Wikipediadiskussion:Relevanskriterier

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Misstävlingar och ders vinnare[redigera wikitext]

Fram till 2009 fanns en årlig utmärkelse som hette Fröken Sverige. Den drevs av tidningen Vecko-Revyn och var länge ganska känd. Vinnaren fick representera Sverige i tävlingen Miss Universum, nummer 2 i Miss World, och även nummer 3 fick resa till en internationell miss-tävling, tror jag.

Skönhetstävlingar fanns av många slag. I Stockholm utsågs en Mälardrottning, dagstidningarnas läsare röstade fram ortens Lucia, bland säsongarbetande flickor utsågs i Finnerödja Miss Jordgubbe och i Skärhamn, där den blivande lutfisken bereddes, Miss Långa.

Nästan allt detta har försvunnit i dagens Sverige. Vecko-Revyn såg det vikande intresset och sålde 2003 varumärket Fröken Sverige. De sista åren före nedläggningen 2009 ägdes det av innehavaren av ett baddräktsmärke.

Det som finns kvar är uttagningar till internationella skönhetstävlingar.0 För i år finns en artikel Miss Universum Sverige 2021 samt artiklar om två vinnare, Moa Sandberg och Linn Bjurström Salonen. Sandberg blev Miss International Sweden 2014 och Miss Universum Sverige 2021, medan Bjurstöm Salonen har blivit Miss Elite World Sweden och Miss Earth Sweden, bägge 2021.

På engelskspråkiga Wikipedia kan man läsa om Miss Earth Sweden, Miss Universe Sweden och Miss World Sweden, som skall ha utsett deltagare till motsvarande internationella tävling fram till idag. Den svenska Miss World Sweden slutar däremot sin för det mesta rödlänkade lista 2003, nämner ny ägare 2011, och har död länk till den officiella hemsidan. Miss Elite World, en tävling i Egypten, som hade som nämnts en svensk deltagare 2021, haar ingen artikel. Jag läser vidare på engelska om ytterligare en svenska i branschen, Gabriella Lomm Mann, som blev Miss Earth Sweden 2020, och som representerar Sverige vid årets Miss World-tävling i Puerto Rico.

Oredan i detta är påtaglig. Svenska skönhetstävlingar drivs idag under små omständigheter och med ett litet antal deltagare. Vissa titlar verkar delas ut administrativt utan tävling. Detta är förståeligt, när publikintresse saknas, och enda syftet är att finna någon som vill resa till en tävling ingen har läst eller hört om. Även uttagningen till den en gång berömda tävlingen om Miss Universum verkar idag sakna nyhetsvärde.

Vinnare och deltagare i dokusåpor på TV får inte relevans för en egen artikel på Wikipedia. Om de alls skulle nämnas i media, får skönhetsvinnarna mycket mindre publicitet än dokusåpadeltagarna. De bör således heller inte ha egna artiklar på svenska Wikipedia, om de inte är relevanta av andra orsaker.

För själva tävlingarna bör det avgörande vara, om oberoende media rapporterar från dem. Är tävlingens webbplats den enda informationskällan, bör inte svenskspråkiga Wikipedia ge gratisreklam.

Den restriktiva hållning som jag fördar gäler nyare tiders skönhetstävlingar och deeras vinnare. Var skiljelinjen bör dras, kan diskuteras. År 2003, då Vecko-Revyn sålde Fröken Sverige och 2019, då tavlingen lades ned, är två alternativ. Roufu 29 november 2021 kl. 18.18‎ (CET)Svara[svara]

