Wikipediadiskussion:Relevanskriterier

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Arkiv[redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera wikitext]

Jag hittar inga relevanskriterier för priser och utmärkelser. Finns det sådana? mvh Aron Ambrosiani 10 januari 2018 kl. 11.15 (CET)

Jag skrev för en kort tid om detta på en diskussionssdia. Jag anser vi skall ha en låg tröskel. Dessa omnämns (länkas) ofta i biografi artikle och då är det av värde läsa mer om dessa, även om de är lite marginella. Det är bara priser som är rena PR-grejer eller jipposaker jag anser är tveksammma.Yger (diskussion) 10 januari 2018 kl. 14.26 (CET)
Generellt sett brukar den absolut lägsta gränsen vara att det finns något neutralt skrivet om det i en tredjepartskälla. Även om relevanskriterierna är bra att kika på ibland är det oftast källbrist som är problemet.//Hannibal (diskussion) 10 januari 2018 kl. 14.32 (CET)

Fordon[redigera wikitext]

Vi har en massa artiklar om fartyg och liknande, men vi verkar inte ha någon specifik regel för fordon. Vad sägs om följande skrivning? "Ett fordon är relevant om något av följande kriterier är uppfyllt:

  • långvarig historia
  • inblandad i historisk händelse
  • ägaren är känd
  • flera betydande omnämnanden i källor"

Arbeta gärna vidare.//Hannibal (diskussion) 27 mars 2018 kl. 15.50 (CEST)

