Willem Visser 't Hooft
| Willem Visser 't Hooft | |
 | |
| Född | 20 september 1900[1][2][3] Haarlem[4][5][6], Nederländerna |
|---|---|
| Död | 4 juli 1985[1][2][3] (84 år) Genève[5][6][3] |
| Medborgare i | Konungariket Nederländerna[5][7][8] |
| Sysselsättning | Motståndskämpe[9][10], evangelisk teolog[11][5], filosof, missionär[12], generalsekreterare[11], klerk[13], författare[14], teolog[15] |
| Befattning | |
| Generalsekreterare, Kyrkornas världsråd (1948–1966) | |
| Arbetsgivare | Kyrkornas världsråd[10] |
| Maka | Henriette Visser 't Hooft[16] |
| Barn | Hendrik Philip Visser 't Hooft (f. 1930)[8] Cornelis Visser 't Hooft (f. 1931)[17] |
| Föräldrar | Hendrik Philip Visser 't Hooft[17] Jacoba Clasina Lieftinck[17] |
| Utmärkelser | |
| Watelers fredspris (1962) Tyska bokhandelns fredspris (1966)[18] Hedersdoktor (1974)[19] Fyra friheter-priset: religionsfrihet (1982)[20] Hedersdoktor vid Princeton University Officer av Hederslegionen Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem | |
| Redigera Wikidata | |
Willem Adolph Visser 't Hooft, född den 20 september 1900 i Haarlem, död den 4 juli 1985 i Genève, var en nederländsk reformert teolog och kyrkoledare.
Visser 't Hooft studerade teologi vid universitetet i Leiden och ägnade sig därefter åt ekumeniskt arbete i Nederländerna och internationellt. Han var bland annat en period ledare för World Christian Student Federation. Under andra världskriget stödde han den tyske bekännelsekyrkan som stod i opposition till nazisterna. Då Kyrkornas världsråd grundades 1948 var han en av föregångsmännen och han blev organisationens förste generalsekreterare. Han var kvar på posten fram till 1966.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Willem-Adolph-Visser-t-Hoofttopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6320fg3, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Biografisch Portaal, Biografisch Portaal-nummer: 27118214, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00003563, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000008011, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren, DBNL författar-ID: viss167, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo20231179675, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 Leo van de Pas, Genealogics, 2003, genealogics.org person-ID: I00033879, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ ”>1 Mio. (Stand: 2025)”, Deutsche Biographie, Bayerische Staatsbibliothek och Historische Kommission bei der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, Deutsche Biographie-ID: 118627236, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 Index Theologicus, auktoritets-ID på IxTheo: 079415342, läs online, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, idRef-ID SUDOC: 02744824X, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ History of Missiology, Boston University School of Theology.[källa från Wikidata]
- ↑ Virtual International Authority File, OCLC, VIAF-ID: 95162772, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 118878425, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo20231179675, läst: 14 december 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186272367749153-1, läst: 2 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.friedenspreis-des-deutschen-buchhandels.de .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www5.open.ac.uk .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.fourfreedoms.nl , läst: 14 augusti 2026.[källa från Wikidata]
| |||||
|