/släkten. En vanlig googling på det vetenskapliga namnet kan också ge en del. Om du är mest intresserad av att bara avmalla borde det då gå fort och då kan det ju vara bra att välja arter med lite info så det inte går att göra så mycket. Malaxa som jag nu slumpade fram verkar det exempelvis inte finnas så mycket om. - Averater (diskussion) 11 maj 2014 kl. 20.41 (CEST)Svara[svara]
Tack (borde verkligen finnas nån motsvarighet till gilla knappen i facebook) Herr X (D) 11 maj 2014 kl. 21.16 (CEST)Svara[svara]
Det finns faktiskt en gilla-knapp. Om du tittar på diffen till det inlägg du vill gilla, så ser du uppe till höger en länk "(tacka)". Klicka på den, så får skribenten ett tack i sin inkorg. Lsj (diskussion) 11 maj 2014 kl. 22.19 (CEST)Svara[svara]
Facebook like thumb.pngGillar går också bra att använda på projekt- och diskussionssidor, t ex här, så ser även andra ditt gillande. --Larske (diskussion) 18 maj 2014 kl. 00.43 (CEST)Svara[svara]

Top 10 New Species[redigera wikitext]

International Institute for Species Exploration väljer varje år 10 arter som blev ny beskrivna under det gångna året. 2014 finns minst fyra djur med. Vi har artiklar om två av dessa: olinguito och Zospeum tholussum. En gecko (Saltuarius eximius) och en dvärgstekel (Tinkerbella nana) saknas. Här är hela listan (även med växter och andra organismer). --Nordelch För Wikipedia - i tiden 22 maj 2014 kl. 17.34 (CEST)Svara[svara]

Linnéunivirsitet[redigera wikitext]

Från Ygers inlägg på bybrunnen: "En kurs på Linnéunivirsitet som skriver om parasitmaskar. De är ofta bra, men flera behöver wikifiering, länkning till andra språkversioner, och några har en taxonomi som är annorlunda än Lsjbot." Så nu äntligen har vi något att göra! - Averater (diskussion) 27 maj 2014 kl. 15.05 (CEST)Svara[svara]

En av de finns här: Användare:Ls22na/sandlåda. Jag hjälpte lite med wikilänkar och taxoboxen men som jag tolkade skribentens diskussion vill h*n lära sig det hela med Wikipedia och då ville jag inte peta för mycket. Vet inte heller när artikeln ska vara klart. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 28 maj 2014 kl. 22.05 (CEST)Svara[svara]
Detta bör vara två till: Älgens nässtyngsfluga och Taenia saginata. Ska se om jag också orkar ta tag i något med dem nu i helgen. - Averater (diskussion) 28 maj 2014 kl. 22.45 (CEST)Svara[svara]

Trivialnamn med tveksam täckning III[redigera wikitext]

Jag har två artiklar som jag planerar att utöka, och i samband därmed flytta från ett svenskt trivialnamn, som jag inte anser det finns täckning för, till det vetenskapliga namnet. De är gul sisel (Spermophilus fulvus) och guldmantlad sisel (Callospermophilus lateralis). Båda får ungefär 15 träffar på svenska i Google, ingen av dem särskilt tungviktig, och många typiska wiki-sajter, som mycket sannolikt kopierat materialet från oss. Båda arterna heter något liknande det (påittade?) trivialnamnet på andra språk, och så har någon översatt det till svenska. Det är givetvis ingen acceptabel metod – tänk om vi skulle översätta engelskans black-headed gull (=skrattmås) till svarthuvad mås?

Jag vill med detta förvarna om att jag planerar att byta namn på artiklarna, så att, om någon skulle hitta belägg för att något av trivialnamnen faktiskt är relevant, vederbörande kan påpeka det och hindra flytten. / TernariusD 30 maj 2014 kl. 18.42 (CEST)Svara[svara]

Inte för att jag tycker det var något större fel på siselnamnen och bortsett från POMMF och namnkrock så tycker jag svarthuvad mås var ett ganska bra namn. Men jag tycker ändå vi i högre grad gott kan använda de latinska namnen som uppslagsord, de svenska nämns ju ändå oavsett vilket i första meningen. Angående just dessa artiklarna så borde man kanske först fråga Nordelch som har skapat Guldmantlad sisel (och fixat det svenska namnet på Gul sisel), men annars: kör på! - Averater (diskussion) 30 maj 2014 kl. 19.02 (CEST)Svara[svara]
Vitsen med svarthuvad mås var att det är en annan art än skrattmås; översätter man engelskans "black-headed gull" (som alltså betyder skrattmås) "rakt av" så får man följaktligen svarthuvad mås, som är en helt annan art. Det var alltså ett försök att visa hur tokigt det kan bli om man gör en ordagrann översättning.
Jag har aldrig hävdat att de svenska namnen på sislarna borde tas bort för att de inte skulle vara "bra"; jag har hävdat att de borde tas bort för att de är icke-existerande. Vi ska inte sitta och hitta på "egna" trivialnamn åt artiklarnas arter: Förutom att vara egen forskning tenderar andra sajter att kopiera de namnen, som sedan sprids på nätet; något sådant får emm oss att verka oseriösa, inte minst i fackbiologers ögon. Se diskussionen under Trivialnamn med tveksam täckning och Trivialnamn med tveksam täckning II ovan!
Jag ser att du har pingat Nordelch – bra (det kanske jag borde ha tänkt på själv...) Vi får se vad som kommer av det – det kanske trots allt finns någon källa till något av namnen. / TernariusD 30 maj 2014 kl. 19.47 (CEST)Svara[svara]
Jag var nog lite otydlig, för i sak håller jag med dig. Finns det inga källor ska vi inte hitta på namn även om de är bra. Latinska räcker gott om det inte finns några svenska. - Averater (diskussion) 30 maj 2014 kl. 19.53 (CEST)Svara[svara]
När jag flyttar artiklar till svenska namn finns egentligen bara två varianter. Antingen kommer namnet från en överordnad artikel (släkte, familj etc.) eller jag hittade det i boken Boniers stora verk om jordens djur som jag lånade från biblan någon gång. För sislar var det boken. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 30 maj 2014 kl. 20.12 (CEST)Svara[svara]
Tack för snabbt svar! Då tycker jag att vi borde kunna acceptera namnet. Vad jag mest var rädd för var att det inte fanns någon täckning alls, så att det vore "vårt fel" om ett nyskapat trivialnamn spreds på nätet. / TernariusD 30 maj 2014 kl. 20.26 (CEST)Svara[svara]
Jag vill dessutom passa på att be Nordelch om ursäkt för de felaktiga påståendena att namnet skulle vara följden av egen forskning och/eller en översättning av något främmande namn. / TernariusD 30 maj 2014 kl. 22.06 (CEST)Svara[svara]

Flyghundar[redigera wikitext]

Flyghundar blev nästa avslutade kvalitetsprojekt efter pungdjuren. Familjen, alla släkten, arter som är ensam i sitt släkte och några andra utvalda arter har längre artiklar som helt eller övervägande är täckta av referenser. Robotskapade artiklar om arter som tillhör ett släkte med flera arter är putsade och de fick ett avsnitt om utbredning och habitat enligt IUCN. Jag skapade dessutom artiklar om arter som listas av IUCN men som saknades i Catalogue of Life. Enda undantaget är det stora släktet Pteropus där IUCN listar cirka 10 arter till. Kontroller av språkpolisen och andra stickprov är alltid välkomna. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 1 juni 2014 kl. 16.58 (CEST)Svara[svara]

Kvalitetsgranskning av artiklar – Robotskapade artiklar[redigera wikitext]

Jag opponerar mig nog mot ett av tipsen under Robotskapade artiklar, nämligen "Om djuret har svenskt namn, se till så artikeln ligger under det namnet". Den frågan, om en organismartikel måste ligga under det svenska trivialnamnet, har debatterats många gånger, och jag är inte alls säker på att det råder konsensus om det påståendet. Se exempelvis Trivialnamn med tveksam täckning, Trivialnamn med tveksam täckning II och Trivialnamn med tveksam täckning III här ovan. En webbsökning är under alla förhållanden en olämplig metod att fastställa trivialnamn; många handlare sätter högst personliga namn på de saluförda växterna och djuren, och jag misstänker på goda grunder att många av våra svenska trivialnamn har "fastställts" på just det sättet. Populärvetenskapliga böcker har misstänkt ofta trivialnamn som inte återfinns någon annanstans; ett skräckexempel var en bok om fiskar, där den unge författaren, en flitig dykare men som faktamässigt endast hade gymnasiekompetens, villigt medgav i förordet att han hade "skapat" många nya trivialnamn. Vi bör, emm, ha mycket höga krav på vilka trivialnamn vi lägger upp artiklarna under. Enwp lägger regelmässigt upp sina organismartiklar under det vetenskapliga namnet (vilket givetvis inte hindrar att man sedan anger trivialnamnet i artikeln). / TernariusD 12 juli 2014 kl. 13.29 (CEST)Svara[svara]

Det kanske borde skrivas om där. I sak håller jag ju med även om jag inte bryr mig om namnet uppkommit genom att nån populärvetenskaplig författare skapat det. Men det måste ju därefter oavsett tillkomst blivit vedertaget och inte bara finnas i lite bloggar eller andra osäkra källor. Om du har något förslag på skrivelse tror jag det blir bra och att det bara är att byta ut den gamla. - Averater (diskussion) 12 juli 2014 kl. 23.24 (CEST)Svara[svara]
Vad sägs om denna ungefärliga formulering: ""Om djuret (inom vetenskapen) har ett etablerat svenskt trivialnamn,"? --AHA (diskussion) 13 juli 2014 kl. 14.01 (CEST)Svara[svara]
Det blev en liten redigeringskollision där... Ungefär samtidigt som du skrev ovanstående, lade jag in en text som började "Om djuret har ett trivialnamn (svenskt namn) som är i allmänt bruk". Jag tycker själv det kom nära ditt förslag. / TernariusD 13 juli 2014 kl. 14.08 (CEST)Svara[svara]
Det blir rätt krångligt när man alltid behöver misstänka att de svenska populärvetenskapliga böckerna gjordes amatörmässig, åtminston när det gäller trivialnamn. När upphovsmannen är en dykare kan jag förstå synpunkten men när en zoolog står med sitt namn som huvudredaktör för boken förutsätter jag att trivialnamnen är rätt. Det kan ju vara så, att det finns flera trivialnamn (synonymer) för arten och zoologen valde ett dittills ovanligt trivialnamn, då de mera vanliga namnen är missvisande. Det borde finnas något som Kommittén för svenska djurnamn för alla organismer, inte bara för arter som kommer med in Nationalnyckeln. För min del kan vi på svenska Wikipedia göra som enwp men jag tror att deras metod beror på att det ofta finns olika trivialnamn för samma art i England, USA, Australien etc. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 14 juli 2014 kl. 10.54 (CEST)Svara[svara]
Jag kan inte se att något verk med en (svenskspråkig, antar jag) zoolog som huvudredaktör har förekommit i debatten. Jag vet att Bonnier Faktas flerbandsverk "Stora verk om jordens djur" har förekommit i den tidigare, men där var huvudredaktören engelsman. Däremot hade man Staffan Ulfstrand som svensk faktagranskare, men det är inte samma sak – en faktagranskare kan inte med absolut självklarhet antas ha granskat varenda svenskt trivialnamn i ett så stort verk.
I Trivialnamn med tveksam täckning II ovan föreslår Averater källor som NE, SOF och Artskyddsförordningen. Jag menar inte att vi ska strunta i att ha med trivialnamn, men jag tycker att om inte trivialnamnen är allmänt accepterade (exempelvis ska vi givetvis inte byta namn på ekorre och igelkott :-) ) så bör artikeln läggas upp på det vetenskapliga namnet och de olika trivialnamnen anges i texten. På så sätt riskerar vi inte att locka andra svenskspråkiga wikier att ange trivialnamn med tveksam täckning som de hämtat från oss (något som faktiskt hänt). Engelskspråkiga Wikipedias problem med många olika trivialnamn har faktiskt vi också, om än i mindre utsträckning – det förekommer att samma art har olika namn på svensk och finländsk svenska. Dessutom kan det ibland vara svårt att skilja mellan trivialnamn och dialektala beteckningar. Jag saxar ur mitt inlägg ovan under Trivialnamn med tveksam täckning II: Kai Curry-Lindahl ansågs allmänt på sin tid som en av våra mest framstående zoologer, ändå var det ingen hemlighet att han ofta försåg sina populärvetenskapliga verk med stora avsnitt med regionala namn som kanske inte var så väldigt tungviktiga. Allt det gör att jag tycker det känns "riktigare" att inte till varje pris (som man tidigare fick känslan av när man läste riktlinjerna under Robotskapade artiklar) hitta ett svenskt namn till en art utan något accepterat trivialnamn. Ett inte särskilt tidskrävande sätt för att kolla hur accepterat ett svenskt trivialnamn är, är att göra en Googlesökning på det: Får man bara upp några 10-tal träffar, är det nog ingen idé att byta artikelnamnet (om inte träffarna råkar vara några av de tunga källorna ovan, förstås: Det kan ju vara fråga om en väldigt sällsynt art.) / TernariusD 14 juli 2014 kl. 14.44 (CEST)Svara[svara]
Det är en faktor till i frågan som jag tyvärr helt har missat i mina tidigare inlägg: För högre djur, som de flesta ryggradsdjur, gäller problemet främst arter som inte förekommer i icke-svenskspråkiga länder (dvs inte i Sverige eller Finland). I de två länderna brukar det inte vara några större problem att hitta svenska namn på högre djur. I de ovan behandlade fallen gäller det emellertid djur som endast förekommer i andra länder, och då är situationen en annan. Vi ska nog inte räkna med att vetenskapliga verk alltid kan hjälpa oss – trivialnamn står inte så högt i kurs bland forskare. (Inte så egendomligt, egentligen; varför skulle en svensktalande forskare använda ett svenskt namn om en icke-svensk art, när många av de som hen korresponderar med, speciellt de som känner arten väl, troligtvis inte är svenskspråkiga?) Det är emm ytterligare ett skäl till att vi, när vi lägger upp artiklar om djur, i första hand bör använda det vetenskapliga namnet om inget tydligt använt svenskt trivialnamn finns tillgängligt. Går det att hitta ett trivialnamn i något accepterat, svenskspråkigt verk (exempel se ovan) ska vi givetvis använda det. Det är givetvis bra om någon åtar sig merarbetet att söka upp svenska trivialnamn i mer osäkra källor, men just med tanke på osäkerheten bör dessa läggas upp i artikeln som alternativa namn, och inte fungera som artikelnamnet. / TernariusD 14 juli 2014 kl. 15.45 (CEST)Svara[svara]

Synonymer[redigera wikitext]

Jag ser nu att AHA redan ett flertal gånger föreslagit att synonymer ska stå i taxoboxen under synonyms. Först nu reflekterade jag eftersom jag endast använt det till latinska synonymer. Jag tycker det är dumt att blanda svenska synonymer och latisnka på samma ställe men är för enhetlighet. Hittills har jag skrivit svenska namn i första stycket om de varit få och vedertagna. Under eget stycke om de varit för många eller endast dialektala. Latinska synonymer har jag skrivit i taxoboxen om de inte varit jättemånga och under ett eget styck om de varit jättemånga. Nu inser jag att iaf AHA inte gör likadant så vad är bäst? - Averater (diskussion) 15 juli 2014 kl. 10.05 (CEST)Svara[svara]

Om det både finns vetenskapliga namnsynonymer och synonyma trivialnamn tycker jag det är bra att göra som i artikeln ispetrell. Att skriva synonyma trivialnamn i första stycket, exemeplvis "Björkttrast (Turdus pilaris), kallas även snöskata..." ger intrycket att "snöskata" skulle vara ett lika relevant trivialnamn som björktrast vilket det ju inte är. I brödtexten tycker jag att synonymer bäst avhandlas i stycket Namn. --AHA (diskussion) 15 juli 2014 kl. 11.02 (CEST)Svara[svara]
Men ibland är namnen lika giltiga eller där olika källor hävdar olika utan att det är självklart vilken som ska få företräde. Exempelvis använder Skud och Dyntaxa olika sätt att namnge växtsläkten (med eller utan -släktet i namnet). Ska ditt sätt användas när det är relativt få och mindre giltiga namn och om de är för många för en taxobox under egna stycken och endast i första stycket om de är lika giltiga? - Averater (diskussion) 15 juli 2014 kl. 11.19 (CEST)Svara[svara]
Om det är två svenska trivialnamn som båda verkar ha samma "status" så verkar det såklart vettigt att skriva båda dessa i första stycket. Anser dock att det är mkt bra att skriva de svenska synonymerna i taxonoxen på samma sätt som vi skriver de svenska trivialnamnen för familjen, ordningen etc. AHA (diskussion) 15 juli 2014 kl. 14.19 (CEST)Svara[svara]
I övrigt ser jag inte heller ett problem om det är många synonymer i taxoboxen. AHA (diskussion) 15 juli 2014 kl. 14.22 (CEST)Svara[svara]
Det kan ju vara flera hundra... Svavelticka är den första jag kommer att tänka på som iof inte har flera hundra men väl över 50. Jag brukar nog flytta dem om de är över tio till ett eget stycke. Tycker det ökar läsbarheten i artikeln och gör det mycket lättare att lägga till bilder om inte taxoboxen är ivägen lika mycket. - Averater (diskussion) 15 juli 2014 kl. 14.59 (CEST)Svara[svara]
Mallens rubrik länkar till synonym (biologi) som handlar om vetenskapliga namn. 90.227.135.41 15 juli 2014 kl. 21.32 (CEST)Svara[svara]
Då bör artikeln skrivas om något eftersom begreppet synonym även används för trivialnamn. Se exempelvis detta dokument från Dyntaxa som talar om "Vetenskapliga och svenska synonymer". --AHA (diskussion) 16 juli 2014 kl. 12.37 (CEST)Svara[svara]
Ja, om det är över 20-30 så är det vettigt att flytta det till ett eget stycket - det har du helt rätt i. Jag har själv aldrig stött på så många. --AHA (diskussion) 16 juli 2014 kl. 12.32 (CEST)Svara[svara]

Versal eller gemen?[redigera wikitext]

Inom systematik (biologi), vilka klassificeringar ska vara med stor bokstav? Namnet på domänen? Namnet på riket? Namnet på underklassen? Och så vidare. Dessutom, ska de svenska namnen eller de latinska namnen vara med versal eller gemen? Måhända båda? Tack! Utopiantos (diskussion) 25 juli 2014 kl. 23.32 (CEST)Svara[svara]