Tycker att deltagare i skönhetstävlingar kan få en egen underrubrik då dessa förekommer globalt om än inte i Sverige. Frågan blir då vad som anses relevant? Vinnare och tävlande i Miss Universe och Miss World bör i så fall vara kvalificerade. Ricjac 29 november 2021 kl. 21.28 (CET)Svara[svara]
Här är ytterligare några tankar: Det gäller att formulera sig så allmängiltigt som möjligt. Skönhetstävlingar bör bedömas efter samma normer som tävlingar i allmänhet. Det avgörande för relevans bör då inte vara tävlingens namn utan vilken uppmärksamhet den har fått. Detta gäller i praktiken också för idrottstävlingar. – Landhockey är en olympisk sport men med 4 deltagande lag förbigås det svenska mästerskapet med tystnad.
Frågan är sedan om vinnare och deltagare i tävlingar skall kunna få relevans på grund av detta. Om tävlingen inte bedöms som relevant, är svaret negativt. I annat fall måste det avgöras från fall till fall, igen beroende på graden av uppmärksamhet. – Jag läser om cykeltävlingen Sverigeloppet, som gick mellan 1951 och 1965, och där den ende som (helt korrekt) är nämnd är Stålfarfar Gustaf Håkansson, som deltog 1951 utom tävlan. Roufu (diskussion) 10 december 2021 kl. 07.25 (CET)Svara[svara]
Att dra en analogi till idrott och sport är nog det mest tillämpbara för sådana udda fåglar som bodybuilding och skönhetstävlingar (varken idrott/sport men ändå tävlingsmoment med estetisk bedömning) i brist på att specifika regler utkristalliseras genom praxis. Ricjac 8 februari 2022 kl. 22.48 (CET)Svara[svara]
Jag anser att det är rimligt att dra en gräns vid 2003 för automatisk relevans. Har uppmärksamheten varit stor under de senaste tjugo åren kan det motivera undantag. Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2022 kl. 18.46 (CET)Svara[svara]

Generalsekreterare - endast i mellanstatliga organisationer[redigera wikitext]

"Generalsekreterare i mellanstatliga organisationer" anges som relevansgrundande. Jag tänker det finns stora nationella ideella organisationer vars högste tjänsteman är lika relevant/"tung" som i vart fall en minister i en regering. Kanske borde skrivningen ändras till att täcka vissa generalsekreterare (motsvarande) i nationella organisationer. Jonar242 (diskussion) 4 februari 2022 kl. 10.56 (CET)Svara[svara]

Syftar du på relevans för en personartikel för en som har/haft en sådan befattning? Vilka stora nationella ideella organisationer åsyftas? Analogier går, som jag ser det, att göra till vad som står skrivet för företag och företagsledare ifall det är något riktigt stort och betydelsefullt. Ricjac 8 februari 2022 kl. 22.42 (CET)Svara[svara]
Ja, håller med om att det låter som tuffare kriterier än övrigt i listan. Funderar på om inte det enklaste är att helt enkelt ta bort den punkten. Alternativt att starta en ny rubrik för ideella organisationer, som inte har något eget (till skillnad från "Näringslivspersoner och företagare" och "Politiker och ämbetsmän".Gunnar Larsson (diskussion) 9 februari 2022 kl. 00.28 (CET)Svara[svara]

Förtjäna?[redigera wikitext]

Hej!

Är verkligen förtjäna rätt ord i första meningen? Borde inte motivera passa bättre, d.v.s. att första meningen borde vara "Wikipedia:Relevanskriterier är kriterier skapade av Wikipedias användare för att bedöma om ett ämne inom en rad olika områden är tillräckligt betydande för att motivera en artikel."? Jag upplever att förtjäna leder fel då en artikeln på Wikipedia inte har att göra med om föremålet för artikeln är bra eller dåligt. (eftersom det är första meningen i en ofta åberopad sida tänker jag att det är bäst att ta upp det här först istället för att vara djärv :-) )Gunnar Larsson (diskussion) 14 februari 2022 kl. 21.58 (CET)Svara[svara]

Jag tycker "motivera" låter bättre än "förtjäna". / Anhn 14 februari 2022 kl. 22.12 (CET)Svara[svara]
Om det är den bästa formuleringen vet jag inte, men den är klart bättre än den nuvarande skrivningen. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2022 kl. 15.23 (CET)Svara[svara]

Kyrkoherdar t.o.m. 2000[redigera wikitext]

