Wilhelm Wundt

Wilhelm Wundt
	Wilhelm Wundt
Född	Wilhelm Maximilian Wundt; 16 augusti 1832; Neckarau, Tyskland
Död	31 augusti 1920 (88 år); Leipzig
Begravd	Südfriedhof, Leipzig
Medborgarskap	Tyskland
Utbildad vid	Tübingens universitet; Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg; Humboldt-Universität zu Berlin
Sysselsättning	Filosof, fysiolog, psykolog, universitetslärare, författare
Arbetsgivare	Zürichs universitet (1857–); Leipzigs universitet (1858–); Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg (1864–)
Maka	Sophie Wundt
Barn	Eleonore Wundt (f. 1876); Max Wundt (f. 1879)
Utmärkelser
	Hedersmedborgare i Leipzig (1902); Maximiliansorden för konst och vetenskap (1908); Pour le Mérite för vetenskap och konst
	Redigera Wikidata

Wilhelm Max(imilian) Wundt, född 16 augusti 1832 i Neckarau, död 31 augusti 1920 i Großbothen, var en tysk fysiolog, filosof och psykolog.

Psykologins fader[redigera | redigera wikitext]

Wundt studerade medicin och var därefter verksam som professor i Heidelberg och Zürich innan han 1874 blev professor i filosofi vid Leipzigs universitet.

Den moderna psykologins historia brukar räknas från 1879, då Wundt öppnade sitt psykologiska laboratorium i Leipzig, där han då var professor. Laboratoriet blev med tiden ett internationellt forskningscentrum.^[8]

Wundts metoder var experimentella och forskningsmetoderna var inspirerade av naturvetenskapen, framförallt av fysik och fysiologi.^[9] Han betraktas, vid sidan av William James, som den experimentella psykologins fader. För Wundt var psykologins primära uppgift att utforska medvetandet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Högnäs, Sten (2003). Idéernas historia: en översikt ([Ny utg.]). Lund: Historiska Media. ISBN 918944292X

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Wilhelm-Wundt topic/Britannica-Online, omnämnd som: Wilhelm Wundt, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, SNAC Ark-ID: w61n8t9p, omnämnd som: Wilhelm Wundt, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: wilhelm-wundt, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вундт Вильгельм”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.leipzig.de.^{[källa från Wikidata]}
^ Bra Böckers lexikon. 1980.
^ Högnäs 2003, s. 168

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Wilhelm Wundt.
Bilder & media
Wundt, Wilhelm i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)

[bdc4e7829a94980dea435124e0b6181e542e8846-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[d45b8f9255e50a3529756708a1f17aca8792eb80-2] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Wilhelm-Wundt topic/Britannica-Online, omnämnd som: Wilhelm Wundt, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[36d9f216b3d1454230042ee6cbfce874c26b72b8-3] SNAC, SNAC Ark-ID: w61n8t9p, omnämnd som: Wilhelm Wundt, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[747c392977c74635d8d3737b95a5c7df16a50279-4] [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: wilhelm-wundt, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}

[e591eff0f4921d8ae7cb1b1dc88082a5ddbe7d3c-5] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вундт Вильгельм”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-6] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[2c8b3338e3c9c73be0fb0b7a16806e6eff72a59a-7] äs online, www.leipzig.de.^{[källa från Wikidata]}

[8] Bra Böckers lexikon. 1980.

[9] Högnäs 2003, s. 168

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]