Alla taxa (="klassificeringar" i din text ovan; singular "taxon") från och med släktnamn och högre skrivs med stor bokstav. Det vetenskapliga namnet (som är en korrektare beteckning än latinskt namn, eftersom det är hämtat från både latin och grekiska (och litet till)) består av dels släktnamn, som alltså skrivs med stor bokstav, och det s.k. artepitetet, den andra delen i det vetenskapliga namnet, som skrivs med liten bokstav. Är det en underart som avses, följer underartens namn efter artepitetet, fortfarande med liten bokstav. Alla taxa från släkte och lägre skrivs dessutom med kursiv text. T.ex. i Vespula germanica (Tysk geting), är Vespula släktet, och germanica artepitetet. Du kan se mer i artikeln Taxonomi. Titta också gärna i taxoboxen till höger i någon biologiartikel (t.ex. den nämnda Tysk geting), så ser du hur de olika taxa behandlas. / TernariusD 26 juli 2014 kl. 01.18 (CEST)Svara[svara]
I see; Eller åtminstone så gör jag det förhoppningsvis snart! God början. Utopiantos (diskussion) 26 juli 2014 kl. 01.36 (CEST)Svara[svara]

Artnamn i caption ???[redigera wikitext]

I taxoboxen finns ofta en bild högt upp med ett exemplar av arten. Jag tycker att artnamnet inte bör skrivas som caption under denna bild. Onödig text är onödig störning. Denna text är onödig eftersom det måste antas som självklart att bilden är relevant för atikeln. Artnamnet finns dessutom på många andra platser i artikeln, bland annat alldeles ovanför bilden. Uppenbarligen finns det personer som tvärtom tycker det är värdefullt att ha artnamnet även på det här stället i artikeln. Finns det någon klar majoritet i denna fråga? Finns det något argument för att ha artnamnet även på det här stället i artikeln? --Ettrig (diskussion) 3 september 2014 kl. 12.39 (CEST)Svara[svara]

Jag håller med om artnamnet är det enda som skrivs ut. Om det är mer information tycker jag man gott kan ha en bildtext. Till exempel om man skriver "XX fotograferad juni 2011 i Borneo". Om det däremot är taxoboxar för släkten eller familjer ska givetvis artnamnet vara med även om det endast är det som står. - Averater (diskussion) 3 september 2014 kl. 12.54 (CEST)Svara[svara]
Ja, det var så jag menade. Självklart finns det mycket som det skulle vara bra att lägga till i en bildtext, som ditt exempel eller om man vill ange kön eller uppmärksamma en intressant detalj. --Ettrig (diskussion) 3 september 2014 kl. 15.33 (CEST)Svara[svara]

10-års jubileum![redigera wikitext]

Anniv.svg

Projekt djur fyllde 10 år igår, grattis till alla som medverkat inom projektet, och i synnerhet till @Nordelch: som varit med i projektet från starten och och fortfarande är mycket aktiv och kreativ. Dan Koehl (diskussion) 14 november 2014 kl. 02.53 (CET)Svara[svara]

Grattis projektet! :) Höstblomma (diskussion) 16 november 2014 kl. 10.01 (CET)Svara[svara]
Heja, heja, Cancroidea (Exempel, bara för rimmets skull.). --Nordelch För Wikipedia - i tiden 16 november 2014 kl. 10.25 (CET)Svara[svara]
Grattis alla! --AHA (diskussion) 16 november 2014 kl. 15.51 (CET)Svara[svara]
Jag får väl säga samma sak igen  :) – GeMet [diskussion] 16 november 2014 kl. 19.13 (CET)Svara[svara]

Markattartade apor[redigera wikitext]

Jag betraktar projektet att föra alla artiklar om släkten och arter som tillhör familjen markattartade apor till en någorlunda bra nivå som färdigställt (se projektsidan).

Mitt första mål var att texter om släkten samt om arter som är ensam i sitt släkte får en längre artikel som helt är täckt av referenser. Den önskade längden har dessa artiklar uppnådd och även täckningen med källor är omfattande. Kanske saknar vissa artiklar 1-2 referenser men det är inte avgörande för artiklarnas kvalitet.

Andra målet var, att artiklar om arter som ingår i släkten med flera arter, lämnar stubbstadiet och att de likaså får stöd av referenser. Källorna är tillfogade i alla berörda artiklar och bara 5 bedömer jag fortfarande som stubb. Det är arter som blev godkända under 2000-talet. Populationerna ingick tidigare i andra arter av samma släkte och det finns inga texter om de nya arterna när det gäller utseende och levnadssätt. Det finns bara IUCN:s artiklar om deras utbredning och hotstadius samt andra källor om den nya taxonomin. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 14 februari 2015 kl. 14.08 (CET)Svara[svara]

Snyggt jobbat!!! - Averater (diskussion) 14 februari 2015 kl. 14.16 (CET)Svara[svara]
Kan bara instämma med Averater! Snyggt jobbat! --AHA (diskussion) 14 februari 2015 kl. 19.52 (CET)Svara[svara]

Länk till Wikispecies[redigera wikitext]

Det är utmärkt att Svenska Wikipedia var ett av de första projekten som automatiskt gör en länk till Wikispecies.

Länken har i flera år varit ganska diskret, sannolikt pga att Wikispecies förut var relativt ofullständigt och outvecklat, något som 10 år senare förbättrats. Jag föreslår att vi gör en tydligare och snyggare länk dit, gärna med exempel från holländska Wikipedian, se nl:Wolf, eller kanske från finskspråkiga se fi:Susi som båda har en tydlig, snygg och avgränsad sista rad med länkar till Wikispecies och Commons. Dan Koehl (diskussion) 25 april 2015 kl. 17.57 (CEST)Svara[svara]

Jag tycker det finska alternativet ser bäst ut. Lagom diskret i infoboxen, men lätt att hitta. Adville (diskussion) 25 april 2015 kl. 18.42 (CEST)Svara[svara]

Fladdermöss[redigera wikitext]

I ordningen fladdermöss finns X släkten. Jag har faktisk inte räknat antalet. Däremot kan jag berätta att svenskspråkiga Wikipedia nu har grundläggande artiklar om alla släkten som var kända under 1990-talet. Informationer om utseende, utbredning, antal arter och ekologi finns. Släkten som blev senare godkända har minst en lista med arterna och deras utbredning. Minst 80 procent (kanske 90) av artiklarna är helt bekräftade med referenser. Om du hittar ett släkte som jag glömde – hojta till! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 25 maj 2015 kl. 09.09 (CEST)Svara[svara]

Och nu finns "bara" 2000 Robotskapade däggdjursartiklar kvar som saknar puts. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 25 maj 2015 kl. 09.29 (CEST)Svara[svara]

Bufotes kontra Pseudepidalea[redigera wikitext]

Släktet Bufo bland äkta paddor har som bekant delats upp i flera. Det finns en kontrovers rörande släktet Bufotes, som vissa auktoriteter, speciellt Catalogue of Life inte erkänner; de ingående arterna förs till släktet Pseudepidalea. Andra som IUCN, Amphibian Species of the World (administreras av American Museum of Natural History) och Artdatabanken erkänner Bufotes (men ger ibland Pseudepidalea inom parentes). Bland annat Lsjbot har genererat ett stort antal artiklar under Pseudepidalea. Jag har fått intrycket att åtminstone IUCN tidigare använde släktnamnet Pseudepidalea (och givetvis ännu tidigare Bufo), men nu övergått till Bufotes, i vilket fall alltså Bufotes skulle vara ett "färskare" namn. Är det någon som vet hur det förhåller sig? / TernariusD 27 juni 2015 kl. 18.13 (CEST)Svara[svara]

I Amphibian Species of the World går det att läsa lite om namngivningen och om varför de valt Bufotes. Jag skulle nog säga att IUCN, Amphibian Species of the World och Artdatabanken sammantaget väger betydligt tyngre CoL. Uppgifterna i CoL verkar vara hämtade från 2009 års version av ITIS. Vilken i sin tur ser ut att vara hämtade från Amphibian Species of the World, version 5.3, 2009. Så Amphibian Species of the World är nog den källa som är i "frontlinjen". Där och för IUCN och Artdatabanken finns det ju också kunnigt folk som författar posterna, medan CoL inte har samma kompetens utan hämtar all sin info från andra källor. Höstblomma (diskussion) 28 juni 2015 kl. 07.35 (CEST)Svara[svara]
Tack för en uttömmande förklaring! / TernariusD 28 juni 2015 kl. 12.08 (CEST)Svara[svara]
Ett appendix till det ovanstående: Det förefaller, åtminstone av ett par nyligen framlagda vetenskapliga papper jag kunnat hitta, som om Bufotes börjar ersätta Pseudepidalea. T.ex. konstaterar man i en vetenskaplig rapport (Turkish Journal of Zoology 2014) från ett antal biologer Molecular systematics and phylogeography of Bufotes variabilis (syn. Pseudepidalea variabilis) (Pallas, 1769) in Turkey följande: "Dubois and Bour (2010) then showed that Pseudepidalea is a junior synonym of Bufotes (Rafinesque, 1815)".
I en annan granskad tidskrift, Acta Zoologica Bulgarica, konstateras i rapporten Amphibians and Reptiles in Ponor Special Protection Area (Natura 2000), Western Bulgaria: Species Diversity, Distribution and Conservation om Bufo viridis och Bufo variabilis: "generic name changes to Pseudepidalea and most recently to Bufotes have affected the taxon (Frost et al. 2006, Dubois, Bour 2010)"
Dessutom, som redan berörts ovan, konstaterar IUCN i sin artikel om Bufotes viridis (2015): "Further revision of taxonomy of the Bufotes viridis complex with the use of genetic and biochemical data is needed. There was disagreement over the use of the generic name Pseudepidalea in place of Bufo and now most species have been moved to Bufotes because of non-monophyly of both Bufo and Pseudepidalea."
Vad enskilda forskare tycker om ett nyligen skapat taxon ska kanske inte tillmätas alltför stor betydelse, men det som gjorde intryck på mig var framför allt självklarheten i tonen. Man får intryck att Bufotes är, om inte helt accepterad benämning, så åtminstone en term som en övervägande del av forskarsamhället använder, åtminstone för vissa f.d. Bufo-arter (Då närmast för "grönpaddor", de som IUCN kallar "the Bufotes viridis complex".) Frågan är bara vilka arter det komplexet omfattar... / TernariusD 28 juni 2015 kl. 15.01 (CEST)Svara[svara]

Trivialnamn "Paddor" kontra "Äkta paddor"[redigera wikitext]

Vi har ett problem med att Lsjbot i paddartiklar om familjen Bufonidae anger "Paddor" som trivialnamn för familjen och familjeartikel. Det är helt i överenstämmelse med artdatabanken, en tung källa i sammanhanget. Olyckligtvis hänvisar vår artikel Paddor inte till familjen Bufonidae, utan till vad den kallar en icke-taxonomisk grupp inom ordningen stjärtlösa groddjur. Jag upplever artikeln närmast som en allmän beskrivning av det helt ovetenskapliga paddbegreppet, alltså alla djur som heter någonting på "-padda". Bufonidae beskrivs i stället i artikeln Äkta paddor. Hur hanterar vi detta? Det är omkring 550 artiklar som refererar till Paddor, mot knappt 50 som refererar till Äkta paddor. Antingen byta namn på alla "Paddor"-artiklarna, en åtgärd som är så omfattande att den kräver robothjälp, eller byta namn på artiklarna (egentligen slå ihop artiklarna Äkta paddor och Paddor, så att dagens "Äkta paddor" byter namn till "Paddor" med texten i dagens "Paddor" infogat på något lämpligt ställe). Denna senare åtgärd kräver också ett kategoribyte, men endast i knappt 50 artikar.

Artiklarna som anger familjen till "Paddor" är dessutom kategoriserade i Kategorin Paddor, men det ser jag som ett mindre problem; kategorin behöver väl inte vara identisk med familjenamnet? (De övriga artiklarna, de med "Äkta paddor" som trivialfamiljenamn, har kategorin Bufonidae). / TernariusD 18 juli 2015 kl. 22.45 (CEST)Svara[svara]

Jag tycker det är bra att särskilja de taxonomiska grupperna äkta grodor och äkta paddor från den allmänna användningen av orden grodor och paddor. Att slå ihop artiklarna fungerar inte eftersom all information som finns i exempelvis artikeln grodor inte överensstämmer med de specifika arter som förekommer i den taxonomiska artikeln äkta grodor. Att med bot ändra familjenamnet till äkta grodor i det botskapade artiklarna tycker jag är lättast och den bästa lösningen. --AHA (diskussion) 19 juli 2015 kl. 10.17 (CEST)Svara[svara]
Jag vet inte om Användare:Lsj vill delta i debatten, men jag tycker det är rimligt att pinga vederbörande, eftersom det var Lsjbot som använde "Paddor" som familjenamn (fullt korrekt, enligt min åsikt; Lsj hänvisade i en tidigare konversation jag hade med vederbörande till Artdatabanken, som jag alltså anser som en tung källa i sammanhanget.)
Jag kan inte se att det föreligger något problem med grodartiklarna, och där finns det dessutom ett reellt problem eftersom efterledet "groda" förekommer i många trivialnamn. Annorlunda är det med artikeln Paddor; jag kan inte se att skrivningen "I följande familjer inom ordningen förekommer det arter som i dagligt tal kallas för paddor" stämmer särskilt bra. Bombinatoridae kallas vardagligt för klockgrodor; Rhinophrynidae har bara en art, Rhinophrynus dorsalis, som inte har något svenskt trivialnamn; inte heller Scaphiopodidae tycks ha några svenska trivialnamn. Kvar står familjen Microhylidae, som är den enda artrika. Finns där verkligen några arter som kallas "padda" på svenska? Artdatabanken tycks inte tycka så, eftersom de nöjer sig med att kalla familjen Bufonidae för "Paddor". Artikeln verkar delvis vara en översättning från engelska Wikipedia, och där antar jag det finns en reell problematik. Men svenska trivialnamn bör väl hanteras oberoende av förhållandena på andra språk? / TernariusD 19 juli 2015 kl. 10.55 (CEST)Svara[svara]
Enligt Nationalencyklopedin och Jordens djur är trivialnamnet för Rhinophrynus näspadda. Jordens djur anger dessutom om jag minns rätt skovelfotspaddor som trivialnamn för släktet Scaphiopus. Lophotrochozoa (diskussion) 21 juli 2015 kl. 15.23 (CEST) Trivialnamnen för arter inom Scaphiopus innehåller ordet skovelfotsgroda. Lophotrochozoa (diskussion) 21 juli 2015 kl. 16.26 (CEST)Svara[svara]
OK, Rhinophrynus kallas uppenbarligen "näspaddor". Men släktet innehåller en enda art, risken för förväxling med "Paddor" är liten. Dessutom är förekomsterna av begreppet mycket få, 17 st på svenskspråkiga sajter enligt Google.
Jag vet dessutom att NE kallar familjen "Äkta paddor" (med en referens från uppslagsordet "Paddor"), men jag tycker nog att Artdatabanken, med dess uppgift att bevaka vår biologiska mångfald, väger tyngre. I och med att Artdatabanken dessutom administrerar databasen Dyntaxa – Svensk taxonomisk databas, har den ett övergripande ansvar för taxonomiska frågor, det har inte NE. Bortsett från NE har jag faktiskt svårt att hitta några tunga, svenska källor som kallar familjen "Äkta paddor". / TernariusD 21 juli 2015 kl. 19.40 (CEST)Svara[svara]
Håller helt med om att Artdatabanken är en tung källa i sammanhanget. Vi ska dock ha i åtanke att deras namngivning främst baserar sig på svenska förhållanden, det vill säga utgår främst ifrån de namnproblem som uppstår utifrån svensk fauna. När hela världens fauna tas i beaktande kan namnproblematiken bli mycket större. Detta kanske inte gäller i detta fallet, men det är något som jag tycker att vi kan tänka på. --AHA (diskussion) 22 juli 2015 kl. 12.22 (CEST)Svara[svara]
Frågan är, AHA (och andra), vad gör vi åt saken? Vare sig vi väljer "Äkta paddor" eller "Paddor" måste länkarna ändras i artiklarna. Om vi väljer "Äkta paddor" måste det dessutom förankras hos Användare:Lsj, så att Lsjbot inte producerar fler artiklar med annat familjenamn. Tyvärr verkar Lsj inte särskilt intresserad av att delta i debatten. / TernariusD 2 september 2015 kl. 18.47 (CEST)Svara[svara]
Jag gav min syn på saken här, som Ternarius hänvisade till ovan. Ser inte att jag har så mycket ytterligare att tillföra. Lsjbot har inga överhängande planer på att producera fler artiklar om paddor, äkta eller inte. Om befintliga artiklar behöver botfixas kan jag hjälpa till. Lsj (diskussion) 2 september 2015 kl. 22.39 (CEST)Svara[svara]
Då vet vi i alla fall att vi kan ändra "Paddor" till "Äkta paddor" utan att få någon framtida missmatch. Jag tycker nog fortfarande att Artdatabankens åsikt väger tyngst, men vi kan inte ha situationen kvar som den är nu, med två olika beteckningar för samma familj. Hellre då accepterar jag NE:s definition (och AHA:s ståndpunkt). Får väl formulera ett förslag till åtgärdsbeskrivning för en botfix. Det bör ju vara i ingressen och taxoboxen det ska ändras. / TernariusD 2 september 2015 kl. 23.28 (CEST)Svara[svara]

L. => Carl von Linné[redigera wikitext]

I ett stort antal taxoboxar står det att namngivaren heter L.. Det är en omdirigeringssida till Carl von Linné. Jag kan inte komma på någon fördel med att använda förkortningen där. Man sparar oerhört lite resurser, några byte i lagring och överföring, lite plats på användarens skärm. Nästan alltid får hela namnet plats på den bredd som taxoboxen ändå har. Nackdelen är att det framstår som kryptiskt, när Wikipedia helst ska vara tydligt och förklarande. Det är nog bara en liten minoritet som inte känner igen L. . Men jag tycker att vi ska ge dem hela namnet. Carl von Linné är det namn som Wikipedia säger att han har. Jag tycker dessutom att han är värd att vi hjälper till att göra hans namn känt. Om det finns motstånd mot att skriva ut hela namnet som ovan, så skulle jag föreslå kompromissen Linné. --Ettrig (diskussion) 1 september 2015 kl. 16.21 (CEST)Svara[svara]