Kan du ge något exempel på specifikt fordon som skulle kunna vara relevant (bortsett från flygplan av typen Air Force One)? /Ascilto (diskussion) 27 mars 2018 kl. 19.09 (CEST)
Som Ascilto. Listan ovan innehåller ju i alla fall ett exempel på ett totalt olämpligt kriterium (frågan om vilket lämnas som en övning till läsaren). Börja diskussionen i andra änden istället, och fundera på om det finns något som är gemensamt för de fordon vi redan har artiklar om.
andejons (diskussion) 27 mars 2018 kl. 19.39 (CEST)
Hmm. "Långvarig historia"? Olämpligt eftersom det finns otroligt många veteranbilar som saknar relevans. Eller menar du "inblandad i historisk händelse". Skulle göra varenda fordon i andra världskriget relevant=kanske miljontals. Eller menar du "ägaren är känd". Skulle göra Stefan Löfvens bil relevant, vilket den knappast är.Fem5 (diskussion) 27 mars 2018 kl. 20.33 (CEST)
"Spelat en avgörande betydande roll i en historisk händelse" är nog ett bättre kriterium. Järnvägsvagnen i Compiègneskogen tänker jag nog skulle förtjäna en egen artikel som exempel. Även fordon som har satt någon form av (uppmärksammat) rekord tycker jag borde vara relevanta. Färjor är ju relevanta för att de är en viktig del av den lokala infrastrukturen. Det borde även gå att överföra på andra fordon. /ℇsquilo 28 mars 2018 kl. 20.33 (CEST)
Som sagt, det var aldrig avsikten att listan skulle vara perfekt. Och jag gissar att det är "ägaren är känd" som är den "totalt olämpliga" i listan.
Att börja med de artiklar vi redan har känns som att sätta vagnen framför hästen. Men låt mig börja där jag fick idén till diskussionen. I dagsläget har vi massor av artiklar om gamla båtar. Det här är de som finns i en av underkategorierna till den jag länkade ovan: Albert Wilhelm (fregattskepp), HMS Barösund (19), S/S Bore (1960), S/S Calabria, S/S Drotten, M/S Enköping, S/S Fenris, M/S Finnrose, S/S Gunborg, T/S Gunilla, M/S Gustafsberg VII, S/S Jarl, HMS Karlsö (M59), M/S Thorbjørn, M/S Malmö Link, S/S Nalle, R/V Nils Strömcrona, Ramunder, HMS Sandön (57), HMS Skramsösund (17), HMS Spårö (M58), S/S Stockholm (1931), HMS Ulvön (58), M/S Vaxö, M/S Viberö, S/S Visby, M/S Vånö, M/S Väddö, M/S Värmdö, HMS Öresund (18) och S/S Östersund. Hur många av dem är relevanta egentligen?
Vad gäller förslagen ovan var de mest för att provocera fram en diskussion. Det finns båtar bland de här som nog enbart uppfyller ett av de här kriterierna, men vilka är de rimliga skrivningarna? Än så länge har jag bara läst ett förslag: "Spelat en betydande roll i en historisk händelse". Flera av de ovan är knappast relevanta på grund av den anledningen. Kanske är de historiskt relevanta för att de var viktiga inom ett längre förlopp.//Hannibal (diskussion) 28 mars 2018 kl. 20.53 (CEST)
(Redigeringskonflikt) I brist på svar om exempel tittade jag runt lite och hittade några individuella fordon i Kategori:Ånglok, Kategori:Fiktiva bilar och i en:Category:One-off automobiles som innehåller 55 artiklar, så det kan hursomhelst inte handla om något större antal artiklar. /Ascilto (diskussion) 28 mars 2018 kl. 21.03 (CEST)
Det finns en avgörande skillnad mellan fartyg och andra typer av fordon. Båtar byggs individuellt medan bilar, lok och flygplan byggs i stora serier. Det gör det svårare att peka ut ett individuellt fordon. /Ascilto (diskussion) 28 mars 2018 kl. 21.43 (CEST)
Och fartyg är ofta en investering i miljardklassen. De bilar som kan tänkas vara relevanta är i och för sig sällan byggda i serier, och då de är det är de i allmänhet i hög grad specialutrustade. Det är möjligt att relevansribban för fartyg är onödigt låg – jag minns inte att någon fartygsartikel blivit raderad som icke-relevant – men jag ser inte något större problem i artiklar om mindre intressanta fartyg. De man väljer att skriva om har i allmänhet någon betydelse som lokal infrastruktur eller sevärdhet, eller har varit uppmärksammade av andra orsaker. Jag tror också att fartygsartiklarna läses alltemellanåt. Jag kan tänka mig att bilar ibland får artiklar för att de beskrivs i någon specialtidskrift, utan att annars ha fått uppmärksamhet. Om artikeln som används som källa är okritiskt skriven på basen av något PR-jippo är artikeln problematisk, vilket kan motivera mer specifika relevanskriterier. --LPfi (diskussion) 29 mars 2018 kl. 07.58 (CEST)
Nu börjar glädjande nog fler argument samlas. Utmärkt!
  • spelat en betydande roll i en historisk händelse (se ovan)
  • innehavare eller tidigare innehavare av uppmärksammat rekord
  • liten tillverkningsserie (ska vi ha artiklar om hembyggda bilar förutsatt att de finns med i trovärdiga källor?)
  • hög utpekbarhet/unicitet
  • hög investeringskostnad
  • del i lokal infrastruktur (skulle varje buss, tågset och spårvagn vara relevant? Se gärna Göteborgs spårväg där enskilda linjer inte finns som artiklar men däremot tillverkningsmodeller.)
  • lokal sevärdhet
  • fått uppmärksamhet av andra orsaker
  • dock ej om fordonet enbart omskrivits i specialtidskrifter
Tack för förslagen. Finns det fler idéer?//Hannibal (diskussion) 29 mars 2018 kl. 10.18 (CEST)
Militära fartyg som Barösund och Skramsösund ovan skulle jag gärna infoga i artikeln om respektive fartygsklass. När det gäller infrastruktur så är det oftast vägen eller järnvägen som utgör den huvudsakliga investeringen och därmed blir det objekt som har relevansen. Till sjöss har vi artiklar om betydande farleder, men det är själva fartygen som utgör den huvudsakliga investeringen. /ℇsquilo 29 mars 2018 kl. 12.13 (CEST)
En sak till som jag kom på. K-märkta fartyg tycker jag borde vara relevanta. Det gäller väl även K-märkta byggnader? /ℇsquilo 29 mars 2018 kl. 12.21 (CEST)
(redigeringskonflikt) Om vi går igenom expellistan ovan så kan vi ju konstatera att vissa är militärfartyg. Militärfartyg brukar anses som relevanta. Sedan finns mindre båtar, ofta utan namn och serieproducerade, i allmänhet finns väl där inget som gör det nödvändigt att ha egna artiklar om dessa utan rimligen kan de beskrivas i en artikel om modellen. En stor del av artiklarna skrivits för att fartygen utgör vrak i Östersjön. Jag är väl tveksam till om det bör vara utslagsgivande men visst är det väl rimligt att om vraket är av intresse för sportdykare spelar det roll. Om det är av intresse för marinarkeologer anser jag att det nog bör betraktas som självklart relevant. För några år sedan var huvuddelen av de artiklar om fartyg som skapades skapade av en användare som gjorde artiklar om alla svenska fartyg som sänkts under andra världskriget - antingen av fientliga u-båtar och krigsfartyg men främst genom minsprängningar.
(redigeringskonflikt)Jag var väl lite skeptisk till en del av artiklarna som skapades då men numera finns rejält generösa relevanskriterier inom ett flertal områden och jag kan nog inte tycka att de faller under strecket jämfört med mycket annat. Att de gått under genom en uppmärksammad olyckshändelse anses väl för övrigt något som kan anses som bidragande till relevans om än ej avgörande. Jag tror inte det går att skapa några relevanskriterier som täcker in varje aspekt som skulle kunna bidra till relevans. Att varje enskild Albin Vega inte är relevant även om det skulle finnas tillförlitliga källor på ägare och modifikationer genom åren tror jag annars att de flesta kan vara överens om.FBQ (diskussion) 29 mars 2018 kl. 12.22 (CEST)
Angående k-märkta fartyg så vill jag lägga in en passus. Visst tycker jag att k-märkta fartyg är relevanta, samtidigt är det viktigt att förstå att de i sig inte säger särskilt mycket om hur intressanta fartygen är jämfört med andra fartyg vid tillfället då de k-märks. För k-märkning krävs en aktiv ansökan från fartygsägaren. Ibland finns det affärsmässiga skäl att få till stånd en k-märkning, ibland är det tvärtom ett hinder. Därför kan en historiskt mer intressant båt vars ägare inte vill ha en k-märkning sakna sådan medan en annan mindre intressant har.FBQ (diskussion) 29 mars 2018 kl. 12.26 (CEST)
En typ av båtar det fanns många artiklar om är svenska Sjöräddnigssällskapets farkoster. De artiklarna var problematiska för att båtarna är serieproducerade och (om jag minns rätt) byter namn enligt placeringsort. Jag vill hävda att det relevanta är sjöräddningsföreningens eller -stationens verksamhet, medan vilken båt som råkat finnas där vid olika tillfällen mindre väsentligt, liksom hur en enskild båt flyttats mellan stationerna (och om man missat något flytt kan artikeln om båten byta båt). Tydligen har artiklarna numera slagits ihop. Motsvarande namnbytessystem förekommer hos en del rederier och är väldigt irriterande, då man faktiskt vill följa ett enskilt fartyg. --LPfi (diskussion) 29 mars 2018 kl. 14.23 (CEST)

[indrag]
Jag är något skeptisk till "spelat en betydande roll i en historisk händelse" så formulerat. Ibland är det relevansgrundande, men fastän jag är glad att jag råkade nappa en bild av OH-HVG, som var helikoptern som räddade flest liv vid Estoniakatastrofen, så tror jag att det är fullkomligt oväsentligt att det var just den helikoptern som var i beredskap. Någon som vet bättre hur rutinerna fungerar kanske kan argumentera för att det har betydelse, vilket visar att viss sakkunskap behövs för att komplettera eventuella relevanskriterier. --LPfi (diskussion) 29 mars 2018 kl. 14.32 (CEST)

