Wikipediadiskussion:Relevanskriterier

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Arkiv[redigera wikitext]

Influencers[redigera wikitext]

Då och då blir det diskussion om relevans för influencers där det finns olika meningar huruvida de "bara" är ett internetfenomen utan andra omnämnanden eller om de är relevanta för wikipedia enbart genom sitt genomslag i form av antal följare osv.

Jag vill bara lägga upp denna länk

https://www.svd.se/stjarnorna-far-betalt--for-att-locka-till-skuldsattning

som ett argument för att

  • många influencers måste anses ha ett inte försumbart inflytande och därmed vara relevanta
  • vissa influencers kan ha tveksam etik och/eller transparens i sina relationer till sponsorer och därmed vara relevanta på liknande sätt som vi har artiklar om pseudovetenskaplig medicin och andra typer av bluffar. / Anhn (diskussion) 14 mars 2020 kl. 14.23 (CET)
Absolut finns det många "influencers" som är relevanta. Om deras inflytande är skadligt eller av godo ser jag egentligen som ovidkommande. Det stora problemet är vanligen uppvisande av oberoende uppmärksamhet.FBQ (diskussion) 14 mars 2020 kl. 20.20 (CET)
Utgångspunkten måste ändå vara vad det är s.k. influencers har inflytande över. Och det handlar blott och bart om vad deras följare konsumerar. Inte mycket att ha. Tämligen tunt. Ett minimikrav är att influerarna fått relevansgivande uppmärksamhet, d.v.s. medieuppmärksamhet i mer seriösa sammanhang än skvallerpressen o.dyl - och att denna uppmärksamhet är såpass matnyttig att den kan användas som källa till en vettig artikel. Hur många följare de har är fullständigt ointressant i relevanshänseende. /Ascilto (diskussion) 14 mars 2020 kl. 21.08 (CET)
Jag har svårt att se att någon skulle kunna vara relevant enbart i egenskap av influerare på nätet. Tostarpadius (diskussion) 2 januari 2021 kl. 15.58 (CET)

Konstnärer[redigera wikitext]

Upptäckte precis den här redigeringen och kan inte låta bli att undra om vi verkligen ska göra tröskeln ännu högre för just konstnärer? Har inte den yrkesgruppen redan betydligt svårare att komma över relevanströskeln än t.ex. musiker och skådespelare? //Vätte (diskussion) 7 juni 2020 kl. 23.27 (CEST)

Sådana ändringar behöver föregås av diskussion, riktlinjerna skall inte vara uttryck för enskilda användares åsikter. Däremot håller jag inte med om att tröskeln är högre för konstnärer än för musiker och skådespelare - det är snarare tvärtom. Vi har massor av artiklar om personer som inte varit yrkesverksamma som konstnärer, detta gäller inte musiker eller skådespelare i samma grad. När det gäller konstnärer är källan Svenska konstnärer det stora problemet, deras urval borde inte vara relevansgrundande, när det gäller skådespelare är Svensk filmdatabas boven, vi har alldeles för många artiklar om personer som gjort enstaka småroller utan att ha varit yrkesverksamma. /Ascilto (diskussion) 8 juni 2020 kl. 13.02 (CEST)
Jag har ogjort ändringen. Relevanskriterier är förvisso endast vägledande, men de hänvisas ofta till som grund för bl.a. raderingar och SFFR-nomineringar. Då de därmed till viss del är "auktorativa" bör de inte genomgå substantiella ändringar utan att först diskuteras. Sigvid (diskussion) 8 juni 2020 kl. 14.10 (CEST)
Vad jag förstår var redigeringen avsedd att vara klargörande, inte ändra på nivån. Vad räknas som ett kvalificerat pris? Jag tycker inte att ändringen på alla punkter gjorde kriterierna tydligare, men var ligger tröskeln utan ändringen, vilka blev uteslutna genom den? –LPfi (diskussion) 8 juni 2020 kl. 14.30 (CEST)
Som jag ser det är följande substantiella ändringar:
  • "Konstnärliga översiktsverk eller motsvarande", där "motsvarande" ändrades till "uppslagsverk". "Motsvarande" till "konstnärliga översiktsverk" kan innefatta mer än enbart uppslagsverk.
  • "Är representerad som individuell konstnär på nationellt museum eller internationellt erkända museer", lades det till ett krav på att vara representerad på två sådana museum.
  • "Har varit verksam vid något furstligt hov" togs bort
/Sigvid (diskussion) 8 juni 2020 kl. 14.42 (CEST)
Samt "invald i" istället för "medlem av" samfund. Om ett nytt samfund fick medlemmar genom att de utsågs (jämför Svenska akademien) skulle dessa alltså inte vara relevanta? Sedan vet jag inte om "prestigefyllt" är så mycket tydligare än "kvalificerat", men det är en annan sak.
andejons (diskussion) 8 juni 2020 kl. 14.51 (CEST)

Diplomater[redigera wikitext]

Hittar inga kriterier specifikt för diplomater, men ambassadörer kanske platsar under "Landshövding, generaldirektör eller motsvarande chefsbefattning för en nationell myndighet eller annan statlig verksamhet"? Hur ser vi i så fall på en generalkonsul? Honorärkonsul gissar jag inte räcker. Och vad med en Chargé d’affaires? Belteshassar (diskussion) 4 juli 2020 kl. 23.43 (CEST)

