Wu Zetian

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wu Zetian
Wu Zetian. Kinas enda officiellt erkända kvinnliga kejsare.
Regeringstid 690-705
Företrädare Tang Ruizong
Efterträdare Tang Zhongzong
Gemål Tang Gaozong
Barn Kronprins Li Hong
Kronprins Li Xian
Prinsessan Si av Anding
Kejsare Zhongzong
Kejsare Ruizong
Prinsessan Taiping
Föräldrar Wu Shihuo (far)
Yang Ronguo (mor)
Född 624
Guangyuan, Sichuanprovinsen
Död 705
Luoyang, Henanprovinsen
Begravd Qianling

Wu Zetian (武则天), alternativt Wu Zhao (武曌), född 624, död 705, var Kinas enda officiellt erkända kvinnliga kejsare, monark och regerande kejsarinna. Wu Zetian regerade Zhoudynastin (690-705) vilket skapade ett avbrott i Tangdynastin (618-907). Flera kvinnor har styrt Kina genom historien, men Wu Zetian är den enda kvinnliga kejsaren, och den enda kvinnan i den officiella kinesiska regentlängden.[1] Hon var Kinas enda kvinnliga monark, medan övriga kvinnliga regenter endast hade styrt som ställföreträdare, som till exempel under en sons minderårighet. Wu Zetian antog också samma titel som de manliga monarkerna, huangdi, det vill säga "kejsare" snarare än kejsarinna.

Wu Zetian gick den unika och långa vägen från konkubin till nunna innan hon blev kejsarinna, och slutligen tog makten som Kinas regerande kejsare och monark. Under Wu Zetians styre stärktes och expanderades Kina.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Wu Zetian föddes i Guangyuan i Sichuanprovinsen. Hennes mor, Yang Ronguo, var en buddist som var släkt på långt håll med Suidynastins grundare kejsare Sui Wen. Hennes far, Wu Shihuo, var en handelsman och senare en hög tjänsteman i Lizhou som även hjälpte Li Yuan och hans familj att erövra Suidynastin och skapa Tangdynastin. Som tack för faderns lojalitet till kejsarfamiljen blev Wu Zetian år 638 konkubin åt Tangdynastins andra kejsare Taizong i huvudstaden Chang'an (Xi'an). I hovet blev hon väl utbildad inom bl.a. matematik, filosofi, kalligrafi och juridik. När kejsaren avled 649 blev hon skickad till klostret Ganye (感业寺) och blev buddistisk nunna. Den efterföljande kejsaren Gaozong tog dock året efter tillbaka Wu Zetian till hovet, och gjorde henne till chefskonkubin. Det är delade åsikter bland historikerna om det var hennes utseende eller intellekt som tilltalade kejsaren. Hon födde fyra söner och två döttrar.[2][3][4]

Vägen till makten[redigera | redigera wikitext]

Statyn the Grand Vairocana Buddha vid Longmengrottorna utanför Luoyang som enligt vissa historiker föreställer Wu Zetian.[5]

År 655 avsatte kejsare Gaozong sin kejsarinna och gjorde Wu Zetian till ny kejsarinna, och gav henne möjlighet att delta i landets styre. Nu började Wu Zetian mer och mer ta över kontrollen i hovet. Hon eliminerade kvinnliga konkurrenter till makten, såsom kejsarinnorna Wang och Zhangsun, och även kejsare Gaozongs favoritkonkubin Xiao Shufei. Hon tvingade prins Zhangsun Fuji till självmord. Wu Zetian var välutbildad inom historia och konst sedan tiden som konkubin. Hon skrev boken "Tolv förslag" till kejsaren där hon bland annat föreslog utvecklat jordbruk, lägre skatt, mindre krig och att välutbildat folk skulle anställas i hovet. Boken stärkte hennes position ytterligare. Från år 657 stod Wu Zetian för en stor del av kontrollen över Tangdynastin. När kejsare Gaozong avlidit år 683, tillsatte Wu Zetian sin och kejsare Gaozongs son på tronen med titeln kejsare Zhongzong. Dock ändrade hon sig snart och ersatte honom år 684 med en annan son, som regerade under titeln kejsare Ruizong.[6][2][3]

År 688 i Luoyang uppförde Wu Zetian den rituella byggnaden Mingtang (明堂) med anor från Zhoudynastin (1046-256 f.Kr.) och Handynastin (206 f.Kr.–220). Där utförde hon offerritualer enligt feng (封) och shan (禅) med traditioner från Zhoudynastin.[3]

Zhoudynastin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Zhoudynastin (Wu Zetian)
Wu Zetians egna tecken för sitt namn "Zhao"[7]

Efter att redan varit de factoledare över Kina under lång tid, beslutade Wu Zetian år 690 att sätta sig själv på tronen. Hon gav sig själv namnet Zhao, och skapade ett helt nytt eget kinesiskt tecken för sitt namn: 曌 [7]. Den nya dynastin fick namnet Zhoudynastin (武周) (inte att förväxla med den långa och mycket äldre Zhoudynastin 1046-256 f.Kr.). Tronskiftet var blodigt och många som konkurrerade om tronen eller satte sig mot henne blev mördade. Över hundra ministrar, tjänstemän och släktingar till Tang-familjen mördades. De nya tjänstemännen i hovet tillsattes nu efter kompetens och inte som tidigare baserat på familjeband. Wu Zetian begränsade slaveriet och uppmuntrade jordbruket, vilket skapade en stark ekonomi och en ökande befolkning. Även militären reformerades och flera rivaliserande stater besegrades, varför riket både stärktes och expanderade. Hennes politiska agerande har av historiker bedömts som både pragmatiskt och klokt. Wu Zetian uppmuntrade buddismen, och spenderade mycket pengar på att bygga ut de buddistiska klostren, och hon uppförde stora skulpturer i Longmengrottorna utanför Luoyang. Buddismen ökade markant på bekostnad av taoismen och konfucianismen. Under den större delen av sin tid vid makten styrde Wu Zetian landet från Luoyang, men hon återvände till Chang'an 701. Efter att Wu Zetian på grund av sjukdom avgått, och därefter avlidit år 705, återtog hennes son, och tidigare kejsare Zhongzong tronen, och Tangdynastin återuppstod.[8][6][3][4][9]

Död[redigera | redigera wikitext]

Wu Zetians stele helt utan inskriptioner vid hennes grav i Qianling.

