Wollastonit

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wollastonit
Wollastonit
Wollastonit
KategoriSilikatmineral
Dana klassificering65.2.1.1c
Strunz klassificering9.DG.05
Kemisk formelCa3[Si3O9]
FärgVit, färglös eller grå
FörekomstsättSällsynt som platta kristaller – vanligen massiva i lameller, strålar, kompakta och fibrösa aggregat
KristallsystemTriklin, (en monoklin polytyp finns också)
TvillingbildningVanligt förekommande
SpaltningPerfekt i två riktningar nära 90
BrottSplittrat till ojämnt
Hårdhet (Mohs)4,5-5
GlansGlasglans eller matt till pärlemor på spaltytor
RefraktionBiaxiell (-)
Ljusbrytningn=1,616 - 1,640
n=1,628 - 1,650
n=1,631 - 1,653
Dubbelbrytning=0,015 max
TransparensTransparent till genomskinlig
StreckfärgVit
Specifik vikt2,86 – 3,09
Smältpunkt1 540 °C
LöslighetOlöslig

Wollastonit är ett kalciumsilikatmineral (Ca3[Si3O9]) och ett inosilikat inom pyroxengruppen som kan innehålla små mängder av järn, magnesium och mangan substituerande för kalcium. Den är oftast vit. Den bildas när oren kalksten eller en dolomitbergart utsätts för hög temperatur och högt tryck, ibland i närvaro av kiseldioxidbärande fluider. Wollastonit kan ingå i skarn eller kontaktmetamorfa bergarter. Associerade mineral inkluderar granater, vesuvianit, diopsid, tremolit, epidot, plagioklas, pyroxen och kalcit. Wollastonit är uppkallad efter den engelska kemisten och mineralogen William Hyde Wollaston (1766-1828).

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Wollastonit förekommer som bladade kristallmassor eller nålformade kristaller. Wollasonit har vanligtvis en vit färg, men är ibland krämfärgad, grå eller mycket ljust grön. Streckfärgen hos wollastonit är vit, dess Mohshårdhet är 4,5-5 och densitet är 2,87-3,09. Den har mer än ett spaltplan med en perfekt spaltning på {100}, bra spaltning på {001} och {102} och en ofullkomlig spaltning på {101}. Det är vanligt att wollastonit har en tvillingaxel [010], ett kompositionsplan (100). Glansen är vanligen glasglans till pärlemor. Smältpunkten för wollastonit är ca 1 540 ˚C.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

De största förekomsterna finns i Kina, Indien, USA, Mexiko och Finland. I Sverige har wollastonit påträffats i Ädelfors och Alnö.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Wollastonit har industriell betydelse över hela världen. Den används i många branscher, främst av kakelfabriker som har införlivat den i tillverkningen av keramik för att förbättra många aspekter, och detta på grund av dess flussmedelsegenskaper, frihet från flyktiga beståndsdelar, vithet och nålartade partikelform.

I metallurgiska tillämpningar tjänar wollastonit som flussmedel vid svetsning, är en källa för kalciumoxid, modifierar slaggegenskapen och skyddar ytan av smält metall under kontinuerlig gjutning av stål.

Som tillsats i färg, förbättrar den hållbarheten på färgfilmen, fungerar som en pH- buffert, förbättrar dess motståndskraft mot väderpåverkan, reducerar glans, minskar pigmentförbrukning, och fungerar som ett suspensionsmedel.

I plaster förbättrar wollastonit drag- och böjhållfasthet, minskar plastförbrukningen och förbättrar termisk- och dimensionsstabilitet vid förhöjda temperaturer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]