William Randolph Hearst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
William Randolph Hearst
William Randolph Hearst, 1906.
Född 29 april 1863
San Francisco, Kalifornien, USA
Död 14 augusti 1951 (88 år)
Beverly Hills, Los Angeles County, Kalifornien, USA
Yrke/uppdrag tidningsman, politiker

William Randolph Hearst, född 29 april 1863 i San Francisco, Kalifornien, död 14 augusti 1951 i Beverly Hills, Los Angeles County, Kalifornien, var en amerikansk tidningsman och politiker. Han var son till George Hearst.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

När Hearst flyttade till New York City förvärvade han The New York Journal och startade ett bittert tidningsförsäljningskrig mot Joseph Pulitzers New York World som ledde till skapandet av guljournalism — sensationella berättelser om kriminalitet, korruption, sensationer och sex, och ibland av dubiös sanningshalt.

William Randolph Hearsts ägande inom den amerikanska tidningsvärlden gjorde honom till en mycket förmögen man. Han lät uppföra det fantastiska Hearst Castle utanför San Simeon i Kalifornien där han underhöll dåtidens celebriteter, som exempelvis Charlie Chaplin och Mary Pickford. Ingen kostnad sparades i Hearst Castle: inomhuspool med guldklädda väggar, utomhuspool i romersk stil, marmorgolv och dyrbara antikviteter från världens alla hörn.

William Randolph Hearst sägs ha inspirerat Orson Welles till huvudpersonen i dennes film En sensation (Citizen Kane, 1941), något som gjorde Hearst rasande. Filmens palats Xanadu kan lika gärna vara Hearst Castle. Precis som Kane försökte Hearst göra sin obegåvade älskarinna till en stor stjärna inom teater och film. Filmens Kane är också totalt skrupelfri när det gäller att slå mynt av sensationer och till och med hetsa till krig i sina tidningar, liksom var fallet med verklighetens mediamogul Hearst.

1974 kidnappades hans barnbarn Patricia Hearst av den amerikanska terroristgruppen SLA som påstods ha hjärntvättat henne till att delta i bankrån. Hon fängslades men blev delvis benådad av Jimmy Carter och helt benådad av Bill Clinton. Troligtvis hade hon drabbats av Stockholmsyndromet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]