Willy Walfridsson
| Willy Walfridsson | |
| Född | Karl Valfrid Walfridsson 18 juni 1904 Bohuslän |
|---|---|
| Död | 15 augusti 1968 (64 år) Stockholm |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1933–1968 |
Willy Walfridsson (hette Karl Valfrid men kallades Willy), född 18 juni 1904 i Bohuslän, död 15 augusti 1968 i Stockholm, var en svensk prisbelönt arbetarförfattare. En av Klarabohemerna. Han tog tidigt värvning för att komma bort från sina fattiga levnadsvillkor, men upplevde militärlivet som förnedrande. Han gav sig istället ut på luffen och hamnade till sist i huvudstaden. Med tiden skulle han vid sidan av Harry Martinson bli den som mest skildrat luffarlivet i svensk litteratur. Willy skrev även såntexter så som En kärlekens visa och Kung Ranes tärna.
Bibliografi
- 1933 – Luffarliv på svenska landsvägar
- 1933 – Slavar
- 1934 – Livet börjar i morgon
- 1935 – Gräset gulnar som det gulnat alla år
- 1936 – Gänget DGH
- 1936 – Muren
- 1948 – Orons år
- 1949 – Medan vi lever
- 1950 – Vart vinden vill
- 1952 – Eviga hav
- 1953 – Vägen mot gryningen
- 1954 – Från vresig kust
- 1954 – Kalle Piggrygg reser till Stockholm
- 1954 – Tysta vandrar stjärnorna
- 1955 – Silverpoppeln
- 1956 – Heden
- 1957 – Måne i nedan
- 1958 – Höstdagjämning
- 1960 – Söndagsbarn
- 1961 – Landstrykare
- 1963 – Testamente
- 1965 – Än väntar våren
- 1968 – Höstens lekar
Priser och utmärkelser
- 1950 – Boklotteriets stipendiat
- 1955 – Boklotteriets stipendiat
- 1960 – Landsbygdens författarstipendium
- 1963 – Boklotteriets stipendiat
