William Whewell

William Whewell
	William Whewell
Född	24 maj 1794; Lancaster, Storbritannien
Död	6 mars 1866 (71 år); Cambridge
Begravd	Trinity College Chapel; kartor
Medborgare i	Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vid	Trinity College, Cambridge, 1816; Lancaster Royal Grammar School, 1810; Dallam School, 1812
Sysselsättning	Nationalekonom, universitetslärare, matematiker, geolog, teolog, författare, historiker, filosof, fysiker, konsthistoriker
Befattning
	Ordförande för Geological Society of London (1837–1839); Ordförande för British Science Association (1841–1842); Dekanus (1841–1866)
Arbetsgivare	Trinity College, Cambridge (1817–1828); Universitetet i Cambridge (1828–1866)
Maka	Cordelia Marshall; (g. 1841–1855, döden); Everina Frances Ellis; (g. 1858–1865, döden)
Utmärkelser
	Chancellor's Gold Medal (1814); Smith's Prize (1816); Fellow of the Royal Society (1820); Royal Medal (1837); Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (1847); Bakerföreläsningen (1848)
	Redigera Wikidata

Whilliam Whewell, född 24 maj 1794, död 6 mars 1866, var en brittisk forskare och filosof.

Whewell var 1828-32 professor i mineralogi och 1838-55 i moralfilosofi vid Cambridges universitet. Han bidrog kraftigt till reformerandet av den matematiska undervisningen i Cambridge samt till införandet av praktisk filosofi och naturvetenskaper som läroämnen. Han författade bland annat Astronomy and general physics, considered in reference to natural theology (1833, ny upplaga 1864; svensk översättning "Astronomi och allmän physik", 1842), History of the inductive sciences (1837; 3:e upplagan 1857), Philosophy of the inductive sciences (1840; i omarbetad form, 3 delar, 1858-60), utgörande en kunskapslära, som hävdade om Kants erinrande idéer och därigenom bröt med den engelska filosofins empiriska grundriktning, samt Elements of morality, including polity (1845; 3:e upplagan 1854), Lectures on systematic morality (1846) och Lectures on the history of moral philosophy in England (1852; 3:e upplagan 1862), i vilka han intar en intuitionistisk moralisk ståndpunkt. Därjämte översatte han Grotius De jure belli et pacis (1853), Goethes Hermann und Dorothea med mera.

Wikimedia Commons har media som rör William Whewell.

Källor

Whewell, William i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)

Noter

^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/William-Whewell topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6hx1g56, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h i j k] MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Cambridge alumn-ID: WHWL811W.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: whewellw, läst: 23 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Past Presidents (på engelska), Geological Society of London, läs online, läst: 18 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, books.google.co.uk .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, upittpress.org .^{[källa från Wikidata]}
^ The Peerage person-ID: p12131.htm#i121308, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] läs online, catalogues.royalsociety.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.amacad.org .^{[källa från Wikidata]}

[49fdb5fe81b8355b0a67fc010bab1d0476734c67-1] [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e216e8754a2b9d7a6d5ca5700207f275bc9f7417-2] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/William-Whewell topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[4649e54f2cca771af0bbbca5428f26b62976dc33-3] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6hx1g56, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[6ddba9745c61aed5f408b43b8b430b317e2f26a4-4] [a b c d e f g h i j k] MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}

[e5823a4f28d35706cd7a689da3822f942b5306e6-5] Find a Grave, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[aef3897a2c29e678c11a8f5ef8a08bc6a2781adc-6] Cambridge alumn-ID: WHWL811W.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-7] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[b0386a930a1a0a39aae9116750b9f2619327bfbe-8] Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: whewellw, läst: 23 april 2022.^{[källa från Wikidata]}

[6adddc178626bf8fb61f51353b374ef4d496e215-9] Past Presidents (på engelska), Geological Society of London, läs online, läst: 18 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[90e51c2a8b24908d73e7c857f25c2e6ec9267502-10] äs online, books.google.co.uk .^{[källa från Wikidata]}

[f9215113ca59561302e4ca0f9bdfd28aabc0e141-11] [a b] läs online, upittpress.org .^{[källa från Wikidata]}

[52dfdc17f7e27030b4b0c3f441f2e77896235b00-12] The Peerage person-ID: p12131.htm#i121308, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[2aad1249b86c99790f676514ac99d6a93ef6c7c4-13] [a b c] läs online, catalogues.royalsociety.org .^{[källa från Wikidata]}

[1ffa07863634f4ac695013172fba6e175b6ca568-14] äs online, www.amacad.org .^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]