Främlingsfientlighet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Xenofobi)
Hoppa till: navigering, sök

Främlingsfientlighet, alternativt xenofobi, är en stark eller irrationell motvilja eller rädsla för människor från andra länder,[1] eller en oskälig rädsla eller hat mot främlingar eller det som är främmande eller konstigt.[2]

Begreppet "främlingsfientlig" används ibland som benämning för uppfattningen att människor med viss kulturell eller etnisk tillhörighet eller bakgrund är sämre eller mindre lämpade för det samhälle de är främlingar i. På så sätt skiljs begreppet från "rasism" som istället är grundat på ideologiska föreställningar om förmodade genetiska (rasbiologiska) eller menande essentiellt kulturella skillnader mellan folkgrupper, så kallade raser. Båda nämnda perspektiven inom rasistisk ideologi innebär hierarisk social ordning där vissa med ett visst ursprung anses mer värdefulla och därför överordnas andra, ett perspektiv som saknas inom främlingsfientligheten.

Ordet främlingsfientlig har under efterkrigstiden "i allt större uträckning kommit att används som synonym till ordet rasism och främlingshat".[3]

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

Ordet xenofobi är sammansatt av de två grekiska orden ξένος ( Xenos), som betyder "främling", "utlänning" och φόβος ( Phobos), som betyder "rädsla".[1]

Ordet xenofobi definieras i elfte upplagan av SAOL som "rädsla för främlingar" och Nationalencyklopedin skriver under främlingsfientlighet att det är "avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar" främst grundat på kulturella skäl.[3] I Oxford English Dictionary (OED) definieras xenofobi som "djupt rotat, irrationellt hat mot främlingar"[1][4] och i Webster's dictionary som "oskälig rädsla eller hat mot det främmande."[5]

Svenska granskningsnämnden för Radio och TV har lagt fram riktlinjer för vad som krävs för att en organisation ska tillåtas betecknas som "främlingsfientlig" i etermedia. I avgörandet från hösten 2009 slog nämnden fast att:

Av Dansk Folkepartis principprogram framgår att partiet är kritiskt till utomeuropeisk invandring och för en strikt invandringspolitik. Det framgår också att partiet anser att invandring utgör ett hot mot en dansk kulturidentitet. Mot denna bakgrund kan nämnden inte finna att beskrivningen av Dansk Folkeparti som ett främlingsfientligt parti strider mot kravet på opartiskhet i Sveriges Radios sändningstillstånd.[6]

Synonymen främlingshat finns dokumenterat första gången i svenska språket i Nordisk familjebok år 1876, där det sägs i beskrivningen av Aräbien (band 1, s 936) att: "En grundligare undersökning af landet, hittills försvårad af öckennaturen och befolkningens främlingshat..."[7]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Den franskjudiske filosofen och akademiledamoten Alain Finkielkraut har påpekat att judarna numera anklagas för att inte ha dragit rätt slutsatser av Auschwitz, då de envisas med att skilja på det ”vi” som utgörs av judar och det ”vi” som utgörs av alla människor, som bebor denna planet .[8]. Denna nya antisemitism får inte sin kraft från en äldre rasistisk eller religiös antisemitism utan från antirasismen, som inte tolererar något som skulle kunna verka exkluderande. På frågan vad det innebär att vara fransman, tysk, turk, kroat, perser eller serb, gäller sålunda som korrekt att svara med juridiken och inte med historien.[9] ”Konsten att vara ett folk passar sig inte längre” skriver Finkielkraut och menar, med hänvisning till den judiske filosofen och antropologen Claude Levi-Strauss, att vi inte är utbytbara och att vi har rätt att sträva efter att inte bli det[10].