Varför inte? Det är knappast några obetydande sysselsättningar, någon av dem. Om vi tar med idrottsmän som företräder sitt land i ett landslag borde vi naturligtvis vara öppna för en nations höga sändebud och representanter i andra länder. Gränsen kan t ex gå vid ambassadpersonal med med mer tjänstemannalika uppgifter. Janders (diskussion) 4 juli 2020 kl. 23.52 (CEST)
Jag instämmer med Janders. Tostarpadius (diskussion) 5 juli 2020 kl. 00.12 (CEST)
Ambassadörer ser jag som självklara, likaså generalkonsuler och honorärkonsuler enligt ovanstående och detta. Finns det fler typer av diplomater som skulle kunna vara relevanta? Ainali diskussionbidrag 5 juli 2020 kl. 09.14 (CEST)
Det finns även flera andra titlar/funktioner – t ex envoyé och minister – som också har använts för ett lands höga företrädare i ett annat land. Det borde även finnas en massa medarbetare på attachénivå (t ex pressattaché, kulturattaché, försvarsattaché) som skulle kunna ses som relevanta, men de fångas kanske (förhoppningsvis) upp på andra meriter än de diplomatiska. Vad gäller även honorärkonsulerna, som ju egentligen inte är diplomater i egentlig mening, har de ofta helt andra karriärer som huvudsyssla. De meriterna väger nog ofta tyngre är just titeln honorärkonsul (som faktisk ibland har "gått i arv"). Janders (diskussion) 5 juli 2020 kl. 11.03 (CEST)

Juridiska resonemang och synen på relevanskriterier[redigera wikitext]

Jag hade använt formuleringen något slags kvasi-juridiskt resonemang kring unicitet och permanenthet på diskussionssidan för en (raderad) artikel och fick följdfrågan om jag tycker att en annan uppsättning relevanskriterier än de andra hänvisat till skulle vara avgörande vid bedömningen av objekt som kan klassas som konstverk. Jag hade tidigare först mallat, sedan raderat artikeln i brist på belägg för uppmärksamhet i trovärdiga, oberoende källor, men andra menade att relevanskriterierna för konstverk kunde eller borde tolkas om vissa kriterier förelåg.

Mitt svar är att jag anser att relevanskriterierna är riktlinjer som skall underlätta och effektivisera många av de tusentals relevansbedömningar som behöver (och kommer behöva) göras varje år på Wikipedia, för det finns tiotusentals människor som av fåfängeskäl eller för ekonomisk vinning gärna vill skriva om sig själva och sina projekt på Wikipedia. Vissa är mer eller mindre okunniga om hur Wikipedia är tänkt att fungera, andra har egentligen bra koll men tycker att just deras verksamhet är viktig och att de själva är bättre lämpade än andra att avgöra saken.

Relevanskriterier som behandlas som lagar riskerar att bädda för rättshaverism. Ägnar vi mer tid och energi åt att trimma relevanskriterier än de besparar oss har vi inte mycket nytta av dem. Wikipiedia är en encyklopedi, inte ett experiment i dynamiskt kollektivt lagstiftande. - Tournesol (diskussion) 30 augusti 2020 kl. 22.02 (CEST)

Relevanskriterier för företag[redigera wikitext]

Ett företag eller ett bolag är relevant eller har encyklopediskt värde om det uppfyller ett av följande kriterier:

  • Företaget har emitterat värdepapper som noterats på etablerad värdepappersbörs
  • Företaget eller bolaget förekommer i listor över viktiga företag, publicerade av renommerade och oberoende publikationer, till exempel stjärnmärkta restauranger i Michelinguiden.
  • Företaget har stor marknadsandel i en eller flera branscher, vilka i sig är av encyklopediskt intresse
  • Företaget har bidragit starkt till utveckling av produkter med stor betydelse för många
  • Företaget har grundats av personer, väletablerade inom näringslivet eller som på annat sätt gjort sig kända utöver det vanliga (till exempel genom att vara förtjänta av en egen biografisk artikel)
  • Företaget äger ett relevant varumärke

Ett företags storlek kan även det vara en indikation på relevans. Ett företag som uppfyller två av följande kriterier för minst två år i följd är oftast encyklopediskt relevant:

  • Företaget har eller har haft minst 500 helårsanställda
  • Företaget har tillgångar värda motsvarande minst 250 miljoner SEK
  • Företaget har en omsättning på motsvarande minst 500 miljoner SEK

Även ett företags ålder bör tas med i bedömningen. Ett företag som bedrivit verksamhet under lång tid (historiskt eller i nutid) kan antas ha blivit mer uppmärksammat än ett som är nystartat eller bara existerat en kort tidsperiod.

Mitt inlägg: Med den formuleringen så kan ju alla företag som Ingvar Kamprad, Bert Karlsson och Bill Gates har grundat, även små företag med några få anställda och lite omsättning bli relevanta. Denna relevanskriterie borde bara accepteras om en till relevanskriterie uppfylls. Detta har uppkommit på grund av Diskussion:BrainLit, där artikelskaparen påvisar relevansen av ett mindre företag på grund av att en av grundarna är Tord Wingren. Den text artikelskaparen la upp påvisade inte relevansen för själva företaget förutom länken till Wingrens biografi... DIEXEL (diskussion) 23 september 2020 kl. 14.02 (CEST)

Pingar några Yger, Tournesol, Kitayama, Riggwelter, Anhn, andejons m.fl. DIEXEL (diskussion) 23 september 2020 kl. 14.10 (CEST)
Den texten bör flyttas ned till kriterier som tas med i bedömningen, men som inte tillhör de "som räknas", på samma sätt som företagets ålder. Förslag:
Även ett företags grundare bör tas med i bedömningen. Ett företag som grundats av personer, väletablerade inom näringslivet eller som på annat sätt gjort sig kända utöver det vanliga (till exempel genom att vara förtjänta av en egen biografisk artikel) kan i vissa fall vara relevant tack vare att dessa personer grundat företaget. --北山 Kitayama (diskussion) 23 september 2020 kl. 14.17 (CEST)
Ja, något sådant borde det vara att det är bara en bedömning och inte en relevanskriterie. DIEXEL (diskussion) 23 september 2020 kl. 14.49 (CEST)
jag tror jag är ense med er andra vad som gäller/bör gälla. Formuleringen överlämnar jag till er andra, men det som föreslås verkar OK för mig.Yger (diskussion) 23 september 2020 kl. 15.00 (CEST)
Ok för mig / Anhn (diskussion) 23 september 2020 kl. 15.12 (CEST)
Det finns en allmän rädsla här att beakta andra omständigheter än de "nivåer" som är formulerade i relevanskriterierna. Jag tänker på faktorer som släktskap, historiska band och kopplingar m m. Det sägs ju t ex att relevans inte kan ärvas. Det anser jag att den visst kan, så länge som informationen förstärker bilden av ett ämne. Själv anser jag att sådana aspekter ofta kan vara oerhört värdefulla, eller t o m avgörande, i bedömningarna av vilka ämnen som kan/bör vara intressant att förmedla till läsarna. Naturligtvis kan även denna faktor - grundaren till ett företag - vara av intresse. En större vidsynthet här kan mycket väl höja kvalitén, både i artikeln och i uppslagsverket som helhet. Dessutom: Vi måste minnas att relevanskriterierna är ett stöd för inkludering, inte argument för exkludering. För övrigt anser jag att vi ofta är alldeles för njugga med att släppa företag över tröskeln. Så om förslaget leder till att vi får med fler företag, så gärna. Janders (diskussion) 23 september 2020 kl. 15.43 (CEST)

