Xenofon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För författaren från 100-talet e.Kr, se Xenofon från Efesos.
En byst föreställande Xenofon från Kgl. Museum, Berlin

Xenofon (grekiska Ξενοφῶν), född omkring 430 f.Kr. i Aten, död omkring 355 f.Kr., var en grekisk historiker, författare och politiker.

Uppväxt och Anabasis[redigera | redigera wikitext]

Denna artikel är en del i Wikipedias serie om

Socrates Pio-Clementino Inv314.jpg
Byst föreställande filosofen Sokrates
(cirka 469-399 f .Kr.) i Vatikanmuseerna, Rom.

 
Liv
"Det enda som jag vet är att jag ingenting vet"
Social broms  · Sokrates rättegång  · Sokrates försvarstal
Uppkallade koncept
Sokratisk dialog  · Sokratisk metod · Sokratisk utfrågning  · Sokratisk ironi  · Sokratisk paradox  · Sokratiskt problem
Lärjungar
Platon  · Xenophon  · Antisthenes  · Aristippos
Relaterade ämnen
Megarianer  · Kyniker  · Kyrenaiker  · Platonism  · Stoicism  · Molnen

Xenofon var en av Sokrates lärjungar. Efter studierna följde han med den grekiska här som stred under Kyros den yngre i Persien och deltog i slaget vid Kunaxa 401 f.Kr. Om detta krig och dess konsekvenser berättade han i Anabasis som utspelades i det persiska riket. Där beskrev han även hur han själv tog befälet och ledde den grekisk legotruppens hemmarsch, (de tiotusens tåg), från Babylonien, över Armeniens bergsland och fram till havet – i detta fall sydkusten på Svarta havet där det fanns grekiska kolonier – så att de kunde återvända till hemlandet. Det är härifrån den litterära frasen "Thalatta, thalatta!" ("Havet, havet!") stammar, från när de grekiska soldaterna först fick syn på havet framför sig.[1]

Liv[redigera | redigera wikitext]

Senare deltog Xenofon på spartanernas sida i slaget vid Koroneia 394 f.Kr. mot sina landsmän och thebanerna. På grund av detta blev han landsförvisad men belönades av spartanerna med ett gods i ElisPeloponnesos. Då Aten och Sparta snart förenade sig mot Thebe, upphävdes Xenofons landsförvisning. Han bosatte sig till slut i Korint.

Andra verk[redigera | redigera wikitext]

Av Xenofons verk är skildringen av de tiotusens återtåg i Anabasis mest bekant