Enda fördelen är väl att det är den etablerade auktorsförkortningen för Linné. Jag tror inte någon då tänkte på att det skulle bli ganska många fler auktorer efter ett tag. Vill man slippa omdirigeringen löser man ju det lätt med [[Carl von Linné|L]]. Men eftersom L. ju står för Linné har jag inget emot byte åt något håll. Eller finns det någon annan poäng med att köra standardförkortningar istället för hela namn eller efternamn på olika ställen? Detta gäller ju alla auktorer och inte bara Linné. --افيراتير (diskussion) 1 september 2015 kl. 17.40 (CEST)Svara[svara]
Vi får se vad andra säger. Men jag ser ingen fördel med att i Wikipedi använda förkortningar för dessa namn. I Wikipdedia är väl det normala att man skriver ut det mesta som förkortas i andra medier och fora. Att det förkortas här i Wikipedia beror nog mest på att man gör det i många biologiska sammanhang. Varför man gör det i de sammanhangen är jag oklar över. En förklaring kan vara att man i löpande text ofta skrev ut auktor och årtal när man benämnde en art. Detta för att namnet med säkerhet skulle bli entydigt. Jag kan tänka mig att det då blev en intressant arbetsbesparing att förkorta auktorsnamnet. Men något sådant skäl tycker jag inte finns här. --Ettrig (diskussion) 1 september 2015 kl. 17.53 (CEST)Svara[svara]
Tonvis av taxoboxar använder även Linnaeus, vilket är mycket trevligare än L., men inte riktigt konsekvent. //Romulus74 (diskussion) 1 september 2015 kl. 18.00 (CEST)Svara[svara]
Nej, inte konsekvent, just det. Det här är Wikipedia på Svenska. "Vi" anser att han heter Carl von Linné. Jag tror att svenska folket känner honom bäst som Linné. Därför bör vi benämna honom Linné. Linnaeus är helt enkelt det latinska namnet. Men här ska vi som sagt skriva på svenska.--Ettrig (diskussion) 1 september 2015 kl. 19.04 (CEST)Svara[svara]
Det är forskarna som är "inkonsekventa". Botanikerna skriver L. och zoologerna skriver huvudsakligen Linnaeus. Se nedan. --Ettrig (diskussion) 2 september 2015 kl. 16.14 (CEST)Svara[svara]
Andra auktorer finns det ofta anledning att förkorta i taxoboxen eftersom deras namn inte får plats, särskilt om det är flera auktorer till en art. När jag botkörde arter skrev jag om möjligt ut hela namnet i brödtexten, men lät det vara förkortat (men om möjligt wikilänkat till hela namnet) i taxoboxen. Lsj (diskussion) 1 september 2015 kl. 18.26 (CEST)Svara[svara]

Den tyska artikeln om de:Carl von Linné säger: Sein offizielles botanisches Autorenkürzel lautet „L.“. In der Zoologie werden „Linnaeus“, „Linné“ und „Linnæus“ als Autorennamen verwendet.. Det har gjorts ansträngningar att standardisera skrivandet av auktorsnamnen i vetenskaplig litteratur. Det har förstås varit nödvändigt, och ändå har man inte helt lyckats. När det gäller Carl och djur bör vi välja Linné, för det namnet är både korrekt vetenskapligt skrivsätt och ett namn som många läsare känner igen. --Ettrig (diskussion) 2 september 2015 kl. 10.47 (CEST)Svara[svara]

Ser om det går att väcka denna tråd efter att ha noterat en växtartikel där L. skrivs in i växtnamnet i löptexten. Eftersom det var ett IP-nr tänkte jag ta en generell diskussion här (fast för växter). Jag läser ovan att det har funnits en sådan praxis, men gör vi det på svWp? Jag hade snarare väntat mig att detta L i stället skrevs som en vanlig källa eller kommentar (om olika namn behöver tydliggöras). Än hellre hade jag sett att det stod utskrivet i klartext, t.ex. "Namgiven av Linné". Det kan det förstås göra även om "L." ska stå kvar i namnet. Vet inte om taxoboxen är tänkt att vara en sammanfattning av sidan eller om den gärna får innehålla systematiserad info som man inte känner behöver skrivas i löptext. Åsikter?
Generellt är jag emot denna typ av förkortning i löptext, bruket i tryckta och handskrivna källor är en annan sak. Jag ser dock någon form av charm i att behålla källans skrivsätt i box, att skrivsättet L. är motiverat, även med hänvisning till att en box är liten och inte löptext. Bra med enhetlig praxis förstås. Vad gäller "en liten minoritet som inte känner igen L." tror jag tvärt emot eftersom jag själv inte var bekant med varför det skrevs så. Men med ledtext och klickbar länk ser jag inget problem med förkortningen. JAGulin (diskussion) 16 juli 2019 kl. 12.09 (CEST)Svara[svara]

den har ett vingspann på mellan 110 till 125 cm. ELLER den har ett vingspann på mellan 110 och 125 cm.[redigera wikitext]

Många artiklar har ordalydelsen den har ett vingspann på mellan 110 till 125 cm. istället för den har ett vingspann på mellan 110 och 125 cm. Jag är lite osäker på vilket som är korrekt, eller mer korrekt, men AWB har en konfiguration att ändra meningarna dessa artiklar till och.

Jag tycker att artiklarna i alla fall skall vara konsekventa, och är för en ändring till och, annars bör konfigurationen i AWB ändras så att den accepterar till? Dan Koehl (diskussion) 17 december 2015 kl. 15.02 (CET)Svara[svara]

Älgar[redigera wikitext]

Som älg måste jag ställa en mer eller mindre personlig fråga. SMirC-smile.svg Älgarnas taxonomi diskuterades en längre tid bland zoologerna. I de referenser som publiceras sedan 2005 finns det övervägande stöd att taxonet Alces ska bildas av två arter, europeisk älg (Alces alces) och amerikansk älg (Alces americanus). Uppdelningen sker i de flest och tyngsta referenserna som jag kan hitta, bland annat Grubb i Mammal Species of the World (Alces), IUCN (sök efter Alces), ARKive (Alces), Animal Diversity Web (Alces) och Nationalencyklopedin (älg). Däremot har engelska och tyska Wikipedia hittills inte vald att följa uppdelningen och IUCN skriver, trots att de följer uppdelningen: "Genetic analyses have generally supported distinguishing the two subspecies (Hundertmark et al. 2002, Udina et al. 2002), but further research is needed before a consensus would support species-level classification." Ska vi vara först ut och flytta artikeln älg till älgar (kommer beskriva släktet) och skapa två nya artiklar för arterna? --Nordelch För Wikipedia - i tiden 15 januari 2016 kl. 09.23 (CET)Svara[svara]

Det tycker jag låter rimligt. --افيراتير (diskussion) 15 januari 2016 kl. 09.43 (CET)Svara[svara]
Det intressanta är att ditt IUCN-citat om att det behövdes fler undersökningar bara står för Alces americanus; för Alces alces står det endast: In recognizing Eurasian Elk (Alces alces) and Moose (Alces americanus) as distinct species, Grubb (in Wilson and Reeder 2005) cited sources that documented differences in karyotype, body dimensions and proportions, form of premaxilla, coloration, and structure and dimensions of antlers (Geist 1998, Boyeskorov 1999)." Rapporterna är från samma år (2008). Kan det vara så att rapporten för Alces americanus bland utvärderarna har en av de som nämns för Alces alces (V. Geist), och man därför av professionell hänsyn valt att inte betona dennes med fleras slutsats för kraftigt? I vilket fall som tycker även jag att du kan dela upp artikeln i två. / TernariusD 15 januari 2016 kl. 10.06 (CET)Svara[svara]
Uppdelningen är på gång - och innan det misstolkas - vi var inte först ute: Norska Wikipedia (no:Elger) och några andra språkversioner var snabbare. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 15 januari 2016 kl. 17.08 (CET)Svara[svara]

Nytt släkte Urocitellus[redigera wikitext]

För kännedom: Vissa av sislarna (Spermophilus) (närmare bestämt arterna Spermophilus armatus, Spermophilus beldingi, Spermophilus brunneus, Spermophilus canus, Spermophilus columbianus, Spermophilus elegans, Spermophilus endemicus, Spermophilus mollis, Spermophilus parryii, Spermophilus richardsonii, Spermophilus townsendii, Spermophilus undulatus och Spermophilus washingtoni) har efter DNA-analys befunnits vara parafyletiska med avseende på präriehundar, släktet Ammospermophilus och murmeldjur, varför de har förts till det egna släktet Urocitellus.

För dokumentation, se Helgen, Kristofer M.; Cole, F. Russel; Helgen, Lauren E. och Wilson, Don E. ”Generic Revision in the Holarctic Ground Squirrel Genus Spermophilus” (på engelska). Journal of Mammalogy 90 (2). doi:10.1644/07-MAMM-A-309.1. http://www.mammalsociety.org/uploads/Helgen%20et%20al%202009.pdf. 

och

Herron, Matthew D.; Castoe, Todd A.; Parkinson, Christopher L. (2004). ”Sciurid phylogeny and the paraphyly of Holarctic ground squirrels (Spermophilus)” (på engelska) (PDF, 2,58 Mb). Molecular Phylogenetics and Evolution 31 (3). PMID 15120398. http://www.snakegenomics.org/CastoeLab/Publications_files/2004_Herron_etal_MPE_Sciuridae.pdf. .

Bl. a. Wikispecies, enwp, cawp, fawp och viwp har redan genomfört ändringen.

Jag har därför börjat flytta berörda artartiklar till korrekt namn samtidigt som jag lägger in en ny avdelning som berör omklassifieringen. För närvarande är S./U. brunneus, S./U. elegans och S./U. parryii redan bearbetade. Eftersom jag samtidigt utför viss källputs (bl. a. listar senaste versionen av Catalogue of Life nya underarter för många av de involverade arterna) och med tanke på det relativt ringa antalet artiklar känner jag personligen att jag inte har något behov av bothjälp. Det är förstås inte min sak att ensam besluta om. / TernariusD 25 februari 2016 kl. 22.19 (CET)Svara[svara]

Efter närmare studium verkar det som om hela släktet Spermophilus har blivit uppdelat i flera släkten. Helgen et al. nämner Notocitellus A. H. Howell, 1938; Otospermophilus Brandt, 1844; Callospermophilus Merriam, 1897; Ictidomys J. A. Allen, 1877; Poliocitellus A. H. Howell, 1938; Xerospermophilus Merriam, 1892 samt alltså Urocitellus Obolenskij, 1927. Av Spermophilus skall bara återstå arterna Spermophilus alashanicus, Spermophilus brevicauda, Spermophilus citellus, Spermophilus dauricus, Spermophilus erythrogenys, Spermophilus fulvus, Spermophilus major, Spermophilus pallidicauda, Spermophilus pygmaeus, Spermophilus ralli, Spermophilus relictus, Spermophilus suslicus och Spermophilus xanthoprymnus (listan hämtad från Spermophilus på Wikispecies). För varje art utgör den inlagda länken till Wikispecies en bra fingervisning; för de olika Spermophilus-arterna finns där en omdirigering till det "rätta" namnet. / TernariusD 28 februari 2016 kl. 11.11 (CET)Svara[svara]

Släktet Spermophilus nu uppdelat[redigera wikitext]

Jag är nu klar med uppdelningen av släktet Spermophilus. Uppslagsordet Spermophilus omdirigerar fortfarande till artikeln Sislar. Jag hade tänkt omforma den till något liknande engelska Wikipedias artikel Spermophilus, där man nu skiljer mellan "Spermophilus in the broad sense" för släktet före uppdelningen respektive "Spermophilus in the strict sense" (eller Spermophilus senso strictu) för det krympta släktet efter uppdelningen. All information om uppdelningen och vad som ledde till det beslutet finns också i den artikeln. Jag är tacksam för synpunkter! / TernariusD 2 mars 2016 kl. 15.45 (CET)Svara[svara]

Jag har inga invändningar, det är ju tydlig att du följer vetenskapliga och aktuella källor. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 3 mars 2016 kl. 17.52 (CET)Svara[svara]
Jättebra arbete! Tänk bara på att det är bra att lägga in parametern "synonyms" i taxoboxen så att de föråldrade vetenskapliga namnen finns med. Speciellt när det handlar om så sentida förändringar. --AHA (diskussion) 3 mars 2016 kl. 19.14 (CET)Svara[svara]
Det är en bra synpunkt. Jag är inte helt klar med putsen av artiklarna, så det ska jag ta till mig. / TernariusD 3 mars 2016 kl. 19.16 (CET)Svara[svara]
@Ternarius: Vad jag glömde, jag sammanfogar vanligen referens "col728" och "col738" när jag städar robotskapade artiklar. I "col728" ändras året till 2005 och editionen till tredje och där infogar jag länken till motsvarande artikel på webbsidan. "col738" kan sedan raderas. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 5 mars 2016 kl. 13.10 (CET)Svara[svara]
Jag har nu färdigställt ett utkast till en uppdaterad artikel "Sislar". Den finns f.n. på Användare:Ternarius/sandlåda. Kommentarer mottages tacksamt! / TernariusD 6 mars 2016 kl. 12.43 (CET)Svara[svara]
Då protesterna var tämligen lama :) var jag djärv och uppdaterade själva artikeln sislar. / TernariusD 7 mars 2016 kl. 09.45 (CET)Svara[svara]
Bra, nu behövs en ny artikel för släktet Spermophilus som kopplas med de Wikidataobjekt som nu hänger ihop med sislar. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 7 mars 2016 kl. 10.06 (CET)Svara[svara]
Mja, situationen är litet konstig på Wikipedia f.n. Trots att exempelvis enwp har infört taxonomiändringarna har de kvar artikeln Spermophilus, där innehållet faktiskt motsvarar vår artikel Sislar, inte en tänkt artikel om släktet Spermophilus. Katalanska wp, som också använder de nya släktnamnen, avser med sin artikel Spermophilus däremot det nya, krympta släktet Spermophilus. Så redan där blir det miss-match. Det hindrar ju inte att vi gör en sådan artikel ändå, men vad ska stå i den? Det mesta står ju redan under "Sislar". Och i konsekvensens namn bör vi i så fall ha artiklar även om de övriga släktena. / TernariusD 7 mars 2016 kl. 10.22 (CET)Svara[svara]
Visst ska vi i framtiden ha artiklar för alla släkten. För andra nybildade däggdjurssläkten började jag med en stub som liknar de robotskapade artiklarna. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 7 mars 2016 kl. 10.51 (CET)Svara[svara]
Jag har givetvis ingen som helst invändning om någon lägger upp artiklar om de ingående släktena, tvärtom! Jag ville närmast kommentera din skrivning om att koppla de Wikidataobjekt som nu hänger ihop med sislar – det är inte helt enkelt. För de Wikipediaversioner som inte har infört den nya uppdelningen är väl svaret enkelt: De listar alla arter som tidigare hette Spermophilus, alltså även de som nu heter någonting på Urocitellus, Ictidomys m.fl., och hör därför rimligtvis ihop med vår artikel "Sislar". Den katalanska artikeln hanndlar som sagt om det nya släktet Spermophilus, och hör därför lämpligtvis ihop med en ny artikel om just detta släkte. Men den persiska artikeln som är listad bland "Sislar"-artikelns iw-länkar handlar om alla de släkten som Spermophilus uppdelats i, och bör därför höra ihop med just artikeln "Sislar". (Nej, jag kan inte farsi, men artikeln innehåller en lång tabell över släktena och deras arter). Persiska Wikipedia har dessutom separata artiklar om i alla fall släktena Spermophilus, Ictidomys och Urocitellus, så där är ju saken helt klar. Den engelska artikeln "Spermophilus", menar jag, hör trots namnet bättre ihop med vår artikel "Sislar" än med en artikel om släktet Spermophilus – som jag nämnde ovan handlar den om alla de arter (och släkten) som en gång inrymdes i det stora, ouppdelade släktet Spermophilus. Hur sedan allt detta kommer att hanteras på Wikidatanivå har jag inte en aning om. / TernariusD 7 mars 2016 kl. 15.06 (CET)Svara[svara]

Språklänkar i Callosciurus-artiklar[redigera wikitext]

Jag har sett att iw-länkarna (dvs språklänkarna sist i artiklarna) för enwp och thwp fortfarande ligger kvar i artiklarna om Callosciurus-arter (spetsekorrar), trots att sådant numera skall skötas automatiskt av Wikidata. Eftersom bara "Callosciurus" valts som iw-namn i stället för det olika artnamnen är detta rätt olyckligt. Jag vet inte varför det har gjorts ett undantag för just de här två iw-länkarna, men kan misstänka att Callosciurus-artiklar en gång saknats på engelska och thailändska Wikipedia (de är fortfarande rätt få på thai), och att man därför tyckt att det var bättre att hänvisa till släktartikeln än ingen alls. Tyvärr har det gjorts lokalt här på svenska Wikipedia snarare än i Wikidata, vilket medför att när nu framför allt engelska Wikipedia börjat utöka sina artiklar i släktet så följer inte våra artiklars iw-länkar med. Jag har börjat åtgärda saken genom att helt enkelt ta bort iw-länkarna – som jag ser det väger risken att vi får samma situation i framtiden för de thailändska artiklarna som vi redan har för de engelskspråkiga, någon eventuell fördel genom att man blir hänvisad till en släktartikel i stället för en icke-träff. Hur som helst bör en sådan hänvisning göras på Wikidatanivå, inte lokalt. Jag hoppas ingen har några invändningar mot min självsvåldighet. Något behov av robothjälp ser jag knappast, det är bara 14 artiklar. / TernariusD 16 april 2016 kl. 20.43 (CEST)Svara[svara]

Uppdelning av fregattfåglarna[redigera wikitext]

Många språkversioner har en artikel om Fregattfåglar. Tyvärr har de på Wikidata delats upp i två grupper. Fregattfåglarna är en familj, Fregatidae, som består av endast ett släkte, Fregata. Familjen och släktet har varsitt objekt i WD. På de flesta språkversioner finns bara en artikel om både familjen och släktet. Det blir då lite slumpmässigt vilket WD-objekt den länkas till. Den svenska har hamnat i den minsta gruppen. Vet någon av er hur man kan rätta till detta? Ar det bara att göra merge i WD? --Ettrig (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 10.25 (CEST)Svara[svara]

Spelar det någon egentlig roll utöver språklänkarna vilket det är? För språklänkarna är väl släktet bäst eftersom flest andra språk finns där. Vi ska inte göra merge i WD, ett släkte och en familj är olika saker (ävenom de som i detta fallet består av samma individer och beskrivningarna är en röra). Man kan ta bort språklänken från den ena och sedan lägga till i den andra. --افيراتير (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 10.32 (CEST)Svara[svara]
Ja, jag kom på det sen. Nu har jag flyttat sv:, fr: och no: till Fregata, släktet. Alla visade tydligt i sina artiklar att de betraktade dem som samma sak. De andra kommer nog efter med tiden, när de ser hur ensamma de är. --Ettrig (diskussion) 30 augusti 2016 kl. 12.01 (CEST)Svara[svara]