Militärer[redigera wikitext]

Flyttad från WP:SFFR avseende Ture Gustaf von Essen

Lite vid sidan om ämnet, jag hade efter att ha funderat lite sista tiden tänkt att relevanskriterierna för militärer borde formuleras om. För att titta på nuvarande kriterier: En militärperson är relevant för en egen artikel genom att uppfylla något av följande: * Högste befälhavare för ett lands väpnade styrkor, försvarsminister/krigsminister, försvarschef eller generalissimus.

Känns självklart och ingenting att vidare tala om.

* Chefen eller annan hög befattning inom en försvarsgren, till exempel: armé, flotta, flygvapen, marininfanteri, kustbevakning, gendarmeri eller motsvarande inom ett lands väpnade styrkor.

Här är problemet att det beror ganska mycket på vad som här menas med en försvarsgren. Normalt ses i Sverige endast marinen, armén och flygvapnet som självständiga försvarsgrenar. Marininfanteri har aldrig utgjort några självständiga trupper. Jag menar nog att chefer över andra grenar inom försvaret kan ses som relevanta - ingenjörstrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna, hemvärnet med mera. Sedan kommer vi ju förr eller senare till snäva truppslag som ballongtrupperna som varit tämligen små enheter. När de haft betydelse för försvarsutvecklingen kan ju fortfarande dess chefer ses som relevanta. Men då menar jag att även regementschefer bör ses som relevanta. De flesta regementen har en ganska omfattande litteratur som beskriver dess historia och vanligen också omfattande biografier över dess chefer. Jag menar att de är tillräckligt uppmärksammade för sina insatser.

* Innehaft generalspersons eller flaggmans grad: eller var chef för en (för sin samtid) större militär enhet.

Har väl inga synpunkter här. En generalperson eller flaggman har i allmänhet uppnått en sådan uppmärksamhet att de kan ses som relevanta. Möjligen kunde man ju påpeka att det är uppmärksamheten snarare än graden som är avgörande, men om man nu vill ha fixa kriterier känns det här acceptabelt. Sedan är det möjligen olyckligt att generalsperson länkar till brigadgeneral - visserligen den idag lägsta generalpersonsgraden men en ganska modern rang som inte förklarar hur generalperson definieras.

* Befälhavare för deltagande förband i ett historiskt viktigt slag eller större militär insatts, till exempel som armékårschef eller sjöstyrkechef, eller i äldre tid kommenderat arméfördelningar, eller själva fört befälet under slaget. Det är inte en graden utan befattningen som är avgörande.

Här tycker jag väl att det kunde formuleras om - det är inte befattningen utan uppmärksamheten som bör vara avgörande. Jag tycker för övrigt att vi kunde skippa kravet med fört befäl eller kommenderat arméfördelningar. Jag ser det inte som relevant - att insatserna under kriget eller slaget uppmärksammats i militärhistorisk litteratur bör vara avgörande. Att personen fört befäl och då främst över större enheter ökar givetvis chanserna att insatserna uppmärksammats, men det bör vara där fokus ligger. På det viset kunde ju punkten sammanställas med de nedanstående:

* Officer, underofficer, soldat, sjöman eller civilanställd som har tilldelats ett lands högsta militära utmärkelse för tapperhet i strid, till exempel Medal of Honor i USA & Victoriakorset i Storbritannien, eller någon annan mycket exklusiv utmärkelse. * Officer, underofficer, soldat, sjöman eller civilanställd, vars gärning eller insats har fått stor uppmärksamhet i massmedia eller utgiven litteratur, för extraordinära insatser, men som inte erhållit utmärkelse enligt ovan.

