Wilhelm Brummer

Från Wikipedia

Lars-Johan Wilhelm Brummer, född 24 maj 1970[1] i Helsingfors av adliga ätten Brummer, är en finländsk genealog, faleristiker och heraldisk rådgivare.[2][3][4][5]

Brummer blev filosofie kandidat vid Helsingfors universitet 2003,[5] filosofie magister i historia (historiemåleri) år 2008.[2][6][7] Han är delägare i släktegendomen Hiiskula i Vichtis.[8]

Wilhelm Brummer är genealog vid Finlands riddarhus[5] och verksam som guide[3] vid Mannerheim-museet i Helsingfors.[9] Han bedriver en utåtriktad verksamhet för att uppmärksamma och bevara Finlands adels kulturarv.[10][11] Han representerar sedan 2007 Finland som adjungerad ledamot i Svenska vapenkollegiet (som administrerar och leder Svenskt vapenregister).[2][12] Han är associerad ledamot av Académie Internationale d'Héraldique[2] och arkivarie vid finska avdelningen av Johanniterorden (Balliet Brandenburg)[5].

Henkilö- ja sukuvaakunat Suomessa, utgiven under Wilhelm Brummers redaktörs- och medarbetarskap, är den första kronologiskt ordnade framställningen av personliga heraldiska vapen och ättevapen i Finland från medeltid till nutid.[13]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Finland Förtjänstkorset av Finlands Lejons orden[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skribent[redigera | redigera wikitext]

  • Monumentalmålarens publik: En studie av R. W. Ekmans Lantdagsöppningen 1863. Pro gradu-avhandling. Helsingfors universitet 2008.
  • Hovmålare R. W. Ekmans målning Kejsar Alexander II förklarar ständermötet 1863 öppnat: Tillblivelsen av målningen och några synpunkter om dess sanningsenlighet. Proseminarieuppsats, Helsingfors universitet, c:a 2003.

Medförfattare[redigera | redigera wikitext]

  • Guy Stair Sainty och Rafal Heydel-Mankoo, red (2006). ”Finnish House of Nobility” (på engelska). World Orders och Knighthood and Chivalry (1). Wilmington, Delaware: Burke’s Peerage. ISBN 9780971196674. OCLC 71807491 

Redaktör och medförfattare[redigera | redigera wikitext]

  • Med Antti Matikkala: Henkilö- ja sukuvaakunat Suomessa. ISBN 978-952-222-283-1. Finska litteratursällskapet, Helsingfors 2011. Bidrag av Wilhelm Brummer häruti: ”Kuninkaan ja keisarin armosta – vaakunoita aatelille 1420–1912”.

Redaktör[redigera | redigera wikitext]

  • Med Tom C. Bergroth och Antti Matikkala: Kahden presidenttikauden kunnia: Mauno Koiviston kunniamerkit – Två presidentperioders heder: Mauno Koivistos ordnar och utmärkelsetecken. ISBN 978-951-533-707-8. Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat (Finlands vita ros och Finlands Lejons ordnar), Helsingfors 2011.

Översättare[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Finlands ridderskaps och adels kalender 1992, sid. 133. Esbo 1991. ISBN 951-9417-26-5
  2. ^ [a b c d] ”Ledamöter”. Svenskt vapenregister. Arkiverad från originalet den 13 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180713144511/http://www.heraldik.se/svk/ledamoter.html. Läst 7 februari. 
  3. ^ [a b c] ”Finlands vita ros och Finlands Lejons ordnar”. Ordenskansliet Ständerhuset. 6 december 2018. http://www.ritarikunnat.fi/index.php/sv/40-forlanande/393-6-12-2018-forlanade-utmarkelsetecken. Läst 7 februari 2019. 
  4. ^ Wilhelm Brummer i Libris
  5. ^ [a b c d] Sainty, Guy Stair & Heydel-Mankoo, Rafal, red (2006). ”Contributor Biographies” (på engelska). World orders of knighthood and merit (1). Wilmington, Delaware: Burke’s Peerage & Gentry. sid. xxv. ISBN 978-0-97119-667-4. OCLC 71807491. Läst hämtdatum=2019-02-07 
  6. ^ ”Nyheter: Kulturinstitutionerna har infört arkivuppgifter från finländska herrgårdar i databasen Herrgårdar”. Riksarkivet (Finland). 3 december 2014. Arkiverad från originalet den 9 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190209124524/https://www.arkisto.fi/news/1430/1302/Kulturinstitutionerna-har-infoert-arkivuppgifter-fran-finlaendska-herrgardar-i-databasen-Herrgardar. Läst 7 februari 2019. 
  7. ^ Brummer, Wilhelm: Monumentalmålarens publik: en studie av R. W. Ekmans Lantdagsöppningen 1863. Pro gradu-avhandling. Helsingfors universitet 2008.
  8. ^ Hiiskula i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  9. ^ ”Aktuellt – Mannerheim: Korstet och ikonen. Kyrkan, religioner och evigheten.”. Mannerheim-museet. Arkiverad från originalet den 24 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190624095325/https://www.mannerheim-museo.fi/aktuellt/. Läst 7 februari 2019. 
  10. ^ ”Herrgårdsarkiv väcker det förflutna till liv”. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2 december 2019. Arkiverad från originalet den 9 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190209180028/http://www2.sls.fi/media/pressmeddelanden/2014-12-2_Pressmeddelande_Herrgardsarkiv-vacker-det-forflutna-till-liv.pdf. Läst 7 februari 2019. 
  11. ^ ”Adeln som samhällsbyggare”. Svenska Yle. 4 februari 2014. https://svenska.yle.fi/artikel/2014/02/04/adeln-som-samhallsbyggare. Läst 7 februari 2019. 
  12. ^ ”Väkommen! (till SVR)”. Svenskt vapenregister. Arkiverad från originalet den 9 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190209180302/https://www.heraldik.se/svk/index.html. Läst 7 februari. 
  13. ^ Ijäs, Mia: ”Suomalaisia vaakunoita keskiajalta nykypäivään.” Historiallinen Aikakauskirja, 2013:2. Webb.