Artikelnamn för släktet Hoolock[redigera wikitext]

När artikeln startades var bara en art godkänd i släktet med två underarter. Artikeln påbörjades därför med det svenska trivialnamnet Hoolock gibbon. Nationalencyklopedin använder fortfarande taxonomin med en art och kallar den för holok (NE: holok). De flesta zoologer delar släktet sedan 2005 i två arter och artikeln för släktet bör vara i plural när svenska namn används. Vad bör vi välja Hoolock gibboner, holoker eller det vetenskapliga namnet? --Nordelch För Wikipedia - i tiden 7 september 2016 kl. 10.51 (CEST)Svara[svara]

Även om det inte är helt klart skulle jag säga att NE behandlar arten och därför inte är så betydelsefull för namnet av släktesartikeln. Så om det inte finns andra svenskspråkiga källor förordar jag det vetenskapliga namnet. Det är dock inte så noga eftersom det finns omdirigeringar och är ganska enkelt att ändra om det framkommer andra källor. --افيراتير (diskussion) 7 september 2016 kl. 11.05 (CEST)Svara[svara]
Personligen är jag av den åsikten att vi snarast använder trivalnamnen för mycket. Självfallet skall vi inte använda vetenskapliga namn för välkända arter som kronhjort, europeisk bäver, ladusvala, sjuprickig nyckelpiga och många fler. Men när det gäller arter som inte har något vedertaget namn bör vi, emm, inte lägga ner alltför mycket energi på att hitta svenska trivialnamn. Jag är skeptisk till populärvetenskapliga verk; det förekommer ofta att de "hittar på" svenska trivialnamn, utifrån namn på andra språk (oftast engelska) eller någon egenskap hos organismen som de tycker passar. Jag har t.o.m. stött på en bok om hajar där författaren i förordet till en ny upplaga under skillnaderna mot den förra upplagan tog upp att han hade konstruerat fler trivialnamn! Vi har diskuterat den här frågan förr här på Projekt djur, se Trivialnamn med tveksam täckning och Trivialnamn med tveksam täckning II. Då framhöll Averater att källor av typen NE, SOF (som faktiskt ger namn åt mer än fåglar ibland), Artskyddsförordningen kunde vara lämpliga. Jag tycker att den typen av källor räcker (AHA gick faktiskt ännu längre i diskussionen och menade att NE och Artskyddsförordningen var mindre lämpliga). Även mitt förslag är alltså att vi bör använda det vetenskapliga namnet; då NE bara anger en enda art går det knappast att använda som ett släktesnamn. / TernariusD 7 september 2016 kl. 12.30 (CEST)Svara[svara]
Ett PS: Det kan vara värt att påpeka, att andra Wikipedior, t.ex. Wikipedia på engelska, använder vetenskapliga namn i mycket högre grad än vi. / TernariusD 7 september 2016 kl. 13.38 (CEST)Svara[svara]
Stöder Artikeln flyttas till Hoolock. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 9 september 2016 kl. 10.15 (CEST)Svara[svara]

Giraffe and Elephant[redigera wikitext]

De engelska artiklarna en:Giraffe och en:Elephant är båda utmärkta som utmärkta. Men Giraff och Elefant länkar till andra artiklar. Finns det någon som kan och orkar reda ut detta? --Ettrig (diskussion) 6 november 2016 kl. 15.34 (CET)Svara[svara]

Den engelska artikeln Giraffe betecknar släktet Giraffa och borde enligt vår termiologi heta "Giraffer" på svenska. (Vi har som praxis att låta arttikelnamn om arter stå i singularis, medan släkten och högre taxa står i pluralis.) I giraff-fallet har vi valt att låta artikeln Giraff handla om arten Giraffa camelopardalis (som på engelska heter Northern giraffe), troligtvis därför att den ses som en typart för släktet. (Det är inte konstigare än att artikeln Ekorre handlar om en enda ekorrart, Sciurus vulgaris, som av hävd är den art man menar när man anger namnet "Ekorre" på svenska. Tyvärr länkar vår omdirigering Giraffer till Giraff, och det tycker jag kanske är mera problematiskt. Jag har sett samma fenomen förr, att man omdirigerar ett släktnamn till den vanligaste arten i släktet när det inte finns någon artikel om släktet. Litet tillspetsat uttryckt är det ett effektivt sätt att se till att det aldrig kommer att skrivas någon släktartikel.) Mitt förslag är därför att vi raderar vår omdirigering Giraffer till Giraff: Med all respekt för tanken att nu, när släktartikeln "Giraffer" inte finns, då i stället erbjuda läsarna den vanligaste arten i släktet leder till att släktnamnet inte rödmarkeras i artartiklarna, vilket i sin tur innebär att det incitament till att skapa en artikel som en rödlänk innebär försvinner. Dessutom, med en radering försvinner länkförvirringen: Om någon i en framtid väljer att skapa en släktartikel "Giraffer" länkar denna till enwp:s "Giraffe", och "Giraff" länkar till enwp:s "Northern giraffe".
Beträffande elefanter ligger nog förvirringen främst på den engelskspråkiga sidan. En kort förklaring för att göra mitt resonemang litet klarare: Familjen Elephantidae, som hos oss beskrivs av artikeln Elefanter innehåller släktena Loxodonta (afrikanska elefanter), Elephas (asiatiska elefanter) samt de utdöda släktena Stegodon, Deinotherium och Mammuthus (mammutar). Elephas och Mammuthis inordnas båda under tribuset Elephantini, medan Loxodonta inordnas under tribuset Loxodontini. De övriga utdöda släktenas ställning verkar vara mer osäker. Den svenska artikeln Elefanter länkar till den engelska artikeln Elephantidae. Det ser jag som helt korrekt; båda artiklarna handlar om familjen.
Den engelska artikeln Elephant beskriver varken ett släkte eller en familj. Artikeln handlar i stället om de nu levande medlemmarna av Elephantidae, vilket taxonomiskt sett är rätt förvirrande: Asiatiska elefanter (Elephas) är närmare släkt med mammutar än med afrikanska elefanter (Loxodonta). Det förvånar mig litet att engelskspråkiga Wikipedia inte tog det i beaktande när de gav artikeln sin "Utmärkt"-status. Även om den är bra skriven så blir det väldigt förvirrande när man i inledningen förklarar att artikeln handlar om de nu levande arterna, och ändå senare för in ett kapitel om gruppens ursprung, något som rätteligen bodre tas upp i Elephantidae, inte minst därför att de asiatiska elefanterna alltså står närmare mammutarna än de afrikanska elefanterna. Men det är givetvis en fråga för engelska Wikipedia: Vi kan inte lösa deras problem med förvirrande artikelinnehåll.
Mitt förslag i detta fall är att vi inte gör någonting åt vår artikel "Elefanter"; dess länkning till engelska Elephantidae är emm fullt korrekt. Krånglet ligger på den engelska sidan. / TernariusD 6 november 2016 kl. 17.24 (CET)Svara[svara]
Tack till Ternarius för en utmärkt utredning. Att radera missledande omdirigeringar som Giraffer som bör vara röd och reserveras släktartikeln ser jag som mycket önskvärt. /Ascilto (diskussion) 6 november 2016 kl. 17.35 (CET)Svara[svara]
För att undvika en eventuell debatt om det lämpliga att radera omdirigeringar av ovanstående typ, har jag tagit mig litet tid till att göra om omdirigeringsartikeln Giraffer till en släktartikel. Jag har verkligen inte lagt ner mycket tid på artikeln; den är bara en liten stub. Jag har dock lagt in de senaste, intressanta rönen som verkar peka på att släktet inte, som man tidigare trodde, består av bara en art (ovan nämnda Giraffa camelopardalis) utan av fyra arter. / TernariusD 6 november 2016 kl. 19.54 (CET)Svara[svara]
Tack för omfattande utredning så långt. Men ändå är jag inte nöjd. Kanske är mina önskningar omöjliga att uppfylla. Min tro är att en svensk (-talande) menar samma sak med elefant som en engelsk menar med elephant. När dessutom en:elephant är så väl genomarbetad skulle jag vilja att den svenska läsaren lätt kan hitta till den. Är detta omöjligt att uppnå utan att göra våld på sanningen? Är min önskan orimlig? --Ettrig (diskussion) 7 november 2016 kl. 10.12 (CET)Svara[svara]
Både elefant och bi är mer av vardagliga koncept än biologiska begrepp. Det är inte självklart vilket man menar. Ingen har nog något emot att vi har artiklar om både ett mer vardagligt begrepp och ett biologiskt men hittills har vi på SvWP prioriterat de biologiska. Skillnaderna mellan vardagliga och biologiska begrepp blir tydliga om man beaktar mammutar och humlor som är exempel på elefanter respektive bin men som man vardagligt har som en särskild grupp. --افيراتير (diskussion) 7 november 2016 kl. 10.55 (CET)Svara[svara]
(Redigeringskonflikt)
@Ettrig: Som kanske framgår ovan håller jag inte med dig. Den engelska artikeln Elephant handlar som jag redan påpekat varken om släktet eller familjen, utan om de nu levande arterna av familjen. Man ignorerar totalt att även mammuten är en elefant. OK, det kan kanske passera, även om jag tycker det principiellt är fel att skriva biologiska artiklar som ignorerar de beskrivna organismernas taxonomi. Vi har ett fåtal sådana artiklar även på svenskspråkiga Wikipedia, den enda jag på rak arm kan erinra mig är Nattfjärilar, men i stort sett är vi förskonade från den typen av opedagogiska blandartiklar. Jag tillmäter Wikipedias folkbildande funktion stor vikt, och då tycker jag att en artikel där man frångår taxonomiska rön och väljer ut två arter från olika släkten ur en familj som innehåller fler arter motverkar det syftet. Jag kan iofs inse tanken bakom, man ville presentera de nu levande arterna i elefantfamiljen. Men då gör man det i en mindre artikel som kort beskriver de två arterna, man lägger inte till ett långt avsnitt om deras härstamning där man omöjligtvis kan ignorera att mammutarna är en form av elefanter och att många forskare dessutom anser att förfadern till den indiska elefanten och mammuten bröt sig ut ur den afrikanska elefanten en miljon år innan den asiatiska elefanten och mammuten skildes åt. Det blir desto märkligare som engelskspråkiga Wikipedia både har artiklar om de olika elefantsläktena och om familjen. Varför skrev man då Elephant? Hade det inte varit bättre att infoga den informationen i familjeartikeln Elephantidae?
Jag har svårt att se varför du vill ha en länk till en viss artikel på engelska Wikipedia bara för att den är välskriven. Väger inte det faktum att den är omöjlig att placera i elefantdjurens taxonomiträd också in? Det är få Wikipexdiaversioner som har samma kuriösa artikel som engelskspråkiga Wikipedia. Av de språk som den engelska artikeln "Elephant" länkar till beskriver de allra flesta familjen: En snabb och förmodligen statistiskt bristfällig genomgång gav vid handen att danska, finska, katalanska, norska (nynorsk; bokmålsartikeln beskriver samma sak, men till den länkas det inte), ryska, spanska och tyska versionerna gjorde så. Av de språk jag gick igenom hade endast franska samma konstruktion som den engelska artikeln.
Och om du är imponerad av den stilistiska framställningen hos den engelska artikeln (vilket jag iofs kan förstå: Trots den taxonomiska kullerbyttan är den bitvis prydligt, pedagogiskt uppbyggd) är det då inte bättre att kopiera den informationen till vår artikel Elefanter, där den bättre passar? / TernariusD 7 november 2016 kl. 12.24 (CET)Svara[svara]

Bilder från Wikidata[redigera wikitext]

Väsk var så snäll och skapade denna kategori Kategori:Biologiska artiklar som hämtar bild från Wikidata. Kolla gärna att det är rätt bild och lägg i så fall in en vanlig länk i taxoboxen. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 14 december 2016 kl. 10.04 (CET)Svara[svara]

Jag förstår inte riktigt syftet här. Om jag kontrollerar en bild är det väl bättre jag gör det på Wikidata än här så jag hjälper fler språkversioner. Om jag gör fel och lägger in en bild här är det också större odds att jag blir rättad om bilden används på fler versioner. Det senare har hänt flera gånger för felidentifierade bilder från Botaniska (ibland Botaniskas fel men oftast jag som sett fel). --افيراتير (diskussion) 14 december 2016 kl. 13.01 (CET)Svara[svara]

Lsjbots "kladogram"[redigera wikitext]

@Tommyleelow: @Silltruten: Enligt min uppfattning kan vi ersätta de "kladogram" som skapades av Lsjbot med listor när vi städer de robotskapade art-artiklarna. De följer inte kladistiken och hoppar i flera fall över mellanliggande taxa som underfamiljer eller undersläkten. Användare som jag antar ha denna diskussion i sin bevakningslista har inte fått någon ping. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 11 januari 2017 kl. 15.50 (CET)Svara[svara]

@Nordelch: och @Dubbeltänk: Här togs kladogram bort vilket om jag förstår rätt la in artiklen i "Föräldralösa sidor". Jag har ingen åsikt om lista eller kladogram men tycker det bör vara en av dessa i släktesartikeln. Maundwiki (diskussion) 5 mars 2019 kl. 22.54 (CET)Svara[svara]
Jag håller med, i redigeringar jag gjort senare har jag i de flesta fall jag kan minnas gjort om kladogram till listor istället för att ta bort dem helt. Ibland gör jag nya kladogram, men det kräver mycket mer undersökning av källor och ofta skiljer sig släktskapen som hittas mellan olika studier. I artiklar där evolutionärt släktskap är en viktig del av artikelns text tycker jag definitivt att man bör ha med ett kladogram eller fylogenetiskt träd om man kan. Dubbeltänk (diskussion) 6 mars 2019 kl. 02.15 (CET)Svara[svara]
Var jag tror wikipedia kan ha "added value" är att dokumentera förändringar inte bara "nu". Vi kan aldrig vara bättre än nu i källan. Arter med DNA kommer att ha många förändringar. 7 mars 2019 kl. 00.58 (CET)Maundwiki (diskussion)
@Nordelch:, @Dubbeltänk: och @Maundwiki:: i artikeln om släktet Aagaardia lade jag tillbaka arterna, fast som en lista. Listan har trots allt två källor även om detta är ett föränderligt material. Jag ser inte heller i någon av wikiartiklarna över arterna att någon av dem skulle ha flyttats till ett annat släkte - än. --AHA (diskussion) 7 mars 2019 kl. 09.48 (CET)Svara[svara]
Facebook like thumb.pngGillar --Nordelch För Wikipedia - i tiden 7 mars 2019 kl. 15.24 (CET)Svara[svara]

Sköldpaddor[redigera wikitext]

Nu har även alla robotskapade sköldpaddsartiklar fått städning, se Kategori:Robotskapade sköldpaddsartiklar. Tack alla som var med under diverse tävlingar! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 5 juni 2017 kl. 08.30 (CEST)Svara[svara]

Namnbyte på kategorin Berömda djur till Enskilda djur?[redigera wikitext]

Nyss flyttades Kategori:Berömda djur till Kategori:Enskilda djur, med motiveringen att vi skall undvika värdeord, och det verkar också vara på gång att flytta tillhörande underkategorier enligt samma mönster. Men jag tycker nog spontant att enskilda djur är ett sämre kategorinamn. Denna kategori är ju just till för individuella djur som är kända, berömda, omtalade etc. Enskilda djur är kanske neutralt, men det låter stelt och säger mindre om vilka djur som ska vara i kategorin. Dessutom kommer djupare ner i kategoriträdet fiktiva djur, och de är ju inte riktiga djur. Jag skulle vill föreslå ett namnbyte tillbaka till berömda djur, men finns andra åsikter om kategorinamnet? Höstblomma (diskussion) 18 juni 2017 kl. 19.18 (CEST)Svara[svara]