Ja, som vanligt är problemet att det tas fram förslag på kriterier som låter bra, men som kanske inte faktiskt har någon motsvarighet i vad som faktiskt är rimligt när man börjar skriva. Förslag av typen "dyra", "enstaka tillverkade" är bara något bättre än "kända ägare", men det finns väl inget som säger att någons dyra lustjakt nödvändigtvis är av speciellt mycket större intresse än vilken annan fritidsbåt som helst? Vidare finns det förvisso enstaka fordon som tack vare sin inblandning i någon händelse kan vara av intresse (typ Enola Gay), men dessa täcks ju i allmänhet av att de uppmärksammats särskilt.
andejons (diskussion) 29 mars 2018 kl. 17.13 (CEST)
I princip tycker jag faktiskt att OH-HVG är minst lika relevant som Boeing B-17 nummer 42-107178. Sedan har vi den separata frågan i vilken artikel räddningsinsatsen ska tas upp. De insatser som genomfördes med den helikoptern kanske passar bättre i en artikel om ytbärgaren Juho Ala-Lahti. För det är väl inte önskvärt att ha redundant information spridd över flera artiklar? /ℇsquilo 29 mars 2018 kl. 17.44 (CEST)
Jag tycker nog att om vi har information om helikopterns prestanda (om den är standars för modellen kan den ju beskrivas i en artikel om modellen) olika stationeringar och öde efter Estoniakatastrofen bör den inte ligga i artikeln om Juho Ala-Lahti. Inte heller är det lämpligt att information o. Ala-Lahtis uppväxt och liv efter Estoniakatastrofen. Att information ibland dubbleras ser jag som nödvändigt, men om det nu finns artiklar om både ytbärgaren och helikoptern finns det ju ingen poäng i att dubblera information som inte behövs för förståelsen.FBQ (diskussion) 30 mars 2018 kl. 09.59 (CEST)
Jag antar att Hannibal har sett behovet uppstå i något konkret fall? Då kanske det också finns någon särskild artikel att diskutera? Att bara hitta på relevanskriterier för godtyckliga företeelser är annars inte särskilt meningsfullt, i linje med vad Andejons skriver ovan. /NH 30 mars 2018 kl. 10.07 (CEST)
För min del är kriterium noll alltid om det finns tillförlitliga neutrala källor. Relevanskriterierna kommer sedan som ett stöd i att fundera kring och är aldrig helt avgörande eftersom det finns undantag åt båda hållen (relevant/inte relevant), liksom olika användare anser att olika saker är relevanta. Därför blir frågan för mig aldrig om vi har för många kriterier såsom Andejons verkar tycka. Däremot finns det flera områden där denna sida inte ger något stöd i diskussionerna.
Den enskilda fråga som fick mig att ta upp saken här kom från Boelnorra som funderar på att skriva om ett antal båtar och inte såg några relevanskriterier.//Hannibal (diskussion) 30 mars 2018 kl. 10.27 (CEST)
Vad bra, då blir det lättare att diskutera konkret. Med "fordon" menar man nog oftast något som används på marken* – åtminstone är det den förklaringen man får om man letar i ordböcker, och jag tror flera som svarat ovan tolkat frågan så. Därför blev diskussionen kanske lite spretig. Jag tror inte det finns något svenskt ord som täcker "alla typer av farkoster/fordon/fartyg för land, luft, vatten och rymden". Frågan är också om det gäller enstaka båtar eller olika typer av båtar. T ex verkar artiklar om enstaka större färjor och andra fartyg anses relevanta, men inte artiklar om enstaka lok eller järnvägsvagnar. Däremot har vi många artiklar om olika typer av lok. Jag tror t ex artiklar om vanliga typer av mindre segelbåtar skulle accepteras, serietillverkade eller av känd typ, men knappast om enstaka exemplar. /NH 30 mars 2018 kl. 11.06 (CEST)
*) T ex enligt Svensk ordbok: "(inte rälsbundet) hjälpmedel för transport på marken". Se även vår artikel fordon.
Min språkkänsla säger mig att fordon är markgående, medan såväl flytetyg som flygande maskiner av alla de slag är farkoster, alla är fortskaffningsmedel. /Ascilto (diskussion) 30 mars 2018 kl. 13.37 (CEST)
Finns det några utfall i SFFR som man kan studera? Relevanskriterierna ska väl reflektera praxis, inte diktera den? -- jiˈesˌdeːo ] 30 mars 2018 kl. 11.32 (CEST)
Jag letade igenom arkivet bak till 2010 och fann endast en som handlade om ett specifik fordon: Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/M/S Duncker, så det verkar inte finnas jättemycket. Lite diskussioner om listor om olika fordon eller om planerade fordonsmodeller, men det är nog inte helt relevant. -- jiˈesˌdeːo ] 30 mars 2018 kl. 12.15 (CEST)

Näringslivspersoner[redigera wikitext]

Jag var djärv och strök deltagandet i samhällsdebatten. Jag skulle även vilja ändra "betydande företag såsom börsnoterade företag" till "företag som anses platsa" el dyl. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.59 (CEST)

Relevanskriterier för personer – den första kvinnliga/svenska/xx yy[redigera wikitext]

Finns det några etablerade relevanskriterier för den första xx av yy? Exempel: Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström. Eller Jonas Jerebko, det första svenska NBA-proffset. Vilka "förstingar" är relevanta trots att de inte uppfyller andra relevanskriterier? Ambrosiani (diskussion) 29 november 2018 kl. 00.57 (CET)