När kejsare Gaozong avlidit 683 påbörjade Wu Zetian bygget av gravkomplexet Qianling utanför huvudstaden Chang'an. I augusti 684 begravde hon kejsare Gaozong i Qianling. Efter att Wu Zetian dog år 705 i Luoyang, då 82 år gammal, begravdes även hon år 706 i Qianling av kejsare Zhongzong. Hon begravdes tillsammans med kejsare Gaozong som kejsarinnan Wu Zetian, trots att det fanns ett stort politiskt motstånd mot detta.[2]

På östra sidan om processionsvägen upp mot gravkammaren i Qianling är en 7.5 m hög stele rest för Wu Zetian. På motsatt sida finns en motsvarande sten för kejsare Gaozong där hans meriter i livet är inristade, vilket var brukligt. Dock finns det inga inskriptioner i Wu Zetians sten. Att inte Wu Zetians meriter skulle skrivas in i hennes sten var ett önskemål i hennes testamente där hon skrev att hennes förtjänster och brister skulle utvärderas av senare generationer. Hennes sten kallas Qianlings textlösa stele (乾陵无字碑).[10]

Mina förtjänster och brister, ska utvärderas av senare generationer.
– "己之功过,留待后人评说", från Wu Zetians testamente[11]

Andra kvinnliga kinesiska ledare[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rothschild, N. Harry. (2008) (på eng). Wu Zhao: China's only woman emperor. New York: Pearson Longman. sid. 230. Libris 11705263. ISBN 978-0-321-39426-2 (pbk.). https://books.google.se/books?hl=sv&id=6fYvAQAAIAAJ&dq=Rothschild%2C+N.+Harry.+%282008%29+%28på++Wu+Zhao%3A+China%27s+only+woman+emperor&focus=searchwithinvolume&q=690 
  2. ^ [a b c] ”Qianling Mausoleum of the Tang Dynasty” (på engelska) (htm). 中国网. http://www1.china.org.cn/english/features/atam/115372.htm. Läst 14 november 2014. 
  3. ^ [a b c d] Marlowe, Britt (2008) (på engelska). Empress Wu Zhao, son of Heaven: Uses of religious patronage and propaganda to secure support and quell dissension during the Tang dynasty. UNIVERSITY OF COLORADO AT BOULDER. sid. 1-6. ISBN 9780549953630. https://books.google.se/books?id=Z5dYjT4EDIEC&pg=PA2&lpg=PA2&dq=Ganye+Monastery&source=bl&ots=J8XvLdwzfO&sig=xQEXVRjn86LXE5VYz7mqkgyAScE&hl=sv&sa=X&ved=0CB0Q6AEwAGoVChMI8Yr7tcPvyAIVI_5yCh3oLATN#v=onepage&q=Ganye%20Monastery&f=false. Läst 1 november 2015 
  4. ^ [a b] ”Wu Zetian, China’s only Female Emperor — a “Very Early” Feminist” (på engelska) (html). iLook China. http://ilookchina.net/2011/09/21/wu-zetian-chinas-only-female-emperor-—-a-very-early-feminist-viewed-as-single-page/. Läst 4 november 2015. 
  5. ^ ”Longmen Grottoes: Buddhist Site for Only Empress” (på engelska) (htm). 中国网. http://www.china.org.cn/english/culture/98377.htm. Läst 4 november 2015. 
  6. ^ [a b] 张, 英聘 (2003) (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 96-97. ISBN 7-5073-1360-3 
  7. ^ [a b] ”曌” (på engelska) (html). Word dictionary. http://www.mdbg.net/chindict/chindict.php?page=worddict&wdrst=0&wdqb=曌. Läst 1 november 2015. 
  8. ^ ”Chinese History - Political History of the Tang Dynasty 唐 (618-907)” (på engelska) (html). CHINA KNOWLEDGE. http://www.chinaknowledge.de/History/Tang/tang-event.html. Läst 1 november 2015. 
  9. ^ Jin Tiemu (14 oktober 2011). ”DAMING PALACE 大明宫” (på engelska) (Video). CCTV. http://www.youtube.com/watch?v=SoSIpWbqS60. Läst 4 november 2015. 
  10. ^ ”The Qianling Mausoleum” (på engelska) (html). The Government Website of Shaanxi Province. Arkiverad från originalet den 5 april 2016. https://web.archive.org/web/20160405182604/http://english.shaanxi.gov.cn/channel/print.shtml?%2Fhottopic%2Fqintangming%2Ftangdynasty%2F201301%2F30701_1. Läst 7 november 2015. 
  11. ^ ”陈令申:一代女皇武则天缘何为自己立块无字碑” (på kinesiska) (htm). 网祭网. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305034501/http://www.wangjiwang.com/Memorial/memorial_shc.aspx?id=15188. Läst 7 november 2015. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Wang (Gaozong)
Kejsarinna av Kina (ej regent)
655-684
Efterträdare:
Kejsarinnan Wei
Företrädare:
Tang Ruizong
Kejsare av Kina (regent)
690-705
Efterträdare:
Tang Zhongzong