Wilhelm Grimm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wilhelm Grimm.

Wilhelm Carl Grimm, född 24 februari 1786 i Hanau, död 16 december 1859 i Berlin, var en tysk språkforskare och professor i Göttingen. Han gifte sig med sin barndomsvän Dorothea Wild, som också är känd som sagoförfattare och sagoupptecknare, och de fick tre barn tillsammans, bland dem konsthistorikern Herman Grimm. Han var bror till konstnären Ludwig Emil Grimm.

Wilhelm och hans bror Jacob Grimm är utan tvivel mest kända inte bara i Tyskland utan i princip hela världen för sina sagor. Bröderna gav under perioden 1812-22 ut Kinder- und Hausmärchen (Barn- och folksagor - "Bröderna Grimms sagor") i tre band. Sagorna har i Sverige publicerats i ca 90 utgåvor, de senaste 2003.

Medan Jacob Grimm var det uppslagsrika geniet, låg Wilhelms styrka i det lugna och förfinade utarbetandet. Den litterära stilen i Kinder- und Hausmärchen är till stora delar Wilhelms förtjänst.[1]

Den säkert största insatsen inom språkvetenskapen i Tyskland gjorde nog bröderna med utgivningen av Deutsches Wörterbuch (nu utgiven i 33 band) som de startade 1838 (första bandet utkom 1854) och som slutfördes 1961. Bröderna Grimm räknas som germanistikens grundare.

Bland Wilhelms egna arbeten märks Freidansk Bescheidenheit (1834), Altdeutsche Gespräche (1849-51), Ueber deutsche Runen (1821) och Zur Geschichte des Reims (1850). Hans främsta egna verk är dock Deutsche Heldensage (1829, 3:e upplagan 1890).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]