Nej, inte vad jag vet. Man måste gå på hur uppmärksammad personen blivit i sig. Är man tillräckligt uppmärksammad just för att vara den första tysken i rymden eller vad det nu kan vara, så är en artikel motiverad. Men enbart att vara den första av något räcker inte i sig. (Båda exemplen du nämner verkar vara personer som ändå anses relevanta av andra skäl.) /NH 29 november 2018 kl. 01.40 (CET)
Instämmer med NH. Att per automatik vara relevant för att man är "den första X som är Y" kommer dessutom att ställa till med en hel del avgränsningsproblem. Det kan vara relevant om det t ex lett till, eller varit förenat med, någon form av debatt eller dylikt, t ex första kvinnliga prästen i Svenska kyrkan eller vad det nu kan vara. Frågan är dock om det därmed är relevant för en egen artikel, det kan lika gärna vara något som tas upp i en artikel om kvinnoprästfrågan, prästämbetet i Svenska kyrkan, eller vad det nu kan vara. Det måste tas från fall till fall. Men man bör vara försiktig med att per automatik se det som relevant att vara den första X som är Y. Karolina Widerström må vara relevant, men att t ex vara den första rödhåriga kvinnliga läkaren från Sundsvall är det inte. Nitramus (diskussion) 29 november 2018 kl. 19.03 (CET)
Tack för återkoppling – att utgå från den samtida bevakningen låter ju som en rimlig utgångspunkt. Just nu finns det 276 artiklar där formuleringen "Sveriges första kvinnliga" finns med (och en "Sveriges första manliga"), så att fenomenet väcker intresse hos skribenter verkar tydligt. Ambrosiani (diskussion) 29 november 2018 kl. 20.35 (CET)
Det måste som sagt bedömas från fall till fall. Den första kvinnliga busschauffören torde knappast anses relevant, i varje fall inte av det skälet. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2018 kl. 21.46 (CET)
Jag instämmer. Men nog har det uppmärksammas en hel del än mer första spårvagnföraren etc.Yger (diskussion) 30 november 2018 kl. 15.04 (CET)
Något såpass snävt som den första kvinnliga bussföraren i Edmonton har ansetts relevant för en artikel på engelska Wikipedia, och skulle nog göra det även här: en:Kathleen Andrews. Eftersom hon på olika sätt uppmärksammats där, och fått ett stort bussgarage uppkallat efter sig. /NH 30 november 2018 kl. 17.15 (CET)

Amerikanska och andra porrskådespelare[redigera wikitext]

Pornografi i Wikipedia är ett kontroversiellt ämne, som många inte vill ta i med tång. Jag har träffat på på amerikanska porrskådespelare, när jag har gjort artiklar om efternamn och har då uppptäckt då att de inte sällan var raderade på originalspråket. Så som jag har förstått det krävs det mindre för att producera en pornografisk film för videomarknaden än att producera en vanlig fil för bio eller TV. En aktiv regissör eller producent kan ha sitt namn på flera hundra filmer. Att en skådspelare deltagit i 50 porrfilmer är inte ovanligt. När man har tagit hänsun till detta på enwpp, har resultatet blivit omfattande raderingar.

Svenskspråkiga Wikipedia har inte explicita kriterier för relevans av pornografiska kategorier. Relevanskriterierna för vanliga skådespelare är nämligen formulerade med tanke på det normala utbudet av fil på bio eller nationella tv-kanaler. Pornografiska aktörer faller därmed i de flesta fall utanför.

Följande är en något redigerad översättning av relevanskriterier för pornografiska skådespelare och modeller för engelskspråkiga wikipedia. De finns i original här.

Följande kriterier gäller enbart för personer som deltar i pornografi och skall inte användas för skådespelare och modeller utanför denna bransch.
1. Personen har erhållit en välkänd och betydningsfull utmärkelse av branschen. Utmärkelser som gäller scenaroiotyper eller grupper av personer ränkans inte.
2. Personen har gett ett unikt bidrag till en speciell pornografisk genre. Som exempel näns (1) att ha påbörjat en ny trend inom pornografin (2) ha varit huvudperson (stjärna) i en speciellt anmärkningsvärd, nydanande eller bästsäljande produktion (3) ha blivit medlem av en "hall of fame" inom branchen såsom en:AVN Hall of Fame, en:XRCO Hall of Fame eller motsvarande.
3. Blivit omnämnd ett större antal gånger i relevanta media utanför pornografibranschen.

Detta regelverk är tydligt baserat på amerikanska förhållanden, och de nuvarande 221 amerikanerna utgör den dominerande nationaliteten bland porrskådespelarna på svenskspråkiga Wikipedia. Nummer 2 och 3 är de från Frankrike och Sverige med 15 respektive 14 personer.

Jag har gått igenom de amerikanska, franska och svenska porrskådespelarna på svwp och jämfört dem med enwp. Resultatet ligger påKategoridiskussion:Amerikanska porrskådespelare.

Den amerikanska listan har 97 namn, den franska 5 och den svenska 11. Detta är alltså personer, som finns på svwp men inte på enwp. Av dessa har drygt 90 av de amerikanska raderats på på enwp, 3 av de franska och 4 av de svenska porrskådespelarna.

Jag menar att relevanskriterierna från enwp bör ge ett likartat resultat vid en svensk bedömning av de amerikanska och franska personerna. Flera, kanske de flesta av de svenska är däremot kända från svenska nyhetsmedia, och klarar då en svensk bedömning efter de enwp:s normer. Relevansen av dessa liksom av andra icke-amerikanska skådespelare bör bedömas indivuiduellt.

Enligt min mening är relevanskraven på enwp rimliga för dem som verkar inom den amerikanska porrbranschen. Det kan sedan diskuteras hur kriterier skall formuleras för dem somverkar i länder, där det inte finns speciella utmärkelser och "halls of fame" inom fältet.