Genom att sammanställa båda punkterna slipper man fundera över vilka militära utmärkelser som kan ses som tillräckligt betydelsefulla, och vilka insatser som är tillräckligt betydelsefulla utan att ha renderat utmärkelse. Det är uppmärksamheten för insatserna som bör vara avgörande.
  • Aktiv deltagare i ett lands försvarsdebatt som i kraft därav fått mycket uppmärksamhet i massmedia.
Lite luddig punkt, men den är ett exempel på sådant som skulle kunna ha renderat uppmärksamhet men som inte passar under ovanstående punkter. Men då känner jag att det egentligen finns många fler, och skulle vilja se dem där i stället:
  • Dagbokförfattare, vars skildringar av kriget och slag är viktiga för slaget. Även andra utgivna litterära skildringar av personliga erfarenheter från krig som uppmärksammats. Nu kan ju de här ses som snarare relevanta i egenskap av författare. Även författare av militärtaktiska arbeten som fått uppmärksamhet bör ses som relevanta.
  • Personer som varit aktiva som militärpolitiskt sakkunniga och genom sina insatser påverkat utformningen av landets försvarspolitik eller försvarsorganisation
  • Personer som genom insatser åstadkommit förändringar, vare sig det är taktiska, organisatoriska eller utrustningsmässiga inom försvaret. Givetvis krävs källor på att insatserna uppmärksammats och erkänts. I en del fall kanske personerna snarare bör ses som relevanta som uppfinnare än som militärer, men det finns ju gränsfall.
  • Personer som genom att vara lärare vid militärhögskolor fått betydelse för undervisningen vid dessa skolor.FBQ (diskussion) 2 januari 2021 kl. 14.22 (CET)
Jag har också funderat i samma ämne. Vår praxis är att anse att en som varit operativ regentschef (=överste) är relevant, medan vi är skeptiska till lägre grader, och även som i detta fall en person som avgått, som var vanligt, med överstelöjtnant grad (=ger bättre pension) men inte verkat som regemantschef. Men sedan har jag tänkt med på major. Rent militärhierakiskt är han en mellanchef mellan de mer operativa kompaniofficerarna och översten, som bestämmer. Men de är en skilland på en major i en stad som bygger på rekryterade ssoldater och på landsbygden där soldaterna var indelta. Min bild är att för de indelta var det ofta tjafs mellan bönderna och miltären, om bönderna gjorde tillräkigt för de indelta soldaterna, och at det tjafsen foick majorne (och kaptenerna) ta hand om, dva jag kan inte påmina mig läst de eskarat till översten. Majoren upplever jag också som i dett fall, med majorsboställe hade en bättre förankring i trakten, oh sett från bönderna var mer synlig potentat än översten. Yger (diskussion) 2 januari 2021 kl. 14.44 (CET)
Jag är tämligen ointresserad av dessa abstrakta kriterier, men jag anser bestämt att vi måste utsträcka relevansen till en betydligt större krets än den som hittills gällt för automatisk inkludering. Tostarpadius (diskussion) 2 januari 2021 kl. 16.02 (CET)
Jag skulle vilja sänka relevanskravet från "generalspersons eller flaggmans grad" till "överste eller kommendörs grad och chef för regemente eller motsvarande". Regemente har länge varit den minsta operativt självständiga enheten och är de enheter som (med befälhavare) anges som deltagare i fältslag. En regementschef har i princip samma nivå inom militären som en landshövding häradshövding har inom civil förvaltning. /ℇsquilo 3 januari 2021 kl. 19.08 (CET)
Det är ett minimikrav att vi gör denna förändring, som sedan länge är genomförd i praxis. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2021 kl. 08.32 (CET)
Jag tycker inte man behöver ändra, det finns överstar som inte varit regementschefer, och regementschefer som haft överstelöjtnants grad. Sedan har vanligen överstar som inte varit regementschefer ofta haft höga poster inom generalstaben eller liknande och är nog ofta relevanta men det kan man ta från fall till fall.FBQ (diskussion) 4 januari 2021 kl. 10.41 (CET)
Att alla överstar måste anses relevanta ser jag som en självklarhet. Det är redan praxis sedan länge. Enligt min mening bör gränsen gå vid överstelöjtnant sedan reformen på 1970-talet och på kapten/ryttmästare dessförinnan (och i senare fallet om graden erhållits under aktiv tjänst och inte i samband med avskedet). Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2021 kl. 11.50 (CET)
Enligt praxis är alla överstar relevanta oavsett de varit förbandschefer eller ej. Lägre officerare kan vara relevanta om de har andra meriter eller av någon anledning är särskilt uppmärksammade. Jag ser inte något behov av förändring. /Annika (diskussion) 4 januari 2021 kl. 12.46 (CET)
Förbandschefer är å andra sidan enligt nuvarande praxis relevanta oavsett om de varit överstar eller ej. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2021 kl. 15.49 (CET)
Jag har inga allvarliga invändningar mot att även överstar skrivs in i relevanskriterierna. Jag är väl bara lite orolig att väl mycket fokus kommer att läggas på vilken grad en militär uppnått. Sedan är ju relevanskriterierna till för att visa vilka artiklar som otvetydigt alltid är relevanta. Även sådana som egentligen inte uppnår relevanskriterierna kan ju av olika skäl anses relevanta.FBQ (diskussion) 4 januari 2021 kl. 20.49 (CET)
Vi borde börja med att kodifiera gällande praxis innan vi går vidare med förändringar. Tostarpadius (diskussion) 4 januari 2021 kl. 22.57 (CET)

För mig är det en principiell ståndpunkt att kriterierna bör spegla praxis. Ändringar här bör föregås av beslut på SFFR i samma riktning. Tostarpadius (diskussion) 5 januari 2021 kl. 06.39 (CET)

Jag tycker inte att förslagen ovan till ändringar huvudsakligen inte tillför något substantiellt som inte redan täcks upp utanför underrubriken för militärer.
* Dagbokförfattare, vars skildringar av kriget och slag är viktiga för slaget. Även andra utgivna litterära skildringar av personliga erfarenheter från krig som uppmärksammats.
Täcks redan av Wikipedia:Relevanskriterier#Författare_och_översättare.
* Personer som varit aktiva som militärpolitiskt sakkunniga och genom sina insatser påverkat utformningen av landets försvarspolitik eller försvarsorganisation
Under Wikipedia:Relevanskriterier#Politiker_och_ämbetsmän finns det på slutet en tämligen töjbar passus som torde täcka det som efterfrågas även för allehanda offentliganställda "Samt den som uppenbart har motsvarande makt och inflytande, eller har fått omfattande nationell medial uppmärksamhet av sin samtid (alternativt vida omskriven långt senare av historiker) även utan något innehav av formella befattningar enligt ovan".
* Personer som genom insatser åstadkommit förändringar, vare sig det är taktiska, organisatoriska eller utrustningsmässiga inom försvaret. Givetvis krävs källor på att insatserna uppmärksammats och erkänts. I en del fall kanske personerna snarare bör ses som relevanta som uppfinnare än som militärer, men det finns ju gränsfall.
I fallet med militärer och civilanställda torde de täckas av citat i föregående punkt. Här är FBQ något viktigt på spåret. I fallet med ingenjörer och uppfinnare i privat sektor så finns det ingen tydlig vägledning annat än med forskare eller författare. Man kanske skulle tolka dessa analogt med vad som föreskrivs för arkitekter och konstnärer för vidare vägledning. En person som Clarence Johnson täcks förvisso av att han ingick i Lockheeds bolagsstyrelse. John Boyd täcks väl in i "Samt den som uppenbart har motsvarande makt och inflytande, eller har fått omfattande nationell medial uppmärksamhet av sin samtid (alternativt vida omskriven långt senare av historiker) även utan något innehav av formella befattningar enligt ovan". Frågan är i så fall vilka personer som avses och hur de ska defineras?
* Personer som genom att vara lärare vid militärhögskolor fått betydelse för undervisningen vid dessa skolor.
Jag ser inte att den punkten tillför något som inte redan täcks ovan eller i Wikipedia:Relevanskriterier#Akademiker_och_forskare. Det finns inget självändamål att få relevanskriterierna så omfattande och nischade så möjligt, det viktiga bör vara att uttrycka koncisa principer som håller för prövning i allehanda situationer. Ricjac 10 februari 2021 kl. 20.16 (CET)