Frö till diskussion finns här: Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Arthur Degerman. Förbätterlig (diskussion) 21 februari 2022 kl. 12.00 (CET)Svara[svara]

jag anser 1863 är för snävt, men det skedde mycket motslutet av 1900-talet som minskade deras lokala betydelse. Först med bilar Tv och radio från 1960-talet som gjorde det fanns mycket annat att göra på söndagar än att gå i kyrkan. Sean den allt snabbare avkristningen från slutet av 1960-talet. Och runt 1990 försvann även kyrkans operativa ansvar för folkbokföringen.Yger (diskussion) 21 februari 2022 kl. 15.41 (CET)Svara[svara]
Jag är väl lite tveksamt, inte så mycket på grund av att Ygers resonemang inte är rimligt, utan på grund av vad det innebär för wikipedia. Kyrkoherdanas betydelse har ju varierat från församling till församling men alla fall fram till 1930 hade ju kyrkan ansvaret för folkskoleutbildningen. Numera anses ju officerare ned till överstelöjtnanter relevanta och det skapas flitigt med kantorer och i det sammanhanget kan jag nog tycka att även senare kyrkoherdar borde vara lika relevanta. Det jag invänder är att det handlar om ganska många kyrkoherdar. Fler series pastorum i församlingsartiklarna menar jag huvudsakligen vore mer önskvärda bidrag, och då skulle det också bli tydligare hur många artiklar som skulle behövas. Med hänvisning till den här argumentationen borde ju även landskommunernas kommunalordförande vara relevanta. Med färre aktiva här på wikipedia är ju frågan vilken detaljdokumentation det är rimligt att tro att vi klarar av att underhålla. FBQ (diskussion) 22 februari 2022 kl. 07.31 (CET)Svara[svara]
Att artiklar bedöms vara relevanta betyder inte att de måste skapas. Förutsättningen är att någon gör det. Det kan ske systematiskt, men även punktvisa insatser är önskvärda. Biografier som inte behöver ständig uppdatering är också betydligt lättare att underhålla. Det är, utöver reklamaspekten, ett gott skäl att vara mer generös vad gäller avlidna personer. Jag ser inget behov av en absolut gränsdragning. Att landskommunernas ordförande från 1863 till införandet av enhetlig kommuntyp 1971 är relevanta har jag hävdat länge. Där är dock problemet vad jag förstår bristen på källor som inte förutsätter egen forskning. Några matriklar som specifikt omfattar dem har jag inte hört talas om. Präster är däremot en av de mest omskrivna yrkeskårerna i Sverige. Hur aktuella herdaminnen det finns skiftar från stift till stift, men någon brist på material råder sällan för kyrkoherdar under 1900-talet. Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2022 kl. 07.43 (CET)Svara[svara]
Vågar man anta att källäget och kravet på andrahandskällor blir ett slags naturligt filter? Förbätterlig (diskussion) 22 februari 2022 kl. 11.40 (CET)Svara[svara]
Jag anser att man kan vara generös vid relevansbedömningen av äldre kyrkoherdar. De som blivit kyrkoherdar först under senare tid, 1980- och 1990-talet, anser jag dock inte vara relevanta p.g.a. Svenska kyrkans alltmer avtagande betydelse i samhället. /Annika (diskussion) 22 februari 2022 kl. 12.01 (CET)Svara[svara]
Vad gäller dem är det också ofta svårare att hitta källor. Många gånger är de dessutom ännu levande. Tostarpadius (diskussion) 22 februari 2022 kl. 18.41 (CET)Svara[svara]
Kanske finns det inga artiklar om kyrkoherdar under 1900-talet som inte också uppfyller mer allmänna kriterier (utmärkelser, författarskap, framträdanden i media m.m.). Förbätterlig (diskussion) 24 februari 2022 kl. 15.58 (CET)Svara[svara]