Många amerikanska porrskådespelare har fått sina biografier översatta till flera andra språk innan de raderades på enwp.Jag menar att detta inte kan tillmätas vikt vid en relevansbedömning.

Jag skriver detta här och har som nämnt lagt ut data om enskilda personer på Kategoridiskussion:Amerikanska porrskådespelare. Jag föreslår att de principiella frågorna diskuteras här och tänker att diskussionen på den andra sajten bör begränsas till de individuella fallen. Roufu (diskussion) 11 december 2018 kl. 16.21 (CET) Förtydligat 12 december 23-40.

Det är bra att detta kommer upp. Jag föreslår att det mest avgörande kriteriet skall vara att porraktörer av olika slag skall ha getts relevansgivande uppmärksamhet, vilket betyder att de individuellt skall ha förärats porträtt eller reportage i rikspress (för svenska förhållanden) eller internationell press, exempelvis Washington Post, Newsweek, Der Spiegel eller The Guardian, inte magasin av typen Playboy eller Penthouse. /Ascilto (diskussion) 11 december 2018 kl. 17.01 (CET)
Jag har inget emot att det sker en rensning, men mer än en halvering låter inte rimligt. Dessutom ser jag ingen anledning att lägga ned alltför mycken möda på en genomgång av artiklarna. Det finns viktigare insatser att göra för uppslagsverket. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2018 kl. 03.34 (CET)

Det öppna intresset för ämnet är minimalt, men 3 personer utom jag själv har vågat öppna munnen. De engelskspråkiga relvanskriterierna är av två slag: 1 och 2: Att vara tillräckligt betydande enligt branschens egna normer och 3: Att vara tillräckligt uppmärksammad utanför branschen. Ascilto vill bara behålla det sista kriteriet. Larske menar på Kategoridiskussion:Amerikanska porrskådespelare at man bör bedöma efter svenska kriterier och att man inte bör bedöma summariskt. Tostarpadius menar att man inte bör lägga ner för mycket möda,vilket jag tolkar som accept av summarisk bedömning, samt att en halvering av antalet artiklar är nog.

Till detta lägger jag följande kommentarer:

  1. Mitt förslag om radering av amerikanska porrskkådespelare efter amerikanska relevanskriterier är innanför det som Ascilto och Tostarpadius skriver. Vi kan efter detta diskutera om det över huvud taget skall finnas kriterier som gäller uppmärksamhet inom branschen och således eventuellt radera flera.
  2. För de aktuella amerikanska porrskådespelarna finns det (1) svensk artikel som eventuellt innehåller källor (2) arkiverad logg från SFFR-behandling på enwp. Vi har inte tillgång till de raderade engelska versionerna. Vi kan därför inte efterpröva de engelska diskussionerna, men där de föreligger, kan vi se om de verkar rimliga. Jag menar att det inte är nödvändigt att gå djupare in i materien än detta. För en helt självständig värdering krävs det branschkännedom, något jag själv inte tänkt skaffa mig.
  3. Vi har inga formulerade svenska kriterier. Det finns ingen anledning att bedöma amerikanska bransch-utmärkelser mildare än vad som görs på enwp.Det enda som tillkommer för amerikanska porrskådespelare är eventuell svensk uppmärksamhet. Ascilto och jag själv och troligen Tostarpadius accepterar detta. Var Larske står, är oklart.
  4. Uppföringar i IMDb eller Wikidata är inte relevansgivande. Roufu (diskussion) 13 december 2018 kl. 17.43 (CET)
Jag menar snarare att även en halvering är en för omfattande rensning. Jag har inte studerat artiklarna närmare, men jag är benägen att anse att endast de som saknar källor bör tas bort. Om jag minns rätt från min första tid här, då jag ofta hamnade på dessa sidor när jag använde slumpgeneratorn, finns det oftast hänvisningar. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2018 kl. 20.19 (CET)
Vi bör alltid hellre fria än fälla, så summariska rättegångar som leder till avrättning är jag helt emot. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2018 kl. 20.22 (CET)
Det har aldrig slagit er att USA var och är förmodligen fortfarande den ledande landet inom porrindustrin precis som de är i den vanliga filmindustrin? Amerikanska porrskådisar har ju fått enorm exponering på grund av detta och därav de höga antalet artiklar som just såna. DIEXEL (diskussion) 21 mars 2019 kl. 20.32 (CET)
För övrigt den eviga Tiotusenkronorsfrågan: När blev engelska Wikipedia huvudwikin på plattformen och ska bestämma vad andra språkversioner ska ha för artiklar? DIEXEL (diskussion) 21 mars 2019 kl. 20.35 (CET)

Relevans för bibliotek[redigera wikitext]

Efter att i veckan berättat om Wikipedia för närmare 100 bibliotekarier i Örebro, och med ett kommande projekt riktat mot biblioteksvärlden blev jag fundersam på relevanskriterierna för bibliotek. Eftersom jag inte hittade nånting om det (men hjälp mig gärna om jag letat dåligt) tänkte jag att jag tar upp det här så att jag förhoppningsvis kan få en ungefärlig nivå att peka på innan nya artiklar skapas av förhoppningsfulla skribenter. Raderna om myndighetsinstanser ger lite input och platser/byggnader lite mer, och en snabbkoll i Kategori:Bibliotek i Sverige och underkategorier ger att det finns både korta och långa artiklar, omdirigeringar till stadsdelar, förslag till hopslagningar och mycket annat. Om jag har förstått och lyckats göra rätt går det även att se några biblioteksrelaterade Wikidatalistor här (fritt att komplettera/förbättra) för input av vad som finns på Wikidata. Tack på förhand. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 februari 2019 kl. 10.46 (CET)