Relevanskrterier för indiemusiker[redigera wikitext]

Hej!

Min plan är att skapa en serie artiklar om Anna Charlotta Gunnarsons olika verk. Just nu håller jag på med en artikel om ett indiepop-band hon och ex Pusjkins gitarrist Christel Valsinger är verksamma i – 500 mil. Jag har läst sektionen "att skriva om musik", gått noggrant igenom relevanskriterierna och vill gärna duskutera med er hur relevant bandet är enligt riktlinjerna för egen artikel. 500 mil har inte gett ut något album på ett etablerat skivbolag utan släpper egetproducerat digitalt. Jag vill framhäva att bandet är, i ljuset av nedan samlade argument, etablerat nog i indie musikvärlden trots avsaknad av skivkontrakt. Att tillhöra ett etablerat skivbolag är ett tungt krav för indieband överhuvudtaget. Dessutom, så väljer många indieband att ta avstånd från diverse skivbolag just för att förbli independent. Följande fakta talar till bandets fördel:

  • Bandet har varit aktivt sedan 2014 (demos) och producerande sedan 2016 (Två EP och en fullängdare på de populära streamningstjänsterna Itunes, Spotify, m.m.)
  • Bandet framträdde på kända festivaler (Storsjöyran, Kulturkalas och Pop up) och Manifestgalan, och två gånger som förband till Docenterna
  • Bandet recenserades och intervjuades i pressen förutom fanzines och musikbloggar. (Artiklar i GP, Musikindustrin, Borås Tidning, Corren, Norrköpings Nöjestidning, QX)
  • Bandmedlemmarna är musikjournalister med tidigare erfarenhet inom musikbranschen
  • Jag har samlat drygt 30 källartiklar jag vill bygga artikeln kring – detta är étt bevis på att bandet har livit omskrivet i pressen.

Hur artikeln kan gynna Wikipedia och andra självutgivna band:

  • Artikeln kan bli ett trevligt startskott för en ny trend i Wikipedias musikskrivande och en dörröppnare för en del andra band som också är etablerade men inte kan markera sin närvaro i uppslagsverket då de, av olika anledningar, inte är kontrakterade.
  • Musikindustrin är en sådan dynamisk värld där mycket av det som gällde igår har föråldrats idag. Borde inte vi på Wikipedia också följa med tidsandan, och tänja lite på skivkontraktregeln som kan uppfattas som stel? Låt oss sakta men säkert uppmärksamma artister som i enlighet med samma tidsanda är djärva nog att ge ut sina verk själva och få publicitet.

Varför jag vill undvika att utöka Anna Charlotta Gunnarsons egen artikel och skriva om bandet där:

  • Att klämma in bandet i Anna Charlottas artikel för med sig risken att överskugga hennes andra yrkesroller. Man tänker knappast på Anna Charlotta som först och främst eller endast musiker utan snarare ser journalisten, författaren, feministen, hon från På spåret etc. Så fort jag skriver mer i fliken band/musik rubbar jag den välbalanserade bilden av en mångsysslare och risken blir att Anna Charlotta Gunnarsons artikel förvandlas ändå till slut till en 500 mil artikel, vilket inte känns så lyckat.
  • Varför i så fall behöva begränsa mig om 500 mil har potential att kunna blomma ut på egen hand och bli en hel källbelagd artikel med bara musiken i fokus? Jag vill gärna ge artikeln de proportioner som den behöver. (Artikeln ska jag naturligtvis länka till i Anna Charlotta Gunnarsons sida).

Vad tycker ni? Hur ska jag göra för att ge bandet dess plats i uppslagsverket, med tanke på hur etablerade artisterna är även om de har valt att inte släppa sitt material via ett oberoende skivbolag.--Gyllene Tjej (diskussion) 14 mars 2021 kl. 22.39 (CET)

Generellt gillar jag 500 mil och skulle gärna se att de får en artikel. Dina många artiklar i olika medier tyder också på att de skulle vara relevanta enligt min mening. En fråga som skulle kunna dyka upp är om källorna verkligen handlar om bandet och dess musik, eller om de snarare behandlar Anna-Charlotta Gunnarsson och Christel Valsinger var för sig, så att säga. Belteshassar (diskussion) 14 mars 2021 kl. 23.02 (CET)
För det första: alla relevanskriterier är ungefärliga. Det är inte ett krav att uppfylla alla, och någon sällsynt gång händer det även att artiklar som inte uppfyller något av dem behålls. Om en artikel tydligt visar på att minst ett av dem är uppfyllt och i övrigt är välskriven, så brukar det dock vara nog för att den skall få vara ifred. Alla kriterier är inte, och kan inte vara, tillämpliga för alla artiklar. I det här fallet låter det spontant som "Har under flera år tillägnats längre recensioner eller reportage i ett flertal nationellt/lokalt etablerade och välrenommerade media" skulle vara uppfyllt.
andejons (diskussion) 15 mars 2021 kl. 07.28 (CET)
Tack för era kommentarer! Jag förstår att kriterierna är mer tänkta som riktlinjer än krav. Inte desto mindre ville jag först bolla artikelidén med andra skribenter än mig själv. :) Absolut, Wikipedia värdesätter ju trovärdighet och jag tänker följa den banan genom att hänvisa till sådana källor som ställer bandet och dess karriär i fokus och refererar till tjejerna som först och främst musiker snarare än Anna Charlotta och Christel var för sig. Jag tycker att det blir en intressant artikel överlag då bandets arbetssätt är lite speciellt – med tanke på att så mycket av produktionen sker på distans. Jag skriver förstås artikeln efter min bästa förmåga och flaggar här när jag har lagt upp den så att de som vill ska kunna läsa och diskutera vidare med mig vid behov.--Gyllene Tjej (diskussion) 17 mars 2021 kl. 23.37 (CET)