Du har nog rätt i det. För en kyrkoherde bör absolut dess olika tjänster ingå och prästvigning etc. Och det hittar man inte i en tidningsnotis. Yger (diskussion) 24 februari 2022 kl. 20.46 (CET)Svara[svara]
Jo, man hittar det i tidningsnotiser, @Yger. Jag skapade artikeln Lennart Sickeldal just för att se var gränserna går, och för att tidningsarkivet var coronaöppet då via nätet. Kyrkovigning och när de fick nya tjänster stod i lokaltidningarna. Även när, som Sickeldal, kungen fick lägga sig i utnämningen så stod det för en liten församling i Sölvesborg. Adville (diskussion) 24 februari 2022 kl. 20.53 (CET)Svara[svara]
Skickligt, men han var också lite omskriven. Jag har två präster i släkten, båda födda omkring 1927. Den ena finns med i vem är det så lätt källbelägga och han var också lite extra. Den andra hade inget extra och jag bedömer det svårt hitta hans karriär, han hoppade omkring en hel del för han blev kyrkoherde halvsent i livet. Yger (diskussion) 24 februari 2022 kl. 21.01 (CET)Svara[svara]
Nu hade jag tänkt pröva gränserna jag också, med artikeln Leif Norrgård, den första googleträffen med sökningen "populär präst". Men så läser jag nu att kontraktsprostar anses relevanta ... Förbätterlig (diskussion) 24 februari 2022 kl. 22.39 (CET)Svara[svara]
Att ha källtillgång som utgångspunkt för relevans ser jag inte som lämpligt, det riskerar bara att snedvrida artikelfördelningen mer. Angående ordförande i kommunalråd och kommunalstämma lade jag in en lista i artikeln om Harbo landskommun. Jag har endast rödlänkat ett namn då han var folkminnesupptecknare och författat en ganska känd biografisk skildring av sin tid som folkskollärare. När jag gjorde series pastorum i Harbo församling lade jag inte in rödlänkar även om jag kan anse att en hel del av namnen är relevanta för artiklar. Vet inte hur det ser ut för präster födda på 1920-talet men förvånar mig lite att det finns så lite källmaterial. Min mormors far var pastor inom Missionsförbundet och jag upplever att det finns ganska gott om publicerade artiklar om de insatser han gjort i de olika församlingar han tjänstgjort. Han var då förvisso född 50 år tidigare. I det sammanhanget kan man givetvis också fråga sig hur man förhåller sig till frikyrkoförsamlingar. Och jag upplever som sagt att det finns gott om biografier med längder över folkskollärare och deras insatser, innehavare av handelsbodar, kvarn- och mejeriföreståndare, poststationsföreståndare och till och med växeltelefonister. Det behövs nog att det faktiskt sätts gränser. Och de behöver kunna ge utrymme för att ta med personer som särskilt uppmärksammats, bortsett från de formella poster de innehaft. Sedan går det givetvis att fråga sig exakt var de gränserna bör dras.FBQ (diskussion) 2 mars 2022 kl. 15.01 (CET)Svara[svara]
Inte enbart källtillgång, nej, men källor med uppgifter som styrker relevansen. Jag tror inte att någon förespråkar något annat. Förbätterlig (diskussion) 2 mars 2022 kl. 15.21 (CET)Svara[svara]
Jag upplevde att det argumenterades att brist på källor skulle fungera som en slags "självsanering" och att det gjorde riskerna med generösa relevanskriterier små. Jag tror tvärtom att det kan öka problemen med att främst skapas artiklar med nära koppling till enskilda användare - av vad för slags koppling det vara månde.FBQ (diskussion) 2 mars 2022 kl. 17.51 (CET)Svara[svara]