Kategori:Fiktiva djur hör inte hemma i den kategorin, så den avlägsnade jag. ”Enskild” är en exakt definition som klargör kategorins innehåll på bra sätt, nämligen enskilda individuella djur, och dessutom kontrasterar ordvalet ”enskild” även den motsvarande kollektiva kategorin (exempelvis Kategori:Enskilda däggdjur resp. Kategori:Däggdjur). ”Berömd” är däremot en diffus, åsiktsbaserad definition. Vad anses vara berömt, och vem bedömer det? WP:UFV kan med fördel även tillämpas på sidrubriker. Dessutom behöver ett enskilt djur inte nödvändigtvis vara berömt, och därmed blir kategorin bredare och mer öppen med mitt ordval. Kolla gärna även hur andra språkversioner har namngivit motsvarande kategori. – Conexum (✔|✘) 18 juni 2017 kl. 20.44 (CEST)Svara[svara]
Oavsett om man väljer att lägga in ett djur i kategorin Berömda djur eller Kategorin Enskilda djur är det ju en subjektiv handling. Det ändras inte av att man kallar kategorin för någonting annat, som i förstone verkar mera neutralt. Kategorin omfattar ju fortfarande djur som är särskilt kända av någon anledning; att i stället kalla dem "enskilda" döljer det faktumet, och det ser jag ingen vits med. Vi bör, emm, ha möjlighet att kategorisera särskilt kända djur. Om vi, som Conexum menar, ska "bredda" kategorin måste vi ha regler för när ett djur ska kategoriseras. Så länge vi inte har det, lämnar kategorin möjlighet för ett mycket större godtycke än "Berömda djur". / TernariusD 18 juni 2017 kl. 20.57 (CEST)Svara[svara]
Kategori:Enskilda djur är inte ett speciellt bra kategorinamn. Den borde isåfall hellre heta Kategori:Djurindivider, men även det är något missvisande, för det är inte vilka enskilda individer som helst, utan omtalade, notabla, kända eller berömda djur som det handlar om, så jag tycker inte det funkar med POMMF. Om "berömd" är ett för starkt ord så kanske det är bättre med Kategori:Omskrivna djurindivider, men det blir lite krystat. --AHA (diskussion) 18 juni 2017 kl. 21.22 (CEST)Svara[svara]
Utifrån engelskspråkiga wiki, så föreslår jag Kategori:Växtindivider, Kategori:Djurindivider, Kategori:Fågelindivider, Kategori:Djärggdjursindivder etc, eftersom detta är begrepp som används inom botanik och zoologi. --AHA (diskussion) 18 juni 2017 kl. 21.37 (CEST)Svara[svara]
För att ett enskilt djur skall föräras en egen artikel måste djuret ifråga vara berömt, så värderingen görs i urvalet och inte i ordvalet. Om kategorin döps om till Enskilda djur är urvalskriterierna inte längre lika tydliga och restriktiva men vi måste även fortsättningsvis vara återhållsamma med djurbiografier. /Ascilto (diskussion) 18 juni 2017 kl. 22.03 (CEST)Svara[svara]
Conexum, när jag kollar på namngivningen av motsvarande kategori så finns det ju flera som motsvarar berömda djur, dawp "Berømte dyr", nowp "Berømte dyr", nn "Kjende dyr", nlwp "Bekend dier", eswp "Animales famosos", ptwp "Animais famosos", itwp "Animali famosi" osv. Denna kategori, så som den används under många år, är inte en rent zoologisk kategori, men om du nu tar bort fiktiva djur som underkategori, ska den alltså bli det? Vad ska man säga om gränsfall som Gévaudanmonstret, som är en berömd varg fast man egentligen inte vet om det var en varg? Och det går att avgöra om ett djur är omskrivet nog för en egen artikel med hjälp av källor. Denna kategori behöver inte vara en rent zoologisk kategori, och den behöver inte strikt inordnas i det zoologiska kategoriträdet, den har sin roll inom kategoriträdet för populärkultur och fiktion också. Höstblomma (diskussion) 19 juni 2017 kl. 07.39 (CEST)Svara[svara]
Ja, kategorin bör baseras på det zoologiska kategorträdet. Gévaudanmonstret kategoriseras på både ENWP och DEWP som ett enskilt djur. Ingen av dem kategoriserar artikeln som fiktion eller populärkultur. – Conexum (✔|✘) 21 juni 2017 kl. 09.37 (CEST)Svara[svara]
Men varför bör den det? Kategorin berömda djur ingick i en fungerande struktur, om än inte en hierarkisk sådan; t.ex under Kategori:Berömda hundar finns Kategori:Fiktiva hundar och i den hittar du t.ex Lassie. Men Lassie är ingen enskild hund, ingen "organism". Jag tycker att berömda hundar till Lassie är en ganska naturligt sökväg om man går kategorivägen. Men ska kategorin vara zoologisk så passar inte det. Enskilda hundar till Lassie kan fungera om det inte är zoologiskt, men kategoristrukturen bryts ju om mellankategorin fiktiva hundar plockas bort ur enskilda hundar. Och plockas den inte bort, eller om man omkategoriserar Lassie till kategorin enskilda hundar så blir ju kategoriträdet respektive dess innehåll inte zoologisk. Jag tycker inte "enskilda" i meningen organismer breddar användningen, snarare begränsar den, om du motiverar valet av namn på kategorin utifrån zoologisk mening. Istället för att bryta upp en sedan länge fungerande kategoristruktur, om ditt mål är att kategorisera individuella organismer, kanske du kunde skapa en ny kategori direkt så kan berömda djur behållas. Höstblomma (diskussion) 21 juni 2017 kl. 10.31 (CEST)Svara[svara]
Jag ser inget skäl att rubba den fungerande strukturen "Berömda ...". Jag prövar med elefanter, Kategori:Berömda elefanter. Det går onekligen att förstå vad som avses. Sedan prövar jag Kategori:Enskilda elefanter. Nej, det fungerar inte. Berömda hundar, då. Ja, i ropet är nu Mikael Lindnords Arthur. En hund med berömmelse. Ja. En enskild hund. Förvisso. Men det säger inget annat än att det är en hund, precis som Karo och Lassie. Lassie, ja det är en berömd hund. Jag pläderar sålunda för att kategorierna för djur som är berömda alltjämt får heta berömda och inte förpassas in i anonymiteten bland alla andra enskilda djurexemplar. SMirC-beam.svg Deryni (diskussion) 21 juni 2017 kl. 21.40 (CEST)Svara[svara]
Och för min del tycker jag enskilda djur är bättre än berömda djur. Men om vi inte hittar något alternativ som ännu fler är nöjda med, så bör det nog förbli berömda. /NH 23 juni 2017 kl. 12.54 (CEST)Svara[svara]
@Deryni, Höstblomma: m.fl. Kategori:Djur är en kollektiv kategori som listar olika djurtaxon. Problemet med namnet Kategori:Berömda djur är att – om man skall tolka det logiskt korrekt – det antyder att kategorin skulle innehålla berömda djurtaxon, snarare en enskilda berömda individer av djurarter. Kategorinamnen bör följa en logisk struktur i hänseende till kategorisystematiken – en utförlig beskrivning av artikelsubjekten skall primärt inte göras i kategorinamnen, det är artiklarnas uppgift. I det här fallet kan det vara relevant att lägga in en beskrivning av kategorins innehåll i kategoriingressen, för att öka tydligheten. Dessutom får vi inte glömma principen WP:UFV heller – Wikipedias uppgift är att neutralt beskriva artikelsubjekten, inte värdera dem. – Conexum (✔|✘) 23 juni 2017 kl. 13.47 (CEST)Svara[svara]
Det är aldrig någon som trott att kategori berömda djur ska innehålla berömda djurtaxon. Jag har förklarat att den inte har varit en rent zoologisk kategori, utan en del i flera kategoriträd. Du har nu när det gått ett par dagar vad jag ser av andra användares inlägg ovan inte har tydlig konsensus med dig för namnbytet. och de flesta verkar inte se berömda djur som ett problematiskt namn på kategorin. Dessutom misstolkar du riktlinjen, vi ska vara neutrala, ja, men vissa ting är mer berömda än andra och då är det inte oneutralt att nämna det om sammanhanget är det rätta. Höstblomma (diskussion) 23 juni 2017 kl. 15.33 (CEST)Svara[svara]
Conexum, "F" i WP:UFV står för "försåtliga". Det finns ingenting försåtligt att konstatera att ett känt djur är just känt. Att någonting, ett objekt, en byggnad, eller en människa, är känt brukar snarast anses öka relevansen. Med din tolkning av WP:UFV skulle vi inte kunna behålla några artiklar som vilar på att artikelobjektet är känt. / TernariusD 23 juni 2017 kl. 15.47 (CEST)Svara[svara]
@Höstblomma: Nej, det är aldrig någon som trott det, men det går att tolka det så, om man strikt skall följa logikens lagar i tolkningen. Wikipedia skall fortfarande inte värdera artikelsubjekten, utan endast beskriva dem. Bedömning av hur berömda artikelsubjekten är skall göras externt (t.ex. av läsaren).
@Ternarius: Vi skriver ”Burj Khalifa är en byggnad”, inte ”Burj Khalifa är en känd byggnad” för att ta ett exempel. Relevansen påvisas inte genom kategorinamnen, det är artiklarnas uppgift. Jag har aldrig varit av åsikten att artiklar som vilar på att artikelobjektet är känt skall raderas. Tvärtom, berömdhet korrelerar med relevans. Ju högre berömdhet, desto större relevans är en generell princip på Wikipedia som jag stöder. Det är dock otillfredsställande att använda måttet berömdhet som grund för kategorisering, eftersom det inte är Wikipedias uppgift att fastställa det.
Conexum (✔|✘) 23 juni 2017 kl. 21.36 (CEST)Svara[svara]
Det är självklart vi kan beskriva en byggnad som "känd byggnad", och det gör vi också. En snabb sökning på begreppet ger mängder av artiklar där begreppet används. Resten av ditt inlägg upplever jag bara, med all respekt, som en redovisning av dina personliga åsikter. Jag ser tyvärr väldigt litet av argument som jag kan ta upp till debatt. / TernariusD 23 juni 2017 kl. 21.48 (CEST)Svara[svara]
Anser du att vi skall inleda våra artiklar på följande sätt (enligt samma princip)?
  • ”Helmut Kohl, född 3 april 1930 i Ludwigshafen, död 16 juni 2017 i Ludwigshafen, var en känd tysk kristdemokratisk politiker”
  • ”Engelska (English) är ett känt västgermanskt språk”
  • ”Sydamerika är en känd världsdel som utgör den södra delen av den amerikanska dubbelkontinenten”
I så fall är du nog ganska ensam om att tycka det. På flera ställen där ordet ”känd” förekommer i Wikipedia används det som ospecifika hänvisningar och i överförd betydelse, vilket inte är fallet här.
Mitt resonemang stöds av Wikipedias andra grundprincip, tillika officiell policy. Under WP:NPOV#Antydningar står det tydligt ”använd inte generella begrepp” samt ”skriv bara det som är konkret och otvetydigt”. Det är tillämpligt i detta fall.
Conexum (✔|✘) 23 juni 2017 kl. 22.09 (CEST)Svara[svara]
De där exempel säger inget, och varför? Därför att du drar det till det extrema och utstuderat bokstavliga. Givetvis tycker ingen att man ska skriva så där i inledningar. Jag skrev "när sammanhanget är det rätta". Ett bättre exempel som visar hur jag menar är Kända träd i Stockholm. Skulle det vara bättre om artikel hette "Enskilda träd i Stockholm"..? Det är ett exempel på när ett "värdeord" faktiskt hjälper till att tala om vad det handlar om. Höstblomma (diskussion) 23 juni 2017 kl. 22.24 (CEST)Svara[svara]
Notera att artikeln är kategoriserad som ”Enskilda träd i Stockholm”, och det är i första hand kategorierna som den här diskussionen handlar om. Vad gäller artiklar kan undantag kan accepteras om det finns ett tydligt behov för det, t.ex. WP:POMMF. Rent principiellt är Träd i Stockholm en bättre titel, men den namngivningen följer inte POMMF, och därför stöder jag den inte. Vad gäller artiklar har jag därmed en något mer liberal inställning till namngivningen än vad jag har till kategorier, eftersom jag inte ser deras behov att följa POMMF som lika tydligt. – Conexum (✔|✘) 23 juni 2017 kl. 22.47 (CEST)Svara[svara]
@Conexum:Jag tror inte denna diskussion leder särskilt långt, förutom till ett konstaterande att det inte finns någon konsensus för att ändra kategoribeteckningen "Berömda djur", med underkategorier till "Enskilda djur". Beträffande pinget vill jag påpeka att precis som att Kategori:Djur är en kollektiv kategori som listar djurarter, -släkten m m., så är Kategori:Berömda djur är en kollektiv kategori som listar berömda djur. "Enskilda djur" som kategori strider tämligen hundraprocentigt mot POMMF. Deryni (diskussion) 23 juni 2017 kl. 22.23 (CEST)Svara[svara]
(Redigeringskonflikt)
Conexum, Du argumenterar som det bara finns två alternativ – antingen att alltid beskriva någonting som "känt", eller att aldrig använda det. Att det finns sammanhang där ordet är olämpligt innebär inte att det alltid är så. Eller menar du att alla de mängder av artiklar där något objekt beskrivs som "känt" skall ändras? Du lär få svårt att uppnå konsensus för en sådan åtgärd. / TernariusD 23 juni 2017 kl. 22.33 (CEST)Svara[svara]
Det här är dock ett sammanhang där ordet är olämpligt. Jag anser inte att ordet skall förbjudas, däremot bör det användas endast när det finns ett tydligt behov av det (exempelvis ”Kända träd i Stockholm”). Det är inte fallet med kategorierna. – Conexum (✔|✘) 23 juni 2017 kl. 23.01 (CEST)Svara[svara]

Önskan om radering av omdirigeringen Brokmalar[redigera wikitext]

Eskalerar detta ärende hit då diskussionen på artikelns diskussionssida verkar ha avstannat. Omdirigeringen bör raderas för att ge plats för Momphidae (tidigare dunörtmalar)

En invändning verkar vara att vi borde använda vetenskapliga namn som artikelnamn istället. Det är dock en större fråga och då skulle en sådan förändring behöva göras på stor del av djurartiklarna. I väntan på en sådan revolution (som jag inte förespråkar) bör artikeln följa mönstret för övriga djurartiklar.

En annan invändning är att enligt NE är "brokmalar" en beteckning för båda familjerna Momphidae och Agonoxenidae. Enligt Dyntaxa är brokmalar och Agonoxenidae äldre synonymer till märgmalar, Parametriotidae lika väl som dunörtsmalar är en äldre synonym till brokmalar, Momphidae. Det gör det i och för sig inte lättare att båda familjerna har arter som i sitt svenska namn har ändelsen brokmal.

Mitt förslag är att omdirigeringen Brokmalar raderas och att Dunmalar flyttas till Brokmalar med hänvisning att Agonoxenidae och Parametriotidae visas under märgmalar. Förslag till utseende finns här: Brokmalar

Se även diskussionen på artikelns diskussionssida. Diskussion:Brokmalar
Tommyleelow (diskussion) 23 november 2017 kl. 16.20 (CET)Svara[svara]

Hej, ditt förslag verkar bra. Eftersom brokmalar är en omdirigering utan speciellt mycket historik skulle du egentligen bara kunna kopiera ditt arbete och klistra in där och skriva dit relevanta förklaringar/hänvisningar om hur namnet används, alltså utökar omdirigeringen direkt till en riktig artikel. Du får då erkännande som skribent i historiken. Historiken på din arbetssida är rätt lång och handlar inte bara om familjen, men vill du ha den historiken från denna som rör familjen under uppslaget brokmalar (med tanke på din raderingsfråga) så kanske du kan skriva vilka versioner det är som du vill flytta? Att flytta hela din arbetssidas historik till brokmalar blir konstigt. Mvh Höstblomma (diskussion) 25 november 2017 kl. 17.57 (CET)Svara[svara]
@Tommyleelow: Oj, upptäckte precis att jag kanske missförstod dig. Du vill nog ha med interwikilänkar etc från dunmalar..!! Glöm ovanstående, men gör då den sidan sådan du vill ha den slutliga versionen så kan jag flytta sedan! (Jag kommer kolla in här i morgon om det inte blir av ikväll). Mvh Höstblomma (diskussion) 25 november 2017 kl. 18.02 (CET)Svara[svara]
@Höstblomma: Jo det stämmer, det är historiken etc från dunörtsmalar som jag vill ha med till brokmalar annars hade jag ju kunna gjort det själv. ;) Jag har uppdaterat dunörtmalar nu så att den är klar för flytt. Tommyleelow (diskussion) 26 november 2017 kl. 00.29 (CET)Svara[svara]
Flytt utförd. ~Mvh Höstblomma (diskussion) 26 november 2017 kl. 08.33 (CET)Svara[svara]

Pages based on names from LepIndex; Lycaena as an example[redigera wikitext]

First of all: sorry for addressing this in English. I can read Swedish but have no training in speaking or writing it. What I want to discuss here however is not just a local problem: it has quite some bearing outside of this project.

Quite recently I asked for the deletion of a few pages that falsely claimed to treat a species of the butterfly genus Lycaena while in fact the name of that "species" did not exist, so there also was no species to be treated in the article, and the whole page was no more than a pack of disinformation. As a reason I mentioned that the names were "ghost names": names that do not really exist but turn up in databases, in this case in LepIndex, the Lepidoptera database of the Natural History Museum in London. The request was at first denied because no one seemed to realize how serious a problem it is when Wikipedia offers articles with fantasy names as if they are about real and accepted species. One wanted some more discussion. Well, here's my contribution.

I would not have interfered with the Swedish Wikipedia if not one of the consequences of having these fake articles were that corresponding Wikidata items are created, and hence Wikipedia becomes instrumental in the proliferation of fake facts. Therefore, this is no longer a local problem, and I think I have every right to bring this up.

On the Dutch Wikipedia, we have more or less the same problem: large amounts of articles created by bots, based on utterly unreliable databases like ITIS, Encyclopedia of Life or LepIndex. They may at some point all have had the ultimate goal of giving an overview of existing and accepted taxa, but they ended up being collections of ever published names, no matter whether they are accepted, valid, or even available names or not. The Dutch article on Lycaena was created 14 September 2014 as a collection of names of articles created by Joopwikibot on 31 March 2013, completely based on LepIndex. Out of the over 600 combinations in Lycaena listed in LepIndex, Joopwikibot took every name not marked as "unavailable", and created an article as if it were the accepted name of an existing species. Out of the 319 pages thus created, only 71 appeared to represent a real and accepted species in Lycaena; the vast majority appeared to be names of species no longer placed in Lycaena (76), names of subspecies (46), names now synonymized with other names (61), or names that had never even been published, but turned up in databases (63). In August and September 2015 I sorted out Lycaena, but the problem of course exists in every other somewhat larger genus taken from LepIndex.

non-existing names

Because I already sorted out Lycaena, I gathered it would be efficient to use the outcomes and clean up the articles on Lycaena in other language versions where pages had also been created using LepIndex. First thing to do, so it seemed to me, was to ask for the deletion of articles carrying non-existing names. As an example: Lycaena aegera (see the record in NHM). The name is listed in NHM as "Lycaena aegera Grose-Smith". No place and date of publication, nor anything on the status and rank of the taxon when published. The "name" also turns up in EoL, in Animal Diversity Web and in ITIS, and in several websites that just copy their information from one of those. And in all cases they list just the name and the author, nothing more. That's a ghost name: it pops up somewhere and gets stupidly copied from one database to another. It doesn't make any sense to create an article on a "species" if even the most basic information about it is unknown, not even if the name was ever validly published. An article on Lycaena aegera should only have been created if it could with some certainty have been confirmed as a species accepted by at least some taxonomists. If it is impossible to verify the name and status, an article bearing that name, based on nothing more than a meaningless and nearly empty record in a database, is disinformation. It is noise, not knowledge. It is the responsibility of the creator of articles in Wikipedia to check whether a name in a database can be reliably accepted as the name of a true taxon, even if that creator is a bot. Every flag set on "aegera" however, points in the direction of a non-existing name. This article ought never to have been created.

After the denial to delete the articles, I had a closer look at the Lycaena article in the Swedish Wikipedia, and I found the problem to be even more serious. The article did not list 71 but 608 names of species. That's about twice the amount in the original Dutch article. It turned out that the creator, Lsjbot, used every name listed as a combination in Lycaena in LepIndex, also the names listed as unavailable. Names of subspecies, varieties and forms were gratuituously taken for species.

unavailable names

An "unavailable name" is literally what it says: it is unavailbale as the name for a species or a subspecies. Why on earth then did Lsjbot create about 300 articles in Lycaena alone, pretending they treated a species when the name was marked as unavailable and could in no way be applied to a species? There are no species bearing those scientific names! In order to be available, a name must not only be published, but it has to meet te criteria for publication as set out in the International Code of Zoological Nomenclature. A nomen nudum for example, is not an available name. A name published for an infrasubspecific taxon (a taxon below the rank of subspecies, for example a variety, a forma, an aberration, a morph) is not an available name, unless published as a "variety" or a "forma" before 1961 AND accepted as a name at (sub)specific rank before 1985. As an example: Lycaena aestivaecaudata was published by Verity in 1943 as the name of a forma of Lycaena phlaeas, but it was never accepted as a name at subspecific let alone specific rank. Still, this Wikipedia offers an article pretending "Lycaena aestivaecaudata" is an accepted species of Lycaena. Bullshit! The Swedish Wikipedia is of course not the only Wikipedia containing such nonsense. My home Wikipedia is just as bad. But if someone signals the problem, and asks to delete the meaningless page, the article should promptly be removed. I hope Lsjbot will be able to at least do a botrun to find every page that was based on a name listed as "unavailable" in LepIndex, and mark it for speedy deletion.