Granskningsnämnden definition av främlingsfientlighet ska ses mot bakgrunden av ett klimat, där intellektuella anser att Europa för att sona sina brott ska bryta med sitt kulturella arv, bli rotlöst och stå främmande inför sig självt[11].. Finkelkraut menar att Beslutet att vara antirasistisk har blivit tvångsmässigt och kategoriskt[12] och ”minnet av Auschwitz bestämmer Europas agerande till den grad, att Europa tar död på sig själv.[13] Finkielkraut hävdar att i Frankrike har den förda politiken lett till att etniska fransmän och judar för första gången sitter i samma båt.[14]

Att påstå att någon är främlingsfientlig är inte oproblematiskt. De som värderar och vill värna den egna etniciteten ser inte nödvändigtvis ner på eller är fientligt inställd till andras, men den som kallar någon för främlingsfientlig, tolererar knappast en inställning eller politik, vars mål är att värna en europeisk ursprunglig kultur eller nation. Ordet främlingsfientlig fungerar som en moralisk anklagelse och det kan hävdas, att den som anklagar någon för främlingsfientlighet själv företräder en intolerant inställning. Finkielkraut lyfter fram att den nya antisemitismen liknar klassisk religiös antisemitism, vilken bottnade i att judarna motsatte sig det nya förbundet mellan Gud och människorna.[15], som enligt kristen tradition skapades genom Kristi död. Judarna envisades istället med att hålla fast vid det gamla förbundet, som Gud slöt med Israels folk genom Mose. Den som, motsätter sig det nya internationalistiska evangeliet och i stället hyser en önskan om eller strävar efter att den egna och andras kulturer ska överleva, en sådan person kan i enlighet med granskningsnämndens för Radio och TV definition kallas främlingsfientlig. Å andra sidan har en person, som anklagar någon för främlingsfientlighet för att denne önskar bevara och skydda sin kultur, anledning att fråga sig om han inte själv ställer in sig i en lång tradition av intolerans och förföljelse.[16].


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Oxford Standard English Dictionary (OED). Xenofobia, Oxford Press, 2004, CDROM version.
  2. ^ http://dictionary.reference.com/browse/xenophobia
  3. ^ [a b] ”Främlingsfientlighet”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/fr%C3%A4mlingsfientlighet. Läst 15 september 2014. 
  4. ^ deep-rooted, irrational hatred towards foreigners, (OED)
  5. ^ unreasonable fear or hatred of the unfamiliar, Webster's New Universal Unabridged Dictionary, Dorset and Baber, Simon and Schuster
  6. ^ Granskningsnämnden för radio och TV (2009-08-18). ”Beslut SB 651/09, Dnr 861/09-30”. http://www.radioochtv.se. 
  7. ^ (SAOB, 1926)
  8. ^ Alain Finkielkraut, Peter Sloterdijk: Världens Hjärtslag, Dualis Förlag AB 2006, ISBN 91-87852-44-6, S. 43-44
  9. ^ Alain Finkielkraut, Peter Sloterdijk: Världens Hjärtslag, Dualis Förlag AB 2006, ISBN 91-87852-44-6, S. 43-44
  10. ^ Alain Finkielkraut: L’identité malheureuse, Editions Stock 2013, ISBN 978-2-234-07336-4, S. 132
  11. ^ Alain Finkielkraut: L’identité malheureuse, Editions Stock 2013, ISBN 978-2-234-07336-4, S. 96-103
  12. ^ Alain Finkielkraut, Peter Sloterdijk: Världens Hjärtslag, Dualis Förlag AB 2006, ISBN 91-87852-44-6, S. 37
  13. ^ Alain Finkielkraut: Au nom de l’Autre, Réflexions sur l’antisémitisme qui vient, Editions Gallimard 2003, ISBN 2-07-073495-1, S. 16
  14. ^ http://www.svd.se/antisemitism-i-humanismens-tecken
  15. ^ Alain Badiou, Alain Finkielkraut: Klartext, eine Kontroverse, Passagen Verlag 2013, ISBN 978-3-7092-0038-4, S. 86
  16. ^ Alain Badiou, Alain Finkielkraut: Klartext, eine Kontroverse, Passagen Verlag 2013, ISBN 978-3-7092-0038-4, S. 65

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]