Börsnotering som tillräckligt relevanskriterium, men vad gäller för "handelsplats"?[redigera wikitext]

Jag läste om First North att det inte är "en fullt reglerad marknad, utan en så kallad handelsplattform" och Avanza skriver att handelsplattformar är en enklare form av marknadsplats, och kraven för att listas där är inte riktigt lika omfattande som för en börsnotering på någon av de reglerade marknaderna (börserna).

Bör vi ställa separata storlekskrav för relevans (någonstans mellan de krav som ställs för helt icke-noterade bolag och den totala avsaknad av storlekskrav som råder för börsnoterade bolag) när det rör sig om företag som listade på en "marknadsplats"? - Tournesol (diskussion) 10 mars 2022 kl. 17.06 (CET)Svara[svara]

Wikipediadiskussion:Relevanskriterier/Arkiv 2021#Relevanskriterier för företag del 2. Diskussionen dog dock ut... DIEXEL (diskussion) 10 mars 2022 kl. 17.25 (CET)Svara[svara]
Tack, det hade jag glömt. Jag kan tycka att handelsplatsens storlek eller minimikrav på de företag vars aktier handlas där är något att ta i beaktande. - Tournesol (diskussion) 10 mars 2022 kl. 18.00 (CET)Svara[svara]

Alexa har upphört[redigera wikitext]

Enligt Alexas hemsida har de upphört med sin verksamhet. Eftersom vi hänvisar till Alexa som relevanskriterier för Webbplatser och webbinnehåll bör vi nog revidera detta kriterier. Mvh --Bairuilong (diskussion) 4 juni 2022 kl. 08.45 (CEST)Svara[svara]

Det kanske inte är möjligt att utgå från Alexa för nya artiklar, men för äldre artiklar som har en rankning sedan tidigare är det fortfarande relevansgrundande. Det är ju inte som att någon som uppfyllt kriteriet tidigare plötsligt ska bli aktuell för radering enbart för att Alexa inte finns kvar längre. Kyllo (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 14.15 (CEST)Svara[svara]
Här finns ett antal webbplatser som anges vara "alternativ" till Alexa. Jag har inte tittat närmare på sidan för att se om det finns något matnyttigt att hämta. Riggwelter (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 15.42 (CEST)Svara[svara]

Webbplatser och webbinnehåll: kriterier[redigera wikitext]

Jag strök Alexakriteriet nu, efter beskedet ovan. Jag skulle gissa att även det redan mallade trafikkriteriet är överflödigt. Istället för de nuvarande kriterierna föreslår jag ett något skarpare men allmännare: "uppmärksammats av flera betydande och oberoende andrahandskällor, till exempel flera etablerade massmedier". Förbätterlig (diskussion) 5 juli 2022 kl. 12.29 (CEST)Svara[svara]

Vi bör inte ändra mer än nödvändigt eftersom förutsättningarna bör vara på samma nivå som tidigare. Kyllo (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 14.05 (CEST)Svara[svara]

Röstskådespelare[redigera wikitext]

Flyttat från Bybrunnen Tostarpadius (diskussion) 8 november 2022 kl. 07.06 (CET)Svara[svara]

WP:SFFR behandlar för närvarande tre röstskådespelare]. Detta är ett yrke som enligt artikeln om det även kallas dubbare, och som utom i Japan och Sydkorea i allmänhet är en bisyssla. Som jag uppfattar det, är graden av konstnärlig självständighet en annan för röstskådespelare en annan än för vanliga skådespelare, och den skiljer sig också mellan dem som bidrar till originalljudet och dem som bidrar till en översättning. – Vi har inga formulerade relevanskriterier för röstskådespelare. Borde vi inte ha det? Roufu (diskussion) 2 oktober 2022 kl. 13.00 (CEST)Svara[svara]