Relevanskriterier generellt för musiker[redigera wikitext]

Jag tycker att diskussionen i föregående ämne generellt sett är så viktig att vi bör ha en separat diskussion om vilka relevanskriterier vi bör ha för musiker. Det hittillsvarande kravet på två fullängdsskivor på ett etablerat skivbolag börjar bli rejält daterat nu. Många artister ger inte ens ut skivor i traditionell mening. Stigfinnare (diskussion) 15 mars 2021 kl. 13.13 (CET)

Uppmärksamhet och kvalificerad bedömning att musikern är värd att uppmärksamma ser jag som det centrala. Men musiker fått ofta in Pr-artiklar (och /eller rena omnämnanden) i media och det måste utgår som stöd för relevans. Styrkan med skivbolag är att någon oberoende bedömt det är värt satsa pengar på artisten.Yger (diskussion) 15 mars 2021 kl. 14.02 (CET)
Bra att detta tas upp. Vi måste se hur musiklandskapet ser ut idag i praktiken. Exempelvis så ger många samtida (svenska) rappare ut musik på eget bolag och det är mer regel än undantag idag. Detta har lett till att flera av Sveriges största samtida hiphopmusiker har märkts för relevanskontroll på Wikipedia, med hänvisning till att våra riktlinjer inte tar upp egenutgiven musik. /Ariam (diskussion) 15 mars 2021 kl. 14.22 (CET)
Jag tycker att det alltid är värt att ha med sig att det heter relevanskriterium, inte relevanskrav. Det är inte nödvändigt att ges ut på skivbolag för att bli relevant. Om skivvärlden ändras, så innebär det bara att just det kravet minskar i relativ frekvens i hur ofta det blir avgörande, men det innebär inte att det måste bort helt (om inte annat så kommer det fortsatt vara användbart för äldre musik). Det Aciram tar upp är inte egentligen ett problem hos kriterierna, som har flera andra alternativ för musiker som inte ligger på stora skivbolag, utan hur de använts.
Det jag upplever som det stora problemet är snarare att flera av kriterierna är så vaga att de blir totalt oanvändbara: "Har spelats flitigt på en nationell radiokanal." Vem avgör vad som är "flitigt"? Hur skall man kontrollera det? Är det för övrigt rimligt att likställa en radiokanal i Tuvalu med en i Kina, eller ens Sverige?
andejons (diskussion) 15 mars 2021 kl. 15.58 (CET)
Musikbranschen har förändrats flera gånger, så det går inte att tillämpa samma relevanskriterier för alla tidsperioder. Exempelvis var det under 1960-talet relativt ovanligt med utgivning av LP-skivor; ett populärt svenskt popband under denna tidsperiod har inte sällan en samlad utgivning som uteslutande består av en bunt singelskivor. Det går således inte kräva att denna typ av musikgrupper skall ha gett ut fullängdsalbum för att anses relevanta. /Annika (diskussion) 15 mars 2021 kl. 21.42 (CET)
Jag tycker att vi även bör överväga att lägga till streamingtjänsterna som till exempel Spotify for artists bland relevanskriterierna. Detta gäller förstås för dessa musiker som väljer att endast ge ut sig själva digitalt.
Det som också bör uppmärksammas är att det inte bara är musikskapande och musiksläpp som förändras utan även musikjournalistik. Många frilansskribenter satsar på att skriva för bloggar och webb-baserade musiksidor förutom vanliga tidningar. Därför skulle jag även inkludera dessa i den här punkten: ” Har under flera år tillägnats längre recensioner eller reportage i ett flertal nationellt/lokalt etablerade och välrenommerade media (till exempel dagstidningar, statliga/kommersiella radiokanaler, men inte privata bloggar, skoltidningar, fanzines etc)” Observera att oberoende bloggar, fanzines och dylikt ofta har bättre koll på indieartister än till exempel rikstidningar (som för det mesta väljer att endast skriva om mainstream musiker) och med detta i åtanke bör deras informativa roll inte negligeras.
Allmänt känns det att påståendena i relevanskriterierna bör skrivas om eftersom de är, precis som ni säger, för vaga, men ibland även för definitiva. Till exempel denna: ”En musikgrupp som bara är utgiven på ett bolag som drivs av gruppens egna medlemmar eller liknande, är i allmänhet inte relevant.” Vem skivbolaget ägs av bör inte vara avgörande som ett relevanskriterium överhuvudtaget så länge artisten är etablerad, omskriven och kan styrkas med källor i sin artikel, tycker jag. --Gyllene Tjej (diskussion) 17 mars 2021 kl. 23.50 (CET)
En kommentar till det tredje stycket är att den nuvarande skrivningen motsvarar det som gäller för författare, att utgivning på eget förlag (vilket med teknikens avancemang är enklare numer) inte anses relevant eftersom en utgivning av en annan part (externt förlag) tyder på en beredvillighet att ta en kommersiell risk eller antagande att författaren har en sådan namnkännedom som mitigerar eller uppväger det föregående. Egen utgivning kan även vara tecken på hobbyverksamhet eller ett rent "vanity project". Ricjac 18 mars 2021 kl. 22.49 (CET)
På 1970-talet fanns det svenska musiker och grupper som gav ut skivor i liten upplaga i egen regi eftersom vare sig kommersiella eller progressiva skivbolag var intresserade av ge ut dem. Numera anses däremot deras alster vara av rockhistoriskt intresse och säljs till höga priser när de dyker upp på begagnatmarknaden. Är denna kategori av musiker/musikgrupper irrelevanta? /Annika (diskussion) 19 mars 2021 kl. 05.44 (CET)
De täcks inte av nuvarande kriterier. Det behöver möjligen ses över. Överlag finns inte mycket stöd för att kunna skriva om band som främst i efterhand blivit uppmärksammade.
andejons (diskussion) 19 mars 2021 kl. 07.55 (CET)
Som Ricjac anser jag att en relevant artikel måste kunna peka på oberoende och betydande uppmärksamhet. Om utgivningskriteriet tas bort/försvagas, måste nog utmärkelser, kommersiella framgångar eller annan uppmärksamhet vara än tydligare markerade i en ny artikel. Jag har de senaste åren bl.a. skrivit om en hel del katalanska artister och grupper som börjat sina karriärer hos ett etablerat bolag och senare övergått till att ge ut i egen regi (eftersom de haft resurserna själva). Förr i tiden var det ofta den omvända formeln. Men som redan nämnts i tråden sysslar "skivbolag" idag ofta mer med management än ren utgivning (i Sverige liksom i Katalonien/Spanien). Vi har numera 1 fullängdsalbum på riktigt bolag som kriterium, medan exempelvis cavp fortfarande har det äldre kravet på 2 album. Mina två ören. Paracel63 (diskussion) 20 mars 2021 kl. 01.56 (CET)
Det är alltid svårt att hitta fungerande kriterier. Jag anser att vi kan vara betydligt generösare mot dessa band som var verksamma för ett halvsekel sedan än mot dem som spelar idag, där artiklar här kan fungera som marknadsföring och där vårt agerande åtminstone delvis kan avgöra om de går till historien eller ej. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2021 kl. 08.16 (CET)
Jag delar Tostapadius bedöming att kriterierna (oavsett vilken måttstock som gäller) bör tillämpas mer givmilt, men inte helt lössläppt, på band som inte längre är verksamma och där merparten av medlemmarna är avlidna, just för att undvika marknadsföringsaspekten. Ricjac 27 mars 2021 kl. 15.01 (CET)