In order to show the extent of the problem, I add here a list of all the specific names starting with an "a" in the article Lycaena. Out of an original 75 pages, only 4 concerned accepted species in Lycaena. Two other accepted specific names starting with an "a" exist, but were missing from this list. I marked those 6 pages with a green accepted name. Of the remainder, 35 should be deleted right away because they are unavailable names or even ghost names. Those are marked spelling error, not an available name or ghost name.

Remember this is just a quite random example. The situation is just as bad in the remainder of the article. Wikiklaas (diskussion) 13 februari 2018 kl. 22.45 (CET)Svara[svara]

I admit it is a serious problem if we cannot trust our bot-generated zoological articles. A problem is however, that Lsj, the owner of Lsjbot (who, by the way, isn't any longer active on swwp) did not use LepIndex, he was using Catalog of Life. Is Catalogue of Life based on LepIndex? The above examples undeniably look dubious; but the errors are obviously Catalogue of Life's, not Lsjbot's. Is Catalogue of Life generally as unreliable as LepIndex seems to be? (It is a bit hard to take in, at least I have always considered NHM and ITIS reliable sources.) Since Catalogue of Life is used in most of Lsjbots zoological articles, that is a relevant question, I think. Furthermore, how do we fix this problem? If you pardon me for being candid, words like "nonsense" and "bullsh*t" isn't to much help. / TernariusD 14 februari 2018 kl. 00.33 (CET)Svara[svara]
In all articles created on species of Lycaena, ITIS and LepIndex are cited as the sources, and when I checked the ITIS records earlier today (they are a bit cryptic, so it took some time), I found that they literally copied the LepIndex records, so that is indeed the primary source. ITIS and LepIndex are both utterly unreliable sources when it comes to accepted names of species (it is: whether a name is considered a valid name of a taxon, in what rank it is considered valid, and in what genus it is placed). ITIS is a problem in itself. I fail to see what good use can be made of it anyway. LepIndex can at least be used to find the original publication of a name. But LepIndex did not get any maintenance whith respect to synonymy and placement of species in genera after about halfway of the previous century, while after that time major changes to classification had to be made as a result of the introduction of phylogenetic research based on DNA. Still their contents was considered good enough by ITIS to make a copy of it in their own database. That's insane. Compare for example Apatura in LepIndex] and on the much more up-to-date website of the Nymphalidae Systematics Group.
I'm sorry if it comes as a bit of a shock, but please do not use LepIndex or Catalogue of Life ever again to substantiate a claim on the validity of a name of a species. LepIndex does not even pretend to give that kind of information, the contents of Catalogue of Life is just chaos.
I have no idea how we fix the problem. But it surely would help to fix little bits of it over time if you treat well based requests to delete pages with highly unreliable content a bit more seriously. I have no intention to spend a day substantiating a request every time I try to get rid of a series of fake pages: once it is sorted out for one project, it should not be too difficult to convince other language versions. Certainly not when it comes to articles created by a bot, basing itself on highly unreliable sources. I'm a bit surprised to find Lsj is no longer active on the Swedish Wikipedia. Every now and then when I make a nomenclatural correction on the Winaray language Wikipedia, I get a "thank you" from him, so the guy must still be active on Wikipedia.
Reliable sources on this kind of content are literature written and websites sustained by specialsts. The World Register of Marine Species for example, has specialists dealing with every group. ITIS and Encyclopedia of Life seem to only have programmers with no biological skills at all. LepIndex was set up once by entomologists as a card system they themselves understood. After their budget was cut, so they could not sustain the card system anymore, the cards were put through an automatic reader, and assembled into a database by the same kind of programmers that created ITIS and EoL. It's usefull if one understands what kind of information one can find there. The problem of Wikipedia is that it only takes one person credulous enough to use a database regardless of the quality of its contents to create content for Wikipedia, after which it takes ages to take down all the fake content again, because other users tend to think the content is serious and trustworthy because it was placed on Wikipedia. You can see the results in the example I gave above. Out of an initial total of 75 names, only 4 made sense.
And whatever you think of it, an article on Lycaena aegera is bullshit, no matter from what side you look at it. WIKIKLAAS diskussion 14 februari 2018 kl. 03.04 (CET)Svara[svara]
This problem has been know on svwp for a while but I think it is just too complicated and big to be solved in decent time here because there is simply not enought users who have the time and patience needed to deal with this. Regrettably Lsj left svwp when the criticism of the bot generated articles became stronger and I don´t know if he will return to svwp, but he has been active on other projects after he left us, mainly cebwp I think. The most pratical way to deal with those types of bot generated articles who is wrong in some way is to delete them I think. It was in the beginning controversial to delete even this types of articles because of course people preferred that someone should clean them up and fix them. But cleaning all problems with the bot generated articles up is in reality just too much work for most users and will take a very long time. And now I think the view about deletion of those types of articles also has changed to be allowed. When it comes to the geographical bot generated articles they now are deleted without the need of a process when they are found out to be wrong or in reality not notable, because the source Geonames is not condidered to be of good enought quality. The same could be done to those bot generated articles about species that is found out to be of bad quality I think, no matter who is responsible for the error, the bot or the source it used. Höstblomma (diskussion) 17 februari 2018 kl. 09.57 (CET)Svara[svara]
I do not object to a deletion, Wikiklaas, now when we have got an explanation for the request (the former, very short motivation, was only understand0able if you had heard of LepIndex before, which at least I hadn't). But I still insist that it is reasonable to demand an explanation for large deletion requests, which this was. And, pardon me for saying so, I think your rather aggressive tone, with a lot of "utterly unreliable" and "bullsh*t" (especially the latter) did nothing to speed up the request. / TernariusD 17 februari 2018 kl. 18.47 (CET)Svara[svara]

Nytt namn på nyckelpiga – vilket bör vi välja?[redigera wikitext]

Den senaste tiden har jag (i brist på humlor) hållit på att uppdatera botgenererade artikelstubbar om nyckelpigor, och har nu kommit till den art vars artikel heter Stethorus punctillum hos oss ("punktnyckelpiga" på svenska). Kruxet är, att Dyntaxa och Artdatabasen anger artepitetet till "pusillus"; de kallar alltså arten Stethorus pusillus. Även Fauna Europaea, Global Biodiversity Information Facility, Finlands Artdatacenter och Danmarks Fugle og Natur (kopplat till Naturhistorisk Museum, Århus) använder detta senare namn. Generellt tycks arten emellertid kallas för Stethorus punctillum på Wikipedia, och på Google Scholar överväger "Stethorus punctillum" massivt; 1680 träffar för "Stethorus punctillum" mot 75 för "Stethorus pusillus". Kruxet är, att den senare beteckningen verkar att vara den senaste, tidsmässigt sett; vid en säkerligen mycket gles och ovetenskaplig stickprovskontroll kunde jag bara hitta 3 träffar senare än 5 år för "punctillum" på de första 100 artiklarna, medan alla träffarna för "pusillus" var från 2010-talet. Allt tyder alltså på att "pusillus" är den "nya" beteckningen; samtidigt har jag inte lyckats hitta någon enda rapport som nämner namnbytet, än mindre någon orsak till det. Vad bör jag lämpligtvis kalla arten? / TernariusD 16 mars 2018 kl. 18.37 (CET)Svara[svara]

Jag tycker du kan följa Dyntaxa m.fl. Ibland hittar man inte förklaringar till en ändring, men om vi har bra källor som använder ett namn så är det tillräckligt för att verifiera vårt val och förklaringen kan vänta. Dina träffar tidsmässigt indikerar nog också varåt konsensus är på väg om den diskussionen nu trots allt inte skulle vara ända i hamn. [[Användare:Höstblomma|Höstblomma]] (diskussion) 17 mars 2018 kl. 07.54 (CET)Svara[svara]
Håller med Höstblomma. Jag tycker det låter vettigt att ändra till pusillus, som verkar vara ett mer samtida namn. Det jag finner vid en snabb sökning är att Herbst beskrev arten som Scymnus pusillus 1797, och att Weise först 1891 beskrev den som Stethorus punctillum. Kanske är det först på senare tid som det framgått att dessa två arter är synonyma och att Herbst artepitet därför har företräde på grund av att det är äldre. --AHA (diskussion) 17 mars 2018 kl. 11.27 (CET)Svara[svara]
@Höstblomma, AHA: Jag tackar för era värdefulla synpunkter! Jag kommer att byta artepitet och artikelnamn i enlighet med ovan, om ingenting absolut oförutsett inträffar. (Givetvis kommer jag att behålla "Stethorus punctillum" som en omdirigeringssida.) / TernariusD 17 mars 2018 kl. 13.00 (CET)Svara[svara]

Insektsystematik[redigera wikitext]

Jag håller mig normalt undan insekter och insektsystematik. Men nu halkade jag dit.

Miin utgångspunkt är länken till Ichneumon på sidan Finglanssteklar, med lysande bakgrund som grensida (jag har den optionen påslagen). Den har mycket berättigat ändrats från omdirigering till faraokatt till grensida av den danskspråkige Svarði2.

Jag får här en hierarki

Släktet Ichneumon har ingen artikel utan dess många arter behandlas i en Kategori:Ichneumon (Ichneumonidae). Jag får då en annan hierarki:

Den ser bättre ut i mina lekmannaögon. Men vad gör Ichneumon bland finglanssteklarna, och kan man bara stryka den där? Roufu (diskussion) 4 september 2018 kl. 10.30 (CEST)Svara[svara]

Finglanssteklar är en botskapad artikel med Catalogue of Life som källa och den är rätt föråldrad. Jag är inte heller expert på insekter men jag skulle mer lita på Dyntaxa (se Ichneumon) som har den andra taxonomin. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 4 september 2018 kl. 10.40 (CEST)Svara[svara]
Jo, familjen Eulophidae lever och har hälsan, men om släktet Ichneumon ska ingå i den är mycket tveksamt. Catalogue of Life anger släktet Ichneumon under Eulophidae, men anger bara den enda arten Ichneumon labyrinthellae ([5]). Samtidigt listar den en mängd andra Ichneumon-arter under Ichneumonidae ([6]). Samma gör Animal Diversity Web. Nu är varken CoL eller ADW de bästa källorna till insekters taxonomi, men att båda anger samma tillhörighet för just den arten verkar onekligen litet konstigt (om det inte är så att ADW stödjer sig på CoL...) Jag har aldrig hört talas om arten förr, och att den bara får 16 träffar på Google (och ingen på Google Scholar!) kan vara en fingervisning. Min gissning är att det är en art som dröjt sig kvar i vissa förteckningar efter den stora översyn som gjordes av Ichneumon på 1960- och 1970-talen. Frågan är, om vi inte borde utesluta arten från förteckningen i "Finglanssteklar". / TernariusD 4 september 2018 kl. 13.13 (CEST)Svara[svara]
Släktet Ichneumon återfinns på Wikispecies som tillhörande familjen Ichneumonidae (Brokparasitsteklar), och släktet inkluderar där 15 arter. Dan Koehl (diskussion) 4 september 2018 kl. 21.44 (CEST)Svara[svara]
Ja, allting tyder på att det är den familjen (d.v.s. Ichneumonidae) som släktet Ichneumon skall tillhöra. Wikispecies är ju noga med sina källor, så deras inkludering väger tungt. Den taxonomiska behandlingen av Ichneumon labyrinthellae hos CoL och ADW bekymrar mig en del, men efter ovanstående inlägg är jag ännu mer övertygad om att det är en felaktig tilldelning och att arten bör raderas från familjeartikeln Finglanssteklar. Någon emot? / TernariusD 4 september 2018 kl. 22.43 (CEST)Svara[svara]
Redigeringskonflikt. Om det skall vara någon mening med biologisk systematik, måste alla arter i ett släkte också tillhöra samma grupperingar av högre ordning (familj, ordning, klass och vad det heter). I annat fall har man gjort fel och är tvungen att dela släktet och ge nya namn till arterna i den ena delen.
Här är det tydligen endast en art som har kommit bort från de andra i släktet. Jag delar Ternarius uppfattning att den är felplacerad. Den bör antingen flyttas eller strykas. Roufu (diskussion) 4 september 2018 kl. 23.01 (CEST)Svara[svara]
Flyttas är svårt, med tanke på det minst sagt dåliga resultatet vid Google och Google Scholar-sökning. Flyttas i så fall vart? Sökningarna ger inga besked. Om inte någon hittar någon källa, troligtvis bok-d:o, tror jag vi helt enkelt måste radera den från Finglanssteklar. Att artikeln både anger CoL (som inkluderar arten), och dyntaxa (som inte inkluderar den) som källor för artlistan gör, emm, att vi mycket väl kan radera arten utan att ändra källförteckningen. / TernariusD 4 september 2018 kl. 23.37 (CEST)Svara[svara]

Som nämnt halkade jag in på det är ämnet. Nu halkar jag vidare. Ämnet är oöverskådligt och fullt med fel, verkar det.

Ichneumon är ett stekelsläkte, inte något tvivel om det. Det är vidare två kategorier, Kategori:Ichneumon med 2 sidor eller arter och Kategori:Ichneumon (Ichneumonidae) med 867 sidor eller arter. Jag vill bara se på de två första arterna:

Ichneumon bifasciatus[redigera wikitext]

Artikeln om denna art har det sveska namnet Björkvägstekel.Enligt faktarutan tillhör den familjen Ichneumonidae och borde då kategoriseras samman med de andra arterna i denna familj.

Enligt texten har den det alternativa namnet Dipogon bifasciatus, som står i följande hierarki:

Om jag har gjort detta rätt, hamnar arten med detta namn på en helt annan plats inom ordningen Steklar, inte bland parasitsteklarna, som Ichneumon-nanet anger, utan bland getingar och myror. Det svenska namnet är däremot bildat från Dipogon-släktet. Arterna Aspvägstekel och Ekvägstekel tillhör sålunda detta släkte. Man måste självklart ha med båda klassificeringarna, men man måste välja vilken som har prioritet, när man sätter det svenska namnet. Är det en Dipogon-art heter den björkvägstekel, är det en Ichenuemon-art, saknar den svenskt namn.

Ichneumon labyrinthellae[redigera wikitext]

Arten har en bot-producerad artikel och är tydligen känd sedan 1790. Situationen med att en Ichneumon-art i familjen Eulophidae (finglanssteklar) och alla de andra i familjen Ichneumonidae (brokparasitsteklar) är naturligtvis ohållbar. Om klassificeringen till Eulophidaeinte är ett misstag, måste den arten få ett nytt släktnamn. Detta måste utredas i artikeln om arten och också tas upp i den oskrivna artikeln "Ichneumon (släkte)". Jag tar därmed tillbaka förslaget ovan om radering eller flyttning.

Ggenerella kommentarer: Alla taxa har latinska namn, men några har också svenska namn. Det är olyckligt att i översikter har de latinska namnen utelämnats för taxa som har svenska namn. Båda namnen behövs. Detta förutsatt att det är någon mening med att Wikipedia skriver om insektssystematik, vilket ibland kan betvivlas. Roufu (diskussion) 6 september 2018 kl. 06.38 (CEST)Svara[svara]

Kommentar till båda arterna[redigera wikitext]

Ichneumon labyrinthellae ser jag inget problem med. Det är bara CoL som för den till familjen Eulophidae, resultatet av googlingen talar sitt tydliga språk. Att Ichneumon bifasciatus har ett alternativt släktnamn är inte heller något konstigt, det är många arter som det föreligger konflikter mellan experterna vilket släkte de ska tillhöra. (Se t.ex. fjällräv eller fennek.) Dyntaxa anger ju också Ichneumon bifasciatus som en synonym. Vad vi ska lista arten under är mlm en smaksak, det viktiga är att vi redovisar namnkonflikten (vilket redan görs). / TernariusD 6 september 2018 kl. 11.15 (CEST)Svara[svara]

Att olika taxonomer kommer till olika resultat, är en del av laivet. Men man kan inte påstå att två arter tillhör samma släkte men olika familjer. Familj är den överordnade enheten, och hela släktet måste då tillhöra den ena eller andra familjen. Lösningen måste bli att man delar släktet i två, ett släkte i varje familj. Lsjbot har gjort detta provisoriskt genom att ha två kategorier, Ichneumon (=Ichneumon (Elophidae)) och Ichneumon (Ichneumonidae). Men sådana namn kan man inte ha, utan ett av dem måste ändras, något som det inte är vår sak att göra. Däremot bör vi kunna göra problemet tydligt och inte sopa det under mattan.
Ichneumon bifasciatus är felkategoriserad. Den ligger nu i kategorin Inchneumon (Elophidae) men skulle ligga i Ichneumon (Ichneoumonidae). Det är något vi kan ändra på.
Enligt taxonomins regler kan växter och djur ha samma släktnamn. Ett känt fall är Prunella, som betecknar både brunört (Prunella vulgaris) och järnsparv (Prunella mpdularis) och som är väl åtskilda i artiklarna. Men Lsjbot har inte kollat detta generellt, och länken från [[Dipogon|vedvägsteklar]] går till ärtväxten Dipogon lignosus. Felet finns i ett tiotal artiklar. Det kan och bör åtgärdas.
Att sedan "bifasciatus" har latinskt namn som parasitstekel men svenskt namn som vepsoid (getingliknande) är kanske ett alltför subtilt för att kunna tas hänsyn till. För mig är det fortfarande ett fel. Roufu (diskussion) 7 september 2018 kl. 07.39 (CEST)Svara[svara]
Ichneumon labyrinthellae är enligt Bjerkander en parasitstekel som parasiterar på Phyllocnistis labyrinthella. Den verkar inte vara speciellt omskriven efter att den beskrevs av Bjerkander cirka 1790: "Pa tvanne nya Phalaener och en Ichneumon, hvilka lefva da de aro maskar, uti Asplof. - Kungliga Svenska Vetenskaps-Akademiens Handlingar 11:132–135, pl. VI." Det finns alltså mycket med denna art som är oklart. Global database of Gracillariidae (Lepidoptera) placerar den i familjen brokparasitsteklar (Ichneumonidae). [7] --AHA (diskussion) 7 september 2018 kl. 08.55 (CEST)Svara[svara]

Höstens överraskning[redigera wikitext]

Hej alla, IUCN har gjort om sin webbplats för rödlistan och anpassningen till denna känns som ett sisyfosarbete. Arternas artiklar har nu följande uppbyggnad https://www.iucnredlist.org/species/192071/2036213 (exempel för en orm). Det första numret efter "species" är artens gamla ID och det andra numret är ett tillägg (känns slumpmässig) där jag inte vet hur det bildas och vad det ska ha för syfte. De gamla sidorna finns än så länge kvar men här får vi infoga "oldredlist" så att det blir http://oldredlist.iucnredlist.org/details/15573/0 (exempel för gemsbock). Det borde gå ganska snabb med hjälp av en BOT. Däremot kommer dessa sidor inte uppdateras. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 16 oktober 2018 kl. 20.36 (CEST)Svara[svara]

@Nordelch: De flesta länkarna till iucnredlist.org tror jag kommer från de här mallarna, se även Användardiskussion:Silltruten#IUCN:s_nya_rödlista?. --Larske (diskussion) 16 oktober 2018 kl. 21.53 (CEST)Svara[svara]
Som en förberedelse för att IUCN skall börja uppdatera sidorna på det nya formatet har jag skapat mallen Mall:IUCN2018.1, som anropar IUCN på det nya url-formatet. Den anropas som tidigare mallar, bortsett att parametern id skall innehålla den fullständiga numeriska koden sist i url:en. I exemplet ovan blir alltså id-parametern i anropet "id = 192071/2036213". / TernariusD 29 oktober 2018 kl. 08.32 (CET)Svara[svara]

Sexuell livscykel[redigera wikitext]

Jag känner en märklig frustration kring hur de grundläggande principerna för sexuella mekanismer hanteras i Wikipedia och till synes i uppslagsböcker över huvud taget. Det är som om de tas för givna utan att någonsin förklaras. Och när jag tänker att jag ska förklara så är det så svårt att hitta ett lämpligt ställe att börja. En kandidat för att innehålla de grundläggande begreppen är sexuell förökning. Men jag tycker att de grundläggande sexuella begreppen är något annat än förökning.