Det behövs en tydligare motivering i fråga om gränsdragningen mellan vanliga skådespelare och röstskådespelare samt original och översättning, förutsatt att gränsdragningen överhuvudtaget är giltig. Konstnärlig självständighet är inte ett mått på encyklopedisk relevans. Personer inom områdena röstskådespeleri och/eller översättning blir sällan kändisar, men inte heller det är ett mått på encyklopedisk relevans. Man kan vara en konstnärligt osjälvständig doldis och ändå vara kulturhistoriskt relevant för ett uppslagsverk. Det finns ingen självklar motsättning däremellan. Förbätterlig (diskussion) 2 oktober 2022 kl. 13.49 (CEST)Svara[svara]
Jag menar att problemet inte ligger i den konstnärliga självständigheten och inte heller i huruvida rösten uppmärksammats i en film utan på följande "Därigenom kan tillräckligt många författare med kunskap om ämnet förväntas vilja bidra till artikeln och därmed säkerställa en hög kvalitet".NnieAndersson (diskussion) 2 oktober 2022 kl. 23.21 (CEST)Svara[svara]
Hur vanligt är det i Sverige med utpräglade röstskådespelare, notabla nog för personartikel på svwp, som enbart håller på med dubbning, speakerröst eller radioteater men som inte är "vanlig skådespelare" eller musiker? Ricjac 4 oktober 2022 kl. 13.47 (CEST)Svara[svara]
Det finns en massa folk som bara håller på med dubbnings och ytterst sällan om någonsin uppträder i bild. Men hur många av dom som är relevanta för Wikipedia vet jag inte. Men naturligtvis ska "begränsningen" till att bara göra röster "bakom kameran" inte vara en skäl till att inte skapa artikeln. Det finns ju folk som en väldigt massa människor hört men aldrig sett. Sen tror jag tyvär det finns för få som är intresserade av det på Wikipedia så det finns ett litet underskott på artiklar för detta yrke. Sabelöga (diskussion) 4 oktober 2022 kl. 14.16 (CEST)Svara[svara]
Men även med en dubbningsprofil som Anders Öjebo, vars mest notabla insatser är som dubbare, så har även denne teaterroller och musikerbakgrund, alltså en artist i någon bredare bemärkelse och inte enbart röstskådespelare. Ricjac 4 oktober 2022 kl. 14.28 (CEST)Svara[svara]
Jag tycker att de implicita kraven på röstskådespelare är väl hårda, eller snarare att användare har väldigt olika kriterier för olika yrkesgrupper. För författare räcker det till exempel med "två eller flera verk som publicerats av förlag (inte publiceringstjänst)" (WP:REL). Det är extremt smalt, även om man med "förlag" enbart menar stora och väletablerade mindre förlag. Det gör att många författarskap som få vet något om blir relevanta.
Det är en bra poäng att artiklar måste kunna underhållas och hålla hög kvalitet, men det är en farhåga snarare än ett faktiskt problem. Användare är generellt sett bra på att uppmärksamma och åtgärda brister. Förbätterlig (diskussion) 5 oktober 2022 kl. 15.16 (CEST)Svara[svara]
Skulle vi bara ha artiklar om personer som de flesta känner till skulle uppslagsverket bli fattigare. Vår styrka är att vi kan presentera många och inte behöver välja mellan dem eftersom vi saknar utrymmesbrist. Tostarpadius (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 21.33 (CEST)Svara[svara]

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Förbätterlig Möjligen kan du ha rätt om att de är för smala, det är inget jag tänker gå i diskussion om men, uppenbarligen finns rätt många artiklar om röstskådespelare där det finns ett bristande intresse att underhålla artikeln. I synnerhet om det gjorts enstaka insatser, även om det rör sig om en huvudroll. Då menar jag att det ät bättre att artikeln inte finns, det sänker WP:s trovärdighet om artikeln är allt för dålig. Det är däremot i sig inte ett hinder att artikeln återskapas vid ett senare tillfälle om någon tar sig tid att skriva något vettigt. Tostarpadius jag tycker inte heller att man ska ha artiklar om enbart personer som "alla" känner till, men tillräckligt många för att det ska locka en artikelförfattare som lägger ned tid för att det ska bli en hyfsad artikel som är hyggligt up-to-date.NnieAndersson (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 21.56 (CEST)Svara[svara]