Akademiker: exklusivt akademiskt samfund[redigera wikitext]

Hur exklusivt är ett exklusivt akademiskt samfund? Är det ex. alla under sidan Akademier och lärda samfund i Sverige, eller endast vissa av dem - och var går i så fall gränsen? Jonar242 (diskussion) 16 mars 2021 kl. 17.37 (CET)

Jag tolkar det som att de sammanslutningar av lärda samfund som avses är sådana där inval sker likt i ordenssällskap, dvs inte något som där vem som helst eller enbart studerande/studenter/doktorander kan bli medlemmar och inte heller fackföreningar för universitetslärare eller personer med viss examina. Ricjac 18 mars 2021 kl. 09.57 (CET)
Ett utslag på SFFR nyligen talar för att sällskapet också bör ha en viss beständighet. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2021 kl. 08.17 (CET)
I Sverige är det medlemskap i de rikstäckande akademierna som är speciellt presigefullt, och där det funnits en vilja bland Wikipediaskribenter att vara heltäckande. Det är för medlemmar i de konstnärliga, inte rent vetenskapliga akademierna som relevanskriteriet spelar någon roll. Jag räknar med att medlemmarna i de vetenskapliga akademierna är relevanta för Wikipedia också av andra orsaker.
Av privata akademier i Sverige kommer jag på Samfundet De Nio, Smålands akademi och Strömstad Akademi. Av dessa uppfyller inte Strömstad Akademi kravet på exklusivitet. Det gör heller inte den välkända New York Academy of Sciences med 20000 medlemmar. Smålands akademi med 18 medlemmar har några rödlänkade och äve ett olänkat namn, rn prtdon i kulturförmedlings- och turistnäringen. Tydligen har akademin inte räknats med bland dem vars medelemmar har automatisk relevans. Roufu (diskussion) 27 mars 2021 kl. 16.46 (CET)
Exemplet Sidor_föreslagna för radering/Societas Ad Sciendum, som jag antar Tostarpadius refererade till. Plumbum208 (diskussion) 27 mars 2021 kl. 17.40 (CET)
Ledamotskap i Smålands akademi räknar jag definitivt som relevansgrundande. Att ett namn är olänkat talar inte emot den saken. En annan sak är att de flesta som tillhör sällskap av detta slag platsar för övrigt redan på andra meriter. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2021 kl. 16.50 (CEST)

Ledarskribenter mm i dagens nya medielandskap[redigera wikitext]

Nuvarande relevanskriterier för gruppen journalister m fl formuleras så här: "Chefredaktör, fast kolumnist, fast krönikör eller liknande i särskilt relevant tidning (riktlinje: upplaga på minst 100 000)". Jag anser att denna formulering har en hel del brister. Nutidens medievärld skiljer sig helt från den som vi levde med för bara några år sedan. Mycket av nyhetsförmedling och samhällsdebatt sker genom andra medier än de traditionella. Vissa medier definierar sig som mediehus som publicerar sig i en mängd olika kanaler. En hel del tongivande (ofta nyetablerade) medier finns inte ens i tryckt form, men definierar sig ändå som "tidningar". Nya medieformer växer fram i gränslandet mellan nyhetsförmedling och opinionsjournalistik. Skribenter alternerar mellan medier, sitter i paneler, gör bloggar, publicerar poddar, har Youtube-kanaler och publicerar sig med stöd sin egen auktoritet, inte nödvändigtvis mediets. Vilken relevans finns det t ex då för 100 000-gränsen i upplaga? Den är sedan länge överspelad pga att mediespridningen har fått helt nya former. Dessutom: Vad gör (generellt) en kolumnist mer relevant är t ex en ledarskribent? Vad betyder "och liknande"? Och är det (den tryckta?) upplagan som gör en tidning "särskilt relevant"? Nej, det finns nog skäl att se över hela detta komplex med nya ögon, som värderar påverkan, spridning, förankring i samhällsdebatten tyngre än titlar och upplagor. Vad säger ni? Janders (diskussion) 18 mars 2021 kl. 16.47 (CET)