Så här är det: En mycket stor majoritet av alla eukaryota arter har en livscykel med omväxlande haploida och diploida celler. De diploida cellerna har dubbelt så många [[kromosom]er som de haploida. Vid celldelning får de nya cellerna i en stor majoritet av fallen (meios) samma kromosomuppsättning som ursprungscellen. Men ibland fördelas en diploid cells kromosomer på de nya cellerna så att vardera cellen får ena häften av ursprungscellens kromosomer. I ett senare skede slås haploida celler ihop till diploida celler. Det kallas befruktning.

Detta är begrepp som behövs som bakgrund för att förklara till exempel vad en äggcell är. Var borde en sådan beskrivning läggas? Kan någon svara något förlösande? --Ettrig (diskussion) 21 oktober 2018 kl. 13.49 (CEST)Svara[svara]

Jag gjorde ett försök med sexuell livscykel. --Ettrig (diskussion) 21 oktober 2018 kl. 14.19 (CEST)Svara[svara]

Bra! – GeMet [diskussion] 21 oktober 2018 kl. 14.38 (CEST)Svara[svara]
Jag fortsatte att grubbla. Måste förlika mig med att det jag vill kalla sexuell livscykel faktiskt heter sexuell förökning, trots att det i grunden inte handlar om förökning (utan omkombination av gener). Det som har gjort den här formen av livscykel så framgångsrik är lite mystiskt och omdebatterat, men tycks vara att den genererar många kombinationer, och därmed utforskar organismrymden effektivare. Alltså inte att det är ett sätt att göra fler individer (förökning). Jag har skrivit om början av sexuell förökning och tagit bort sexuell livscykel.--Ettrig (diskussion) 24 oktober 2018 kl. 10.28 (CEST)Svara[svara]

Svenska trivialnamn för hajar[redigera wikitext]

Jag lånade idag boken Guide till Världens hajar som är i år utgiven i Stockholm. Den är publicerad av svenska marinbiologer vid Stockholms universitet. Jag utgår därför ifrån att vi kan använda samma trivialnamn som i boken trots att det i vissa fall blev omkastningar. Till exempel har Echinorhinus brucus enligt boken namnet törntagghaj (hittills tagghaj i vår artikel) och släktets andra art kallas i boken endast tagghaj. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 8 december 2018 kl. 21.11 (CET)Svara[svara]

Jag tycker det låter bra om du flyttar artiklar så de matchar trivialnamnen från den nya boken. Dubbeltänk (diskussion)
@Nordelch, Dubbeltänk: Jag håller inte med. Emm skall vi vara mycket försiktiga med att ange trivialnamn, och ännu mindre ändra redan existerande trivialnamn, på grundval av populärvetenskapliga paradverk (något som jag förövrigt hävdat förr). Trivialnamn bör, som jag ser det, endast anges med källor som officiella publikationer, exempelvis resultat från nomenklaturkommisioner, artlistor från allmänt erkända föreningar (som bl.a. BirdLife Sverige för fåglar), eller möligtvis internationella verk som EU-publikationer. Om Nationalencyklopedin skall räknas dit kan diskuteras.
Så länge som akademisk personal, i det här fallet marinbiologer, arbetar med rent populärvetenskapliga verk kan jag inte se att de har någon påtaglig tyngd; Kai Curry-Lindahl var en gång en av våra främsta zoologiska experter, ja frågan är om han inte under sin storhetstid under 1970- och början av 1980-talet, i kraft av sina internationella åtaganden, ansågs som vår allra främsta. Ändå var det ingen hemlighet att han i sina många populärvetenskapliga verk gärna både bollade med dialektala trivialnamn och lade fram egna teorier. Se exempelvis Diskussion:Gråsiding!
Europeiska gemenskapernas officiella tidning anger i KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1637/2001 av den 23 juli 2001 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3880/91 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del "Tagghaj" för Echinorhinus brucus. Det är visserligen en gammal uppgift, men i brist på bättre får vi nöja oss med den. / TernariusD 21 mars 2019 kl. 01.34 (CET)Svara[svara]
Än så länge är ingen större "skada" skedd. Jag hade boken på grund av tidsbrist bara en vecka och hann endast flytta ett fåtal artiklar från vetenskapliga namn till bokens svenska namn. För min del kan de flyttas tillbaka. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 21 mars 2019 kl. 19.42 (CET)Svara[svara]
Jag håller nog försiktigt med Ternarius, men de föreslagna trivialnamnen som anges i boken bör föras in som synonymer i taxoboxen och/eller i ett kapitel om namn, med boken som källa. Mvh --AHA (diskussion) 22 mars 2019 kl. 09.24 (CET)Svara[svara]

californisk -> kalifornisk[redigera wikitext]

Kalifornisk på Svenska stavas med K, ska inte arterna i denna länk flyttas till Svensk stavning? De står nu som Californisk... Andebb (diskussion) 18 april 2019 kl. 12.00 (CEST)Svara[svara]

Rent instinktivt håller jag med dig, men det verkar faktiskt som om livsmedelsverket rekommenderar "californisk" för hundhaj i sin förteckning över kommersiella beteckningar. Tyvärr finns inte darrockan eller muränan med i förteckningen. Detsamma tycks EU anse. (Inte heller här listas darrockan eller muränan.) Jag har dessutom sökt på Naturhistoriska riksmuseets databas över fisknamn och fått "californisk" för alla tre arterna i den länk du anger (hundhaj, darrocka och muräna). Resultatet visar nog att de använda namnen är accepterade. Sedan är det en annan sak, som jag har påpekat tidigare, att jag tycker att vi i alldeles för hög grad förlitar oss på de svenska trivialnamnen. Åtminstone för californisk darrocka (Torpedo californica) och californisk muräna (Gymnothorax mordax) kan vi knappast påstå att de svenska namnen är inarbetade. Emm borde då artiklarna läggas under de vetenskapliga namnen. Sedan kunde vi ha omdirigeringar både från californisk xxx och kalifornisk xxx. / TernariusD 18 april 2019 kl. 16.04 (CEST)Svara[svara]
Oj, jag som trodde det var en lätt fråga. Jag skapade omdirigeringen Kalifornisk hundhaj till artikeln med C. Är det okej? Dem andra två håller jag med dig borde stå på vetenskapliga namnen och omdirigeras från K och C. Men jag har inte gjort någonting där ännu. Andebb (diskussion) 19 april 2019 kl. 15.28 (CEST)Svara[svara]
Sälvfallet är det ok att omdirigera från Kalifornisk hundhaj – det är ju så adjektivet normalt stavas och då lär ju många söka med den stavningen, speciellt om de bara hört ordet. Om ingen annan hinner före är jag fullt beredd att ta itu med de två andra. Det vore förmodligen lämpligt med en källa till den udda stavningen också. / TernariusD 19 april 2019 kl. 15.40 (CEST)Svara[svara]
Jag har lagt in källor till trivialnamnet på Californisk hundhaj. Jag fortsätter sedan med flytten av de övriga artiklarna. / TernariusD 19 april 2019 kl. 17.20 (CEST)Svara[svara]
Har flyttat till vetenskapligt namn. Skapade omdirigeringar dit från K och C. Ska se om jag hittar källor till namnen. Andebb (diskussion) 19 april 2019 kl. 18.11 (CEST)Svara[svara]
Den enda källan till namnet som jag har hittat är Naturhistoriska riksmuseets databas, som jag har angivit ovan. I Californisk hundhaj har jag använt koden <ref name="NHM">{{webbref |url=http://artedi.nrm.se/fishnames/namefind.php?Category=NationalName&Precision=LIKE&FormData=californisk&Ordering=NationalName&MaxRecs=10&Verbosity=Full&Skicka=Skicka |titel=Naturhistoriska riksmuseets databas över fisknamn |utgivare=Naturhistoriska riksmuseet |datum=23 februari 2018 |hämtdatum=19 april 2019 }}</ref>. / TernariusD 19 april 2019 kl. 18.18 (CEST)Svara[svara]
Ett PS: Om någon skulle ifrågasätta flytten och/eller min åsikt att de svenska namnen inte skulle vara tillräckligt inarbetade, kan jag meddela att jag har gjort en googling på svenska sajter som innehåller något av namnen: "kalifornisk darrocka" ger endast 12 träffar, "californisk darrocka" 7 träffar, "kalifornisk muräna" 1 träff, och "californisk muräna" 4 träffar. De flesta är dessutom mycket lättviktiga sidor, med det enda undantaget den ovan nämnda databasen från Naturhistoriska riksmuseet. Med så få träffar kommer en inte ens i närheten av någon namnetablering. / TernariusD 19 april 2019 kl. 18.30 (CEST)Svara[svara]
@Andebb: Nu har jag lagt in kommentarer om de svenska trivialnamnen i artiklarna Torpedo californica och Gymnothorax mordax, och försett dem med lämplig källa enligt ovan. Tack för din hjälp! / TernariusD 20 april 2019 kl. 02.39 (CEST)Svara[svara]
Väldigt bra med översyn av dessa artiklar! En liten undran är dock om vi inte kan stryka orden "men de namnen förefaller inte vara etablerade" om trivialnamnen i artiklarna. Jag menar att Naturhistoriska riksmuseet är en tillräckligt bra källa och anges svenska namn där så kan vi använda dem och behöver inte bedöma om de etablerade eller ej? Man får nog inte många träffar på de svenska namnen på internet eftersom det överhuvudtaget inte skrivs så mycket om dessa djur online på svenska. Vad tycker ni? Mvh Höstblomma (diskussion) 20 april 2019 kl. 11.32 (CEST)Svara[svara]
Jag förstår att Naturhistoriska riksmuseet kan upplevas som en "tung" källa, men om en läser på deras beskrivningssida tycker jag en får ett delvis annorlunda intryck. De konstaterar: "Hela tiden uppkommer behov av svenskt namn för fiskar som inte tidigare haft ett sådant. [...] Sådana namn kan räknas som föreslagna namn och det kan ta ett tag innan de vunnit spridning." och litet längre ner: "Vem hittar på namnen? — Vem som helst kan hitta på svenska fisknamn. Om du har ett förslag, kan du skicka det till oss." Jag tycker det visar att namnen på intet vis behöver vara etablerade, och ihop med de väldigt dåliga sökresultaten tycker jag det visar att de inte heller är etablerade. / TernariusD 20 april 2019 kl. 12.18 (CEST)Svara[svara]
Ok, då behåller vi formuleringen. Mvh Höstblomma (diskussion) 20 april 2019 kl. 12.45 (CEST)Svara[svara]
@Ternarius: Det var så lite, tack för att du svarade och hjälpte mig med min fråga! Andebb (diskussion) 20 april 2019 kl. 13.18 (CEST)Svara[svara]
@Höstblomma: Jag verkar förmodligen inkonsekvent nu, men till slut gjorde jag som du föreslog och tog bort skrivningen om att "namnen förefaller inte vara etablerade". Anledningen var väl främst att det luktar litet Egen forskning, det är ju uppgifter som grundar sig på en googling jag utfört. / TernariusD 20 april 2019 kl. 15.26 (CEST)Svara[svara]

Salamanderfiskar[redigera wikitext]

Diskussion:Salamanderfiskar diskuterar Tostarpadius och undertecknad artikelns utformning. I samband med den diskussionen har de utdöda salamanterfiskarnas taxonomiska ställning kommit att inta en viktig plats, inte minst därför att en stor del av artikeln upptas av kritik av Erik Jarviks felaktiga antagande om att salamanderfiskarna skulle ha givit upphov till de nutida salamandrarna. Då ingen av oss kan särskilt mycket om paleontologi upplever åtminstone jag att det vore mycket bra om vi kunde få hjälp av någon som är kunnig i detta ämnesområde, speciellt med tonvikt på utdöda fiskars systematiska ställning.

Med tack på förhand / TernariusD 28 april 2019 kl. 20.19 (CEST)Svara[svara]

Sumatranoshörning[redigera wikitext]

Den kategoriserades i natt som utdöd och i texten anges Aftonbladet som källa till "Malaysias siste sumatranoshörnings hane död". Men enligt utbredningskartan och artikeltexten finns det populationer även på Sumatra. Att den är utdöd i Malaysia behöver inte betyda att den är utrotad i Indonesien. Och om det finns honor kvar i Malaysia borde dessa kunna befruktas med hanar från Indonesien. Skall man tro på artikeln är arten fortfarande starkt hotad men inte utrotad ännu. /Ascilto (diskussion) 2 juni 2019 kl. 10.46 (CEST)Svara[svara]

Vi bör nog förlita oss på IUCN Red List och invänta att status ändras där innan vi uppdaterar faktaboxen i svwp-artikeln? --Larske (diskussion) 2 juni 2019 kl. 11.14 (CEST)Svara[svara]
Ja självfallet – en dagstidningsnotis är en väldigt dålig källa till en arts utbredning. Dessutom: Även om det nu skulle vara så att det faktiskt inte finns några hanar någonstans (vilket ju, som Ascilto mycket riktigt påpekar, motsägs av uppgifterna i Wikipediaartikeln), så är faktiskt inte en art utdöd förrän den sista individen har dött. Jag har därför ogjort ändringen i artikeln. / TernariusD 2 juni 2019 kl. 11.34 (CEST)Svara[svara]
Faktum är att redan den Aftonbladetartikel som användes som källa motsäger uppgiften om att sumatranoshörningen skulle vara utrotad. Där står nämligen: "På grund av avskogning och tjuvjakt tros det i dag bara finnas knappt 80 vilda sumatranoshörningar kvar i världen". Illustrerar väldigt bra hur viktigt det är att läsa källorna noggrant innan någon gör några ändringar på grundval av dem. / TernariusD 2 juni 2019 kl. 11.46 (CEST)Svara[svara]

Vad har hänt med Artdatabankens artfakta?[redigera wikitext]

Är det någon som vet vad som hänt med Artdatabankens artfakta? Tidigare var artiklarna mycket mer utförliga. Numera verkar det som om informationen, i alla fall om icke-rödlistade arter, blivit mycket mer knapphändig. Ett exempel: Jag putsade just vår sida om trädgårdssnylthumla (Bombus barbutellus), åtgärdade gamla källreferenser, kollade rödlistestatus och sådant, och såg att artikeln konstaterade "Trädgårdssnylthumlan har minskat i Sverige, främst beroende på att värdarten trädgårdshumla har gått tillbaka kraftigt beroende på den minskade förekomsten av blommande rödklöver. Minskningen är dock ännu (2015) ej så kraftig att det motiverar någon rödlistning." uppgifter som hämtats från Artdatabanken. Det är bara det att Artdatabankens nuvarande sida numera inte nämner någonting om populationstrenden för arten. Numer står det alltså i artikeln något som det inte längre finns täckning för i källan, och som därför borde tas bort. Samtidigt har jag väldigt svårt att tro att det inte längre skulle stämma, jag har i alla fall inte hört någonting om att den trista trenden för de flesta av våra humlor (med undantag för någon invandare från öster likt vitnoshumlan) skulle ha vänt. Förhållandet på Artdatabanken är detsamma för många andra, icke-rödlistade arter. Situationen verkar att ha gått tillbaka till hur det var för omkring tio år sedan. Är det någon som vet var den gamla informationen tagit vägen? Har man bara slängt den på sophögen, eller finns den kvar någonstans? Jag har svårt att hitta någonting när jag googlar. / TernariusD 4 juni 2019 kl. 14.04 (CEST)Svara[svara]