Det finns en problematik kring att skriva om levande personer och det är att artiklarna behöver uppdateras, om inte kontinuerligt så i varje fall när personen dör. Livsgärningen kan ju vara avslutad decennier innan det sker. Så visst måste vi sätta upp gränser. Vad gäller författare anser jag dock snarare att nuvarande kriterier är för hårda. Tryckta böcker har trots allt en helt annan varaktighet än en blogg eller podd. Tostarpadius (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 22.05 (CEST)Svara[svara]
Jag skrev inte att de var för smala. Det extremt smala är inte per definition oencyklopediskt. Det är bara viktigt att hålla artiklar uppdaterade kontinuerligt om de måste vara uttömmande, vilket de ju inte måste vara. Det viktiga är trovärdiga, beständiga källor och tidlösa formuleringar. Förbätterlig (diskussion) 10 oktober 2022 kl. 10.54 (CEST)Svara[svara]
Ska försöka svara både Tostarpadius och Förbätterlig. 1.Det finns en viss problematik kring alla artiklar som behöver uppdateras, det gäller ju inte bara artiklar som rör personer, men det i sig är ju inte skäl att utesluta dessa artiklar, vilket vi nog alla är överens om. Problemet med röstskådespelare, liksom uppenbarligen fallet webbsidor verkar vara att det är svårt att underhålla dom eftersom få (eller i vissa fall inga) är intresserade av att skriva/underhålla artiklarna om dom. Åtminstone inte på en nivå som gör artikeln acceptabel. 2. Ang. Relevanskriterier för författare har jag ingen uppfattning.
3. Jag håller med om att smala artiklar inte behöver vara oencyklopediskt, ibland kanske till och med tvärtom. Det kan bli väldigt uttömmande artiklar om smala områden. Men... det kräver ju någonstans att det finns artikelförfattare som gör hyggliga artiklar av det. 4. Vi är nog lite oense om det där med tolkningen av tidlöshet. För en artikel kan vara tidlöst skriven men ändå kännas tämligen inaktuell, vilket då minskar trovärdigheten. Med inaktuell menar jag inte att någon artikel ska behöva dagligt underhåll, men att många artiklar kan behöva en artikelförfattare som går igenom en artikel vart femte eller vart tionde år. Är ni med? NnieAndersson (diskussion) 10 oktober 2022 kl. 22.11 (CEST)Svara[svara]
Jag är med. Särskilt Yger brukar framhålla det Du talar om som den viktigaste aspekten av relevans. Samtidigt har ingen användare plikter, så man får inte driva det för långt. Det är bra att Colapojken uppmärksammat detta ämne, det har lett till förbättrade artiklar. Förhoppningsvis medför det också att någon eller några kastar ett öga på dem då och då även framgent. Tostarpadius (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 04.31 (CEST)Svara[svara]
Jag har inte presenterat någon tolkning av tidlöshet. En tidlöst formulerad text förlorar inte sin aktualitet i första taget eftersom den inte är skriven på ett sätt som påverkas så lätt av tidens gång. Däremot kan den uppfattas som ofullständig eller tunn, men det kan gälla vilken artikel som helst och har inget med smalhet eller relevans att göra.
Det finns metoder för att hantera de typsituationer du tar upp (Mall:Relevanskontroll, Mall:Kvalitetskontroll, WP:SFFR m.m.), vilket Tostarpadius redan berört. Jag tror att en öppen diskussion är bättre för relevansbedömningen, medan relevanskriterier snarare bör ställa krav på tillgången och kvaliteten på samt användningen av källor. Förbätterlig (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 11.03 (CEST)Svara[svara]
Jag har helt missat denna diskussion men glad över att @Tostarpadius: nämnde mig! Det finns röstskådespelare som (vad jag tolkat som) är helt okända för allmänheten och fått smala och innehållsfattiga artiklar (som däremot bättrats av flera olika användare), och det finns röstskådespelare som fått stor uppmärksamhet och blivit kända som Bert-Åke Varg eller Håkan Mohede med dem två jag nämnde är ju i och för sig etablerade film- och teaterskådespelare.
Att skriva om mindre kända röstskådespelare kräver tillräckligt med information och att artikeln beläggs med pålitliga och trovärdiga källor, annars är risken stor att de går samma väg som de nu raderade artiklarna om Bosse Bergstrand eller Daniel Bergfalk - den ena innehöll i princip ingenting (inte ens källor), medan den andra endast var biroller (och det med sfdb som källa).
Röstskådespelare är kanske inte det mest ultimata att skriva om på svenska Wikipedia eftersom filmdubbning inte är en lika stor i Sverige som i Italien där det finns hur mycket etablerade röstskådespelare som helst, men det finns däremot svenska röstskådespelare som uppmärksammats och skapat historia. Colapojken (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 11.41 (CEST)Svara[svara]
Kommer att tänka på podden Röstskådespelarna där röstskådespelarna Christian Hedlund och Linn Ehrner intervjuar andra kända röstskådespelare, där alla intervjuade i den första säsongen har artiklar på WP men där det saknas två från andra säsongen och glesas ut ännu mer i säsong tre.
Jag vet inte vad exakt detta säjer, om det är så att dom börjar med dom gamla rävarna som "självklart" har artiklar på WP och sedan betar av neråt till dom mer obskyra/mindre kända skådisarna eller om det är så att vi helt enkelt är dåliga på att skriva artiklar om nutida röstskådespelare idag som ännu inte hunnit bli kända/få genomslag men som kanske ändå borde ha en artikel. Instinktivt tänker jag ändå att dom som tas upp här borde ha någon form av relevans eller genomslagskraft, även om dom är "osynliga" bakom kameran. Jag har skrivit en artikel om podden i min namnrymd för den som känner sej manad att blåa någon av rödlänkarna. Sabelöga (diskussion) 11 oktober 2022 kl. 18.46 (CEST)Svara[svara]
@Sabelöga: Jag ser inga problem med källorna i det utkast du länkade till med "Röstskådespelarna", däremot är det lite oklart huruvida stor uppmärksamhet podden fått. När jag skrivit mina artiklar om Disney-kortfilmer brukar jag oftast lägga in svenskt datum tillsammans med tunga och stora källor som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (exempelvis Båtbyggarna eller Pluto åker tåg), och det är nog inte helt omöjligt att någon av dessa källor eller någon annan tung källa har uppmärksammat podden. Inte för att verka stressig, men finns det någon sådan? Colapojken (diskussion) 23 oktober 2022 kl. 18.59 (CEST)Svara[svara]