I en kommun brukar det finnas ett huvudbibliotek, och de ser vi som relevanta. Sedan är inte i vanliga fall de lokala biblioteken relevanta. För andra typer av bibliotek, handlar det om hur fristående de är från den institution de främst stöder, (då de kan nämnas i institutionens artikel). Men vanligtvis är vi generösa med relevans för sådana.Yger (diskussion) 8 februari 2019 kl. 11.27 (CET)
Håller med om att varje kommunbibliotek bör vara relevant, inte minst iom bibliotekslagen som kräver ett bibliotek per kommun. Sedan kommer ju wikipediaartiklar ibland att handla om institutionen, ibland om den fysiska lokalen/byggnaden, och det får vi väl leva med. Ambrosiani (diskussion) 8 februari 2019 kl. 15.11 (CET)
Kommunbibliotek är väl ett bra kriterum. Samtidigt anses ju arkitektritade offentliga byggnader generellt sett som relevanta vilket borde omfatta även mindre bibliotek i större kommuner. Många mindre bibliotek är ju annars fd. kommunbibliotek. Jag tycker nog att bibliotek med mer än 100 åriga anor i sockenbibliotek också kan vara relevanta, om det framgår av artikeln.FBQ (diskussion) 8 februari 2019 kl. 15.32 (CET)
Jag tycker vi skall separera frågan om institutioner från den om byggnader. Det vore märkligt om biblioteket i Xby helt plötsligt skulle bli mindre relevant bara för att det flyttade. Roggeborgen handlar om en byggnad där det råkar finnas ett bibliotek idag, men det biblioteket är mest en bisak. Carolina rediviva och Uppsala universitetsbibliotek är ett exempel på att sådan uppdelning kan göras.
Vad gäller kommunbibliotek är jag skeptisk om dessa normalt skiljer sig från varandra på ett så avgörande sätt att det är bättre med separata artiklar än att ta upp de som en del i artikeln i kommunen, som annan kommunal service. Att det finns ett krav på att det skall finnas ett i varje kommun är Sverigespecifikt, och knappast ett generaliserbart argument - det finns massor av saker som det är lagkrav på som vi aldrig skulle få för oss att skriva om.
andejons (diskussion) 8 februari 2019 kl. 16.39 (CET)
Visst, Andejons har poänger i att relevansfrågan för byggnaden bör skiljas från relevansfrågan för biblioteket. Samtidigt ser jag att det endast för vissa särskilt betydelsefulla bibliotek och där artiklarna är omfattande finns skäl att skilja mellan byggnad och bibliotek, särskilt om de är nära kopplade. Dock menar jag att vi har gott om artiklar om järnvägsstationer, en hel del om skolor, och på vissa håll i städer artiklar om varje kvarter, varför jag inte ser varför inte bibliotek kan anses relevanta. Man kan välja flera fokus för bibioteken, givetvis dels samhällsservicen men likaväl boksamlingarna som ingår och deras tillkomsthistoria. Sedan har vi ju artiklar som Elektricitet i Hakarps socken - Borde det inte likaväl kunna skrivas en artikel om "Boklåningsverksamhet i Hakarps socken"?
Sedan är det ju så att wikipedia inte är en plats för obeständig information, så bibliotekens för tillfället aktuella verksamheter och liknande är ju inget som normalt anses lämpligt för wikipedia.FBQ (diskussion) 9 februari 2019 kl. 21.20 (CET)
@Andejons, uttryckte mig otydligt. Så här menar jag: i t ex Huddinge kommun finns förutom det kommunala biblioteket även Södertörns högskolas bibliotek. Det förra tycker jag är relevant eftersom kommunen iom det uppfyller bibliotekslagen. På kommunsidan bör även högskolebiblioteket och andra bibliotek i annan regi än kommunal nämnas. Ambrosiani (diskussion) 10 februari 2019 kl. 13.55 (CET)
Jag gillar artikeln Ljungby kommunbibliotek där filialerna bara nämns och inte fått egna artiklar.Yger (diskussion) 10 februari 2019 kl. 14.08 (CET)
Jag har inte tänkt att lokala bibliotek skulle vara mer relevanta för egna artiklar än till exempel grundskolor, som ju normalt inte får egna artiklar. Jag tänker då i första hand på bibliotek utanför det som en gång kallades städer. Ale och Tjörn är de kommuner jag speciellt tänker på. Vad kan Wikipedia bidra med som inte är triviellt och inte redan täcks av kommunernas informationssidor? Däremot är det viktigt att också de små biblioteken kommer medi artiklar om de orter där de finns. Roufu (diskussion) 11 februari 2019 kl. 06.24 (CET)

Ingen har pingat mig, men jag dristar mig ändå att komma med en synpunkt. Jag instämmer med Yger om att det är föredömligt med en artikel om ett kommunbibliotek som inte enbart behandlar huvudbiblioteket utan också nämner filialerna. Dessutom bör de senare, som Roufu påpekar, nämnas i tät- eller småortens artikel. Vi behöver inte sätta en bot på att ge oss full täckning, men jag tror att det finns tillräckligt att skriva om i alla kommuner. Givetvis bör motsvarande kriterier gälla globalt. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2019 kl. 12.54 (CET)

Relevanskriterier för sociala medier/"internetfenomen"[redigera wikitext]

Detta verkar ha varit på tapeten rätt länge utan att det faktiskt har blivit något av det, därför skulle jag vilja föreslå ett införande av liknande i relevanskriterierna när det gäller sociala medier (främst Youtube-kanaler tänker jag på, men använder uttrycket sociala medier för att det ska bli mer politiskt korrekt).

Ämnet har tagits upp bland annat här och här. Jag tog också upp detta igår här. Följande är de slutsatser jag dragit av diskussionerna, utveckla gärna detta eller kom med något annat förslag.