Artfakta har ju nyligen gjorts om för att innefatta mycket mer, rapportering, artbestämning etc. Frågan är om man tänkt sig att göra sidan mer populärvetenskaplig och då plockat bort vissa delar eller om man helt enkelt inte hunnit anpassa materialet till de nya mallarna. Förhoppningsvis det senare och att då texten om trädgårdssnylthumlan återkommer. Sedan är det ju snart dags för en ny rödlista (nästa år) så då kanske det blir en ny text. Något matnyttigt kanske går att hitta här: [8] Tommyleelow (diskussion) 4 juni 2019 kl. 14.30 (CEST)Svara[svara]
Trist utveckling. Är det möjligt att den ursprungliga sidan finns på Internet Archive? /Ascilto (diskussion) 4 juni 2019 kl. 14.32 (CEST)Svara[svara]
Jo, jag hittade sidan på Internet Archive. Tack för tipset! Emellertid lär det fortfarande bli problem i framtiden: Rödlistestatus är ju i mycket hög grad en färskvara, och om Artdatabanken framhärdar med nuvarande presentation kommer många artiklar att drabbas av rejäl informationsförlust. Jag har exempelvis kunnat konstatera hur Artdatabanken i flera artiklar om rödlistade arter utelämnat rödlistningshistoriken, så om det kommer att vara standard i framtiden kommer många av våra biologiska artiklar som refererar till Artdatabanken att bli åtskilligt magrare. / TernariusD 4 juni 2019 kl. 16.45 (CEST)Svara[svara]
Det verkar som om myndigheter försöker popularisera informationen på sina hemsidor. Den tendensen finns också i vilken information Länsstyrelserna ger om naturreservat. De har bytt inriktning från naturskydd till besökstips. Istället för koncentrerade fakta verkar de vilja nå så många som möjligt, enligt devisen lite åt många istället för mycket åt få. Från vår synpunkt innebär det ett förytligande och informationen får mindre värde som källor. /Ascilto (diskussion) 4 juni 2019 kl. 16.56 (CEST)Svara[svara]
Jag tror du har mycket rätt där. Jag såg en presentationssida hos Artdatabanken där de beskrev olika humlor, och längden av deras "snabel" (tidigare brukade de alltid använda det korrektare "tunga"). Är det flygande elefanter de beskriver? / TernariusD 4 juni 2019 kl. 17.12 (CEST)Svara[svara]

ARKive.org[redigera wikitext]

Tidigare fanns en rubrik här att webbsidan Arkive är nedlagd. Nu finns i alla fall en sida som arkiverar de gamla artiklarna (http://sarkive.com/). SMirC-smile.svg --Nordelch För Wikipedia - i tiden 28 september 2019 kl. 12.37 (CEST)Svara[svara]

Nejonögonens systematik[redigera wikitext]

Jag har försökt få lite ordning på artiklarna om nejonögon och upptäcker att det verkligen inte råder konsensus kring deras systematik, vilket också återspeglas i våra artiklar. Jag föreslår att vi med bothjälp placerar alla dessa arter i klassen Petromyzontida (nejonögonartade ryggradsdjur) och placerar den under den okategoriserade systematiska nivån Petromyzontomorphi på samma sätt som Dyntaxa gör, se källa. Tycker ni andra att detta låter som en vettig lösning? @Nordelch:, @Ternarius:, @Ascilto: --AHA (diskussion) 20 oktober 2019 kl. 14.29 (CEST)Svara[svara]

För övrigt bör vi även (vilket är mindre komplicerat) låta en bot ändra så att familjen Petromyzontidae får den svenska trivialnamnet nejonögonfiskar, och inte nejonögon, som förekommer ganska ofta. --AHA (diskussion) 20 oktober 2019 kl. 14.40 (CEST)Svara[svara]
@AHA: Jag vet inte om vi behöver ändra så mycket för allt som ligger under ordningens nivå. Enligt vad jag kan se är taxonomin för familjerna och släkten med arter i ordningen Petromyzontiformes enhetlig. Men taxoboxarna behövs uppdateras (göras enhetlig) med nivåerna mellan stam och ordning. Där går det visst bra med botarbete enligt ditt förslag. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 20 oktober 2019 kl. 16.24 (CEST)Svara[svara]
Nu är väl inte nejonögon och dess släktingar riktigt min specialitet, men vi använder ju oss ofta av Dyntaxa (dvs Artdatabanken) för taxonomin i våra biologiska artiklar, och det tycker jag är helt OK – Artdatabanken är en tung källa. Det är emellertid bra att den taxonomiska kontroversen nämns i artikeln Nejonögon, men där skulle jag vilja se några källor. Enwp är något bättre på den punkten, kanske något kan lånas där? När det gäller det rent praktiska botarbetet kan jag konstatera att systematiken i taxoboxarna växlar väldigt – boten kan inte bara göra ett rent byte av textsträngar. Ofta, men inte alltid, kallas både ordningen och familjen för nejonögon, ibland kallas klassen Rundmunnar. Det sistnämnda kompliceras av att vi har en artikel Rundmunnar, som inkluderar Nejonögon, visserligen med en kort referens till den taxonomiska kontroversen. Vi kanske också bör konstatera att det inte räcker med att ändra i taxoboxarna – speciellt i de botgenererade artiklarna finns det en kort taxonomisnutt i ingressen, och den behöver ofta också uppdateras. Sammanfattningsvis är jag positiv till en uppdatering enligt AHA:s idéer, men jag misstänker det kommer att bli ett rejält jobb. / TernariusD 20 oktober 2019 kl. 18.42 (CEST)Svara[svara]
Jag har jobbat ganska mycket med artikeln om familjen nejonögonfiskar och har där lagt in den taxobox som jag tycker att vi generellt ska byta till för alla arter inom familjen. Artikeln om ordningen nejonögon kommer behöva att uppdateras utifrån hur familjeartikeln är skriven. Vilka släkten som de olika arterna ska placeras i, och vilka arter som är synonymer med varandra, tycker jag i dagsläget inte är jätteviktigt att få rätt eftersom det vetenskapliga läget är så osäkert och olika auktoriteter uppger högst olika. --AHA (diskussion) 21 oktober 2019 kl. 09.40 (CEST)Svara[svara]
Nejonögon anses vara vertebrater men käklösa, om ingen ny upptäckt har ändrat detta. Dan Koehl (diskussion) 21 oktober 2019 kl. 18.38 (CEST)Svara[svara]

Djurgeografiska regioner[redigera wikitext]

Det kom upp oklarheter vad vi kategoriserar enligt djurgeografiska regioner. En engelsktalande användare började även lista släkten. Efter lite diskussion i fågelprojektet framförde AHA förslaget att ändra kategoriernas namn till "Fågelarter i palearktiska regionen" etc. istället för "Fåglar i palearktiska regionen". Vad tycks? --Nordelch För Wikipedia - i tiden 20 oktober 2019 kl. 16.33 (CEST)Svara[svara]

Min tanke är att det är bra om det är lika, dvs ska det heta "Fågelarter i palearktiska regionen" så bör det även heta "Däggdjurarter i palearktiska regionen" istället för "Däggdjur i palearktiska regionen‎" osv. Det är mycket jobb med att döpa om kategorierna, även om det går att göra med bot. Att behålla de befintliga namnen gör också systemet lite bredare, även om systemet främst är tänkt för arter så kan jag tänka mig att ett släkte också går att kategorisera efter djurgeografisk region, förutsatt att alla arter i det specifika släktet endast förekommer inom den regionen. För högre djur är detta kanske inte så relevant, där är det lättare att få ihop fakta om varje art till nyttiga artiklar, men om man tänker på insekter och andra smådjur där vi kanske inte kan förväntar oss väl utbyggda artiklar om alla arter kanske en fylligare artikel om ett släkte och kategorisering av denna kan vara ett bra alternativ. Jag tycker därför vi kan behålla nuvarande namn på kategorierna, några mindre missförstånd går att rätta. Höstblomma (diskussion) 26 oktober 2019 kl. 08.08 (CEST)Svara[svara]

Hanterande av den föråldrade familjen Eumenidae[redigera wikitext]

Artikeln Eumenidae har lagts upp av Lsjbot. Förutom på svenska Wikipedia finns den endast på Cebuano och Winaray (även där botupplagda). Problemet är, att Eumenidae (som var en familj av getingliknande steklar) inte längre är ett korrekt taxon (den upphörde vara så 2005), se bl.a. dyntaxa. Numera har alla ingående undertaxa i Eumenidae flyttats till Eumeninae (svenskt trivialnamn solitära getingar) som är en underfamilj under Vespidae (svenskt trivialnamn getingar). Notera att Wikispecies inte listar Eumenidae annat än som en omdirigering till Eumeninae, och att Commons kategori är tom utöver en informationsruta som listar de gamla undertaxonen och i övrigt hänvisar till kategorin Eumeninae.

Tilläggas bör kanske, att Lsjbot stödde sig på Catalogue of Life, som än idag tar upp Eumenidae som en familj. Men Catalogue of Life är en databas som är dåligt anpassad till organismgrupper med pågående kontroverser om taxonomin, som Hymenoptera i hög grad (steklar) är idag; Catalogue of Life består av data samlade från mer än 170 olika, taxonomiska databaser, och den är erkänt långsam inför förändringar i grunddatat.

Nu till det egentliga problemet: Ett stort antal bot-upplagda getingartiklar, knappt 4 600 st, anger i taxoboxen Eumenidae som familj. Då denna alltså är föråldrad sedan många år, bör förekomsterna ersättas av Vespidae, gärna med tillägg av "familia_sv = [[Getingar]]" (Eumeninae går ju inte, eftersom det är en underfamilj). Som en tillfällig åtgärd, medan de mer permanenta åtgärderna diskuteras, avser jag att ändra artikeln Eumenidae till en omdirigering till Getingar#Systematik, en punktlista där det står en kort text om underfamiljen Eumeninae, bland annat att dess ingående taxon tidigare ingick i den föråldrade familjen Eumenidae.

Dessutom hade jag tänkt lägga in en begäran om robothjälp, för att få alla de drygt 4 500 förekomsterna av Eumenidae i taxoboxarna hos dess undertaxon ändrade till Vespidae, plus ovanstående tillägg av "familia_sv = [[Getingar]]". Eftersom det är en rätt omfattande begäran, skulle jag gärna vilja få konsensus för den här innan. När hela operationen är klar, kan det vara lämpligt att skapa en artikel om solitära getingar (Eumeninae), och i stället låta Eumenidae peka dit. / TernariusD 1 november 2019 kl. 17.59 (CET)Svara[svara]

Planen låter bra, behövs definitivt robothjälp med denna mängd. Observerade dock att Zethinae som förut ingått i Eumeninae och därför troligen ingår bland våra "Eumenidae" senare har brutits ut ur Eumeninae och bildar en egen underfamilj. De släktartiklar som finns på svenska verkar ha Eumenidae i taxoboxen, se en:Zethinae. Mvh Höstblomma (diskussion) 2 november 2019 kl. 08.17 (CET)Svara[svara]
Tack för ditt påpekande! Ja, våra artiklar om undertaxa till bör ha familjenamnet satt till Eumenidae (jag har gjort några stickprov). Alternativet skulle i så fall vara Vespidae, och i så fall är ju allt ok. Däremot blir det ju rejäla problem när vi ska lägga upp en lista med undertaxa i den nya artikeln om Eumeninae. Vi kan ju knappast hämta dem från den gamla artikeln om Eumenidae (det hase jag iofs inte hoppats på). Wikispecies har en hyfsad förteckning däremot, med som det verkar sökbara källor. Men den dagen, den sorgen. Jag vet inte ens om jag tänker lägga upp någon ny artikel om Eumenidae; jag har ju ett rykte som biexpert att tänka på och vårda, men knappast som getingexpert... SMirC-smile.svg / TernariusD 2 november 2019 kl. 11.37 (CET)Svara[svara]
@Höstblomma: Jag har tittat närmare på ditt förra inlägg. Det är möjligt att jag uppfattade dig fel, i så fall ber jag om ursäkt; men menade du att släktartiklarna som tillhör underfamiljen Zethinae skulle utgöra ett problem? De har idag Eumenidae som familj, och den bör väl även där ändras till Vespidae – Zethinae har, i alla fall enligt enwp, fortfarande Vespidae som familj. Ingen av de svenska släktartiklar som ingår i Zethinae har någon underfamilj angiven. Eller har jag missat något – jag är som sagt ingen specialist på getingar, och steklars taxonomi är inte den enklaste?
Ett problem som däremot kan uppkomma, är att Lsjbot oftast i ingressen lägger ut en mening av typen "<släktnamn> ingår i familjen Eumenidae...". Så länge det bara står "Eumenidae" är det (väl?) inga större problem, bara botkonstruktören informeras om det, men ibland utökas skrivningen till något som "Enligt Catalogue of Life ingår tapetserargetingar i familjen Eumenidae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället familjen getingar", och då blir det mera marigt. Efter en botkörning skulle det då stå "Enligt Catalogue of Life ingår tapetserargetingar i familjen Vespidae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället familjen getingar", och det ser ju väldigt konstigt ut, med tanke på att "getingar" och "Vespidae" är samma taxon. Och tyvärr misstänker jag att den konstruktionen kan dyka upp var som helst i Eumenidae-artiklarna, inte bara de som tillhör underfamiljen Zethinae. Fast det är kanske mera ett tekniskt problem, men ett problem är det. / TernariusD 12 november 2019 kl. 16.59 (CET)Svara[svara]
@Ternarius: Du uppfattade mig inte fel. Det är inte ett problem så länge man ute lämnar underfamiljen i taxoboxen. Men om man vill ha med även underfamiljer i taxoboxarna så kan inte alla släkten som förut var i Eumeninae numera sättas som Eumeninae, utan några ska vara Zethinae. Vi kan utelämna underfamiljen i en första botkörning, men mest komplett vore ju att den är med. Mvh Höstblomma (diskussion) 16 november 2019 kl. 06.24 (CET)Svara[svara]
Ditt andra exempel på ingress antar jag måste städas för hand om det inte går att få boten att byta ut hela formuleringen ""Enligt Catalogue of Life ingår tapetserargetingar i familjen Eumenidae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället familjen getingar" till "ingår i familjen getingar". Det drabbar nog främst släktartiklar (?) och släktartiklarna är kanske överskådligt många att åtgärda. Höstblomma (diskussion) 16 november 2019 kl. 07.04 (CET)Svara[svara]
@Höstblomma: Det jag var mest rädd för var att jag hade förbisett någonting, och att vi skulle få problem i samband med botkörningarna trots att någon parameter "underfamilj" tycks saknas i taxoboxarna (jag har gjort flera stickprov, och eftersom Lsjbot med stor sannolikhet arbetade enligt en och samma mall för sina insektsartiklar tror jag inte det kommer att ställa till några logiska problem för roboten). Men givetvis bör stekelartiklarna ha underfamilj utsatt i taxoboxarna! Med tanke på steklarnas krångliga – och i hög grad föränderliga – taxonomi är det mycket lämpligt. Tyvärr är det inte bara för de som tillhör underfamiljen Zethinae som det problemet uppstår – så vitt jag kan se saknar alla botupplagda stekelartiklar den parametern. Det är något av ett parallellproblem till undersläkte. Normalt är undersläkte något som vi inte anger, men just för många bin (och gissningsvis getingar med, även om jag är mera okunnig i den frågan) är ju undersläkte väldigt betydelsefullt för systematiken. Se bara på humlorna!
Mitt andra problem, det med "Enligt Catalogue of Life ingår <taxonet> i familjen Eumenidae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället familjen getingar" drabbar tyvärr inte bara släktartiklar. Se ex.vis Nordlig tapetserargeting där det står frasen "Enligt Catalogue of Life ingår nordlig tapetserargeting i släktet tapetserargetingar och familjen Eumenidae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället släktet tapetserargetingar och familjen getingar". Det är något som har "specialediterats", det förekommer inte i alla artartiklar för släktet tapetserargetingar (Discoelius), men å andra sidan bör fenomenet kunna uppstå bland alla de 4 600 artiklar som tidigare tillhörde Eumenidae. Kan det vara så lyckligt att det bara lades till i samband med någon handpåläggning på grund av att det var en art med svenskt namn? Finns det något sätt att kolla den saken (någon sökningsmetod eller dylikt)?
Tack för dina synpunkter, de är som alltid värdefulla! / TernariusD 16 november 2019 kl. 07.57 (CET)Svara[svara]
@Ternarius: Det verkar som om det gäller arter med svenskt namn som uppslag. I sydlig tapetserargeting finns samma formulering, men inte i övriga artartiklar där artikelnamnet är det vetenskapliga namnet. Familjenamnet har i dessa fall ju hämtas från två källor, CoL och Dyntaxa. Det skulle räcka att behålla det från Dyntaxa, dvs "ingår i släktet tapetserargetingar och familjen getingar", det från CoL kan vi ta bort. Antalet arter med svenska namn är inte så många, om man gör sökningar på t.ex. "tapetserargeting" eller "krukmakargeting", så borde alla artartiklar med svenska namn visas först. Höstblomma (diskussion) 16 november 2019 kl. 14.38 (CET)Svara[svara]
Denna sida [9] från Artdatabanken ser ut som ett bra underlag för sådana sökningar. Höstblomma (diskussion) 16 november 2019 kl. 14.46 (CET)Svara[svara]
Jag har inte glömt den här diskussionen, men jag inser att skall jag skriva en ansökan om robothjälp måste jag förklara problematiken så att någon som inte har steklar som specialintresse förstår den, och det är inte det lättaste eftersom ju jag har (vissa) steklar som specialintresse, och därför har svårt att förstå vad som behöver förklaras särskilt. Hemmablindhet, mao. Men ag har som sagt inte glömt frågan! / TernariusD 25 november 2019 kl. 09.53 (CET)Svara[svara]
Eftersom det verkar att ta litet tid innan något ytterligare händer, ändrade jag "familj" till "omstridd familj" i ingressen, som information till dem som läser artikeln innan problemen åtgärdas. (Jag ser av diskussionen att CoL tydligen fortfarande upptar namnet, så jag tyckte inte att jag kunde skriva "föråldrad familj".) Jörgen B (diskussion) 24 december 2019 kl. 17.12 (CET)Svara[svara]
Jag är medveten om att jag har prokrastinerat något alldeles förfärligt i den här frågan, och skäms verkligen för det. Jag är iofs hyfsat insatt i frågan, och då tycker en kanske att det inte borde vara ett problem. Men: Samtidigt är det svåra frågor, och om jag skall anmäla problemet för en ansökan om bothjälp, kan jag inte förutsätta att botskötaren in spe är insatt alls i frågorna. Jag måste alltså formulera problemet så att någon som inte alls är insatt i taxonomi kan följa med, och jag är en usel lärare: Hemmablind, dålig pedagog, och har alldeles för lätt att anta att någonting är självklart bara för att jag förstår det. Jag känner alltså ett stort obehag inför att skriva en botansökan (även om jag givetvis inser behovet av den).
När det gäller Catalogue of Life är jag inte alls säker på att vi bör tillmäta den så värst stor betydelse. Som jag konstaterade alldeles i början av den här tråden, är Catalogue of Life en databas som är dåligt anpassad till organismgrupper med pågående kontroverser om taxonomin; den består av data samlade från mer än 170 olika, taxonomiska databaser, och den är erkänt långsam inför förändringar i grunddatat. (Det är inte bara jag som är kritisk mot Catalogue of Life, se ovan under Pages based on names from LepIndex; Lycaena as an example, en tyvärr både lång och bitvis rätt upphetsad diskussion). / TernariusD 24 december 2019 kl. 19.50 (CET)Svara[svara]