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── En annan iakttagelse i relation till podcasten är att en av två upphovsmän (Linn Ehrner) också saknar egen artikel trots att de båda vad jag förstår är verksamma röstskådespelare. Lucie Manette (Diskussion) 23 oktober 2022 kl. 19.15 (CEST)Svara[svara]

Jag vet, lite bland annat därför har jag dragit mej från att publicera artikeln. Tycker ändå Linn Ehrner förtjänar en artikel.
@Colapojken Jag tror tyvär inte att podden har uppmärksammats i andra medier just eftersom den är så smal. Trots allt så verkar röstskådespeleri fortfarande vara smalare än det förtjänar. Sabelöga (diskussion) 23 oktober 2022 kl. 22.57 (CEST)Svara[svara]
Filmdubbning kanske inte är det hetaste Wikipediaämnet att skriva om, men helt irrelevant är det ju faktiskt inte. Det finns gott om svenska dubbningar som har som fått stor uppmärksamhet och har betytt mycket för filmfantaster; Disney's svenska röster exempelvis, läsa dessa artiklar [1] och [2] från Svenska Dagbladet. Skådespelaren Beppe Wolgers insats som Baloo nämns både där och i boken om honom skriven av Klas Gustafson (som även skrivit böcker om andra legendarer (som Tage Danielsson, Cornelis Vreeswijk och Per Oscarsson).
Några till svenska "Disney-legendarer som nämns Jan Malmsjös insats som Lufsen i Lady och Lufsen, och för att inte tala om Hans Lindgren (som nämns i den andra bifogade artikeln) som blir benämnd med hela 8 olika roller i kända Disney-filmer. Jag anser personligen att relevans kring röstskådespeleri varierar, men svenska röster till filmer producerade av Disney som roat både barn och vuxna i generationer är enligt mig absolut relevant att nämna i ett uppslagsverk. Colapojken (diskussion) 7 november 2022 kl. 17.41 (CET)Svara[svara]