==Böcker, filmer, konstverk och andra kulturprodukter==
===(4.9) Profiler eller kanaler i sociala medier===
En profil eller kanal i sociala medier är i allmänhet relevant om
  • profilen eller kanalen i huvudsak är svensktalande och uppnår 150 000 följare/prenumeranter eller 100 miljoner visningar*
  • profilen eller kanalen uppnår 300 000 följare/prenumeranter eller 200 miljoner visningar*
  • profilen eller kanalen är prisbelönt av etablerad media, exempelvis Guldtuben eller motsvarade
* Undantaget i fall där kanalen har ertappats vid användande av robotar för att samla visningar eller följare

Särskiljandet mellan svenska kanaler och internationella kanaler eller kanaler i övriga språk är mitt eget förslag. Jag menar att exempelvis en svensktalande kanal med 150 000 följare i allmänhet har större relevans i Sverige än en kanal i övrigt språk med 150 000 följare. Detta får gärna diskuteras.

Vad tror ni om detta? Skulle föredra att något förs in i kriterierna än att det inte finns några kriterier men att artiklar som bland annat Stamsite, JLC och Random Making Movies tillåts finnas (enl. tidigare diskussioner och fall i SFFR).

/maol3 disk 18 mars 2019 kl. 01.02 (CET)