Jag är inte mycket för att diskutera kriterierna utan föredrar att samtala om konkreta fall på SFFR. Tyvärr blev beslutet om Max Sjöberg där olyckligt, men jag tror inte det är läge att riva upp det nu genom en mer principiell debatt här. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2021 kl. 08.20 (CET)
Kriterierna bör vara högt ställda för levande personer. Sen kan det alltid diskuteras hur det ska formuleras för att vara ändamålsenligt. Ricjac 27 mars 2021 kl. 15.05 (CET)
Jag instämmer i att de bör vara högt ställda. Youtubare och bloggare bör inte under några som helst omständigheter platsa enbart på dylika meriter. Tostarpadius (diskussion) 28 mars 2021 kl. 16.52 (CEST)
Jag tycker att det går att se riktlinjen som riktgivande med nuvarande formulering. Jag vet inte varför ledarskribenter inte nämns, men nog bör de väl minst jämställas med fasta kolumnister. Fenomenet med inköpta ledare har jag inte lagt märke till, men jag antar att någon vars ledare regelbundet dyker upp på ledarplats i DN är självklart relevant oberoende av huruvida personen hör till ledarredaktionen. "Påverkan, spridning och förankring i samhällsdebatten" hos dem som verkar utanför gammelmedia kan sedan jämföras med etablerade ledarskribenter eller fasta kolumnister på DN och Hufvudstadsbladet. Från finlandssvensk horisont är förstår upplagan på 100,000 vansinnigt hög, medan många blaskor i större länder kan tänkas nå den nivån, och det är inte läsarantalet utan samhällspåverkan som borde räknas. Bo Stenström eller Torbjörn KevinÅU med en upplaga (då) på drygt 8,000 var viktiga röster. –LPfi (diskussion) 29 mars 2021 kl. 10.40 (CEST)
Det uppenbart när diskussionerna på den här sidan läses att det hos många finns ett ensidigt och enkom fördummande Sverige-fokus som är blint för både Finland och WP:GLOBAL. Ricjac 29 mars 2021 kl. 13.07 (CEST)
Ricjac, du får gärna utveckla vad du menar. Janders (diskussion) 29 mars 2021 kl. 15.08 (CEST)
Att när relevanskriterier diskuteras så utgår många från ett ensidigt och recentistiskt Sverige-perspektiv och försöker inte ens anstränga sig genom att höja sig från det. Ricjac 29 mars 2021 kl. 15.27 (CEST)
hjälp oss då gärna, genom att skriver mer utförligt och ge exempel. Vi är öppna för att förstå bättre och justera skrivningar.Yger (diskussion) 29 mars 2021 kl. 15.33 (CEST)
Ett konkret exempel som citeras i trådstarten är just "Chefredaktör, fast kolumnist, fast krönikör eller liknande i särskilt relevant tidning (riktlinje: upplaga på minst 100 000)", det är uppenbart att den siffran i riktlinjen är utformad som godtyckligt Sverige-centriskt och inte WP:GLOBAL. Bättre vore att bedöma tidningens beständighet, spridning och relevans i förhållande till andra tidningar på samma marknad. Möjligen skulle det tilläggas att "100 000" är avsett som ett exempel för Sverige, men om det ska överföras til andra länder så utgår den premissen från att det antingen finns ett entydigt majoritets- eller elitspråk. Ricjac 29 mars 2021 kl. 22.56 (CEST)
Ja, 100 000 är en egendomlig siffra, speciellt eftersom den refererar till att tidningen bör uppfattas som "särskilt relevant". Medierna ser inte ut så. I Sverige klarar en handfull storstadsstidningar denna gräns, medan "stora" region- och lokaltidningar som UNT, NWT, JP, EK, BT, NSD, ÖP, DD m fl inte är i närheten, trots att det egentligen är de som (sammantaget) på många sätt är de verkliga motorerna i allmänhetens mediekonsumtion. I Finland är det väl bara HS som i så fall skulle räknas in i gruppen. HBL – den dominerande svenspråkiga tidningen och ett typexempel på det som borde uppfattas som en "särskild relevant" tidning i sitt sammanhang – har enligt vad jag kan se en upplaga på under 30 000. Nej, i mina ögon borde "särskilt relevanta tidningar" vara de som fungerar som intressanta och tongivande röster i mediefloran, antingen som nyhetsförmedlare eller i den politiska debatten. Då borde även deras framträdande röster bedömas som "automatiskt" relevanta. Och som sagt – jag ser ingen anledning att skilja på krönikörer som skriver om allmänna ämnen och ledarskribenter som skriver om politik. Janders (diskussion) 30 mars 2021 kl. 08.52 (CEST)
Som vanligt bör man hålla i minnet att alla tidningar inte skall täckas av alla kriterier. Men det är också så att nästan inget kriterie som baseras på en ren siffergräns i praktiken kommer fungera speciellt bra.
Sedan tycker jag vi skall vara restriktiva med att anta att vissa positioner skall medföra relevans. Någon som har haft tillfällig anställning men blivit väldigt uppmärksammad kan vara mer relevant än någon som varit fast anställd men som fått avsluta den efter kort tid (på grund av sjukdom, ekonomi, eller annat). Automatisk blir relevansen möjligen först när det är en ännu mer kvalificerad post, som (politisk) chefredaktör.
andejons (diskussion) 30 mars 2021 kl. 11.03 (CEST)
Jag delar andejons åsikt att svwp bör vara restriktivt med vilka inom media, i synnerhet levande personer, som kvalificerar sig för egna personartiklar. Ribban för artiklar om publikationer och tidningar måste rimligen vara lägre, men bedömningen av relevans bör ske på grund av dess beständighet, spridning och relevans i förhållande till andra tidningar på samma marknad. En mindre lokaltidning med 100-årig kontinuerlig utgivning har betydligt större encyklopedisk relevans än ett högprofilerat medieprojekt i samtiden. Ricjac 30 mars 2021 kl. 12.59 (CEST)