Min åsikt är att relevanskriterier som bygger på strikta, godtyckliga siffror av typen "viss omsättning", "visst antal följare" osv är till mer skada än nytta. Relevanskriterier bör utformas på ett sätt som styr mot artiklar med löptext, inte redovisande av i sig mindre intressanta siffror. För internetfenomen gäller detta i än högre grad, då alla siffror är högst ungefärliga och vanligen högre än vad det faktiska antalet tittare är. Kriterier baserade på priser är i det avseendet bättre.
andejons (diskussion) 18 mars 2019 kl. 07.55 (CET)
Bra intiativ! Jag håller till viss del med Andejons om siffror, samtidigt är de tydligt kvantifierbara och enkla att peka på för någon överentusiastisk användare. Ingen aning om vad vettiga sifrror är. 150 000 följare låter mycket för instagram och twitter i Sverige, men väljs det ska den gränsen justeras för profiler från andra länder i förhållande till internetanvändingen. Inte enkelt, men det lär inte vara vanligt.
Guldtuben, eller motsvarande nationellt pris, tycker även jag är ett toppenkriterie. Just Guldtuben har blivit etablerat som det viktigaste svenska priset, notera att det är grundat av ett företag i branschen. Sen bör vi öppna för annan uppmärksamhet kopplat till influencerandet. Typiskt humor hamnar även i mer etablerade kanaler som P3 och SVT/TV4/D-play etc.
Jag vet inte om vi ska skilja på profiler inom opinionsbildning, vår ribba har traditionellt legat lägre där, när den paras med ganska få inlägg i gammelmedia (jfr diskussion:Johan Westerholm och dess sffr).--LittleGun (diskussion) 18 mars 2019 kl. 09.11 (CET)
Jag tror det vore bra ange siffergränser även med många förbehåll, de har varit till stor hjälp i andra ämnen. Och att då är prenumeranter/följer ett bättre mått än klickar. Jag anser av tidigare diskuterade fall att någonstans vid 250-300K följare ger enbart antalet relevans (om inget "fusk" är inblandat). Jag anser också det bör finnas en nedre gräns, där det under den gränsen inte ger stöd för relevans (det krävs då annat som guldtuben). Och min bild är att 50000 är relativt lite det krävs 100K eller lite mer. Sedan är det en lite glidande skala mellan de värdena där klickar, hur länge, annan uppmärksamhet kan vägas in. (så har vi tex för författare).Yger (diskussion) 18 mars 2019 kl. 09.59 (CET)
Man riskerar att lura sig själv, och därmed även läsarna, om man tar alltför starkt stöd i kvantitativa mått när man i värderar relevansen för ett socialt medium. Alla medier - sociala eller andra - har sina egna, helt unika egenskaper som måste värderas individuellt. Kvantitativa mått kan möjligen verifiera någon form av mer eller mindre ytlig "kännedom". Men den berättar bara att det finns en relation mellan producent och konsument, ingenting om den relationens karaktär eller om ett mer allmänt och bredare intresse, förankring, vikt eller angelägenhet. Det bygger inte relevans om man prenumererar/följer men aldrig tittar/läser/lyssnar, om man klickar men inte tar till sig innehållet, eller om man "gillar" men egentligen inte bryr sig. Den typen av aktiviteter driver statistiken - till glädje för de kommersiella aktörerna inom medierna - men säger inget om verklig styrka eller inflytande. Om man ska utgår från volymer o dyl måste man därför 1/ vara helt övertygad om att måtten verkligen beskriver just de egenskaper som man anser är viktiga att bygga relevansen på, 2/ veta att nivåerna verkligen beskriver den grad av relevans som man önskar, samt 3/ inse att även mycket små aktörer kan vara av mycket hög encyklopedisk relevans, samtidigt som till synes mycket stora medier kan vara helt ointressanta sett ur ett mer kvalitativt perspektiv. I mina ögon är alltså de föreslagna nivåerna/kvantitetsgränserna en ganska ogrundad gissning, som helt enkelt mäter fel faktorer på ett osäkert sätt. En automatisk inkludering av mätbart "stora" men ändå lättviktiga dagsländor skapar dessutom obalans i helheten när/om man samtidigt saknar förmåga eller vilja att göra seriösa individuella bedömningar av mindre, men starkt tongivande och "tunga" aktörer. Janders (diskussion) 18 mars 2019 kl. 13.06 (CET)
Citerar @Anhn: här nedan, tycker detta låter rimligt. Även om det finns en del motstånd mot att mäta relevans i antal visningar/följare så finns det nog inte så mycket till alternativ annat än vad jag la in gällande Guldtuben eller motsvarande. Det kan måhända vara så att 150 000 är för högt för svensktalande profiler/kanaler, är 100 000 mer rimligt där kanske?
Jag menar att en normal upplaga är någonstans mellan 1 000 och 10 000 böcker, så två böcker blir då säg 2 000 till 20 000 sålda böcker. "Klick" är mycket lättvindigare, det kostar ju ingenting, men innebär ju ändå att användaren har valt att lägga något lite av sin egen dyrbara tid. Säg att ett klick innebär 10 sekunders tittarintresse, medan det kanske tar 1 dygn = ca 100 000 sekunder (ja jag vet 86400 sekunder men vi avrundar lite) att läsa en bok. Med denna enkla matematik kan 20-200 miljoner visningar motsvara "två icke självutgivna böcker".
/maol3 disk 18 mars 2019 kl. 16.10 (CET)
Kan detta föras in i kriterierna eller behöver det diskuteras mer? Enligt artikeln är detta inte riktlinjer, utan innehållet bör uppdateras för att matcha praxis, och praxis just nu verkar vara att kanaler i denna storlek godkänns på Wikipedia. /maol3 disk 20 mars 2019 kl. 20.35 (CET)
@Maol3: Kan du precisera varför du föreslår just dessa nivåer? I mina ögon låter det som höftningar som är mycket svåra att avgöra, men du kan kanske peka på några exempel. Dessutom tycker jag att det, så länge som vi har ett globalt perspektiv där vi inte värderar svenskrelaterade ämnen på annat sätt än alla andra, är principiellt fel att särbehandla svenska aktörer. Janders (diskussion) 20 mars 2019 kl. 21.04 (CET)
@Janders: Vad tycker du är rimliga nivåer? När det gäller visningar så bör det ju gå att jämföra med antal visningar på TV-serier. Exempelvis Wahlgrens värld (tog bara en slumpmässigt från Kategori:Svenska TV-serier från 2010-talet) hade på sin premiär denna säsong 396 000 tittare enligt Wikipedia-artikeln. Det finns nog en hel del TV-serier med färre tittare också om man kollar runt, medan det finns Youtube-kanaler med fler som ser regelbundet. Då kan jag tycka att dessa bör uppmärksammas på samma sätt när det gäller relevans, även om serien inte gick på SVT eller TV4. Nu är det ju dock svårt att jämföra serier med kanalen som helhet, men har kanalen över 150 000 som engagerat sig tillräckligt för att vilja följa kanalen eller profilen kan jag tycka att det bör bedömas som relevant. Se även Anhns exempel här ovanför, med jämförelsen mot författare. /maol3 disk 20 mars 2019 kl. 21.23 (CET)
Problemet är att relevanskriterierna i används på två sätt och att dessa inte är kompatibla. I ena änden har vi tillräckliga kriterier, i andra nödvändiga. Tillräckliga kriterier är ofta enkla att komma överens om (undantag finns), t.ex. "alla nobelpristagare". Nödvändiga kriterier är vad som används när vi försöker stoppa folk om att skriva om sig själva: "du måste ha minst X följare för att vara relevant". På grund av att vi har de här två syftena blir kriterierna som helhet konstiga, för det finns ju egentligen inget magiskt som händer när en kanal får den där miljonte följaren eller vad det nu kan vara. Till detta kommer att med sådana kriterier så styrs innehållet om: det är inte längre lika viktigt att förklara vem Pewdiepie (eller vem det nu må vara) är, vad han publicerar för typ av material eller liknande, utan det viktigaste är att visa upp att en viss siffra är tillräckligt hög och så kan vi alla fortsätta till nästa artikel. En välskriven artikel, med ordentliga källor, om en youtubekanal med 100000 följare borde ses som ett bra tillägg till uppslagsverket, medan en treradare om en kanal med tio miljoner följare utan källor till annat än just antalet följare borde ses som problematisk. Kriterierna ovan vänder dock på det förhållandet.
andejons (diskussion) 21 mars 2019 kl. 08.30 (CET)
Som Janders och Andejons skriver så kan relevanskriterrna i ett fall som detta inte enbart utgår från siffror. Det behöver ett resonemang vad som ger relevans. Och först som ett stöd/exempel till det resonemanget kan man ange kvantitativa siffror. Och detta är lite svårt.Yger (diskussion) 31 mars 2019 kl. 10.44 (CEST)
Några tankar utifrån egna erfarenheter bara: Jag har tittat på en del youtubekanaler tillghöriga gamers, för att titta lite på sådana spel som jag inte har någon lust att skaffa själv men ändå tycker verkar intressanta. Jag ser då att de som verkar kunna försörja sig på dessa kanaler har 200.000 - 300.000 följare. De är knappast kända utanför sina spelcommunitys, men däremot vanligen kända där, vissa sysslar ju med en mängd spel. Att översätta youtubeprenumeranter med "riktiga" prenumeranter ser jag som helt meningslöst. När min son var ett och ett halvt och brukade låna telefonen eller plattan kunde jag få rensa upp till 2.000 prenumerationer per dag. Det var också intressant att upptäcka de kanaler med botskapat innehåll som skapats för att locka honom och andra i den åldern att klicka på kanaler i praktiken utan innehåll. Många av dessa har miljardtals visningar och miljontals prenumeranter. Det handlar om så många med så svagt innehåll att de knappast kan sägas vara relevanta. Fenomenet som sådant har ju behandlats i artiklar och kan nog presenteras på wikipedia "en masse", men knappast med artiklar om varje kanal. För övrigt har det ju blivit allt vanligare med botföljare som gör siffror av det här slaget ganska meningslöst.
Jag hävdar nog att uppmärksamhet utanför youtube i etablerade medier, priser med mera är det som bör vara utslagsgivande. Vilka priser som skall ses som relevanta skulle nog någon som var insatt i ämnet behöva vara med och titta på. FBQ (diskussion) 31 mars 2019 kl. 12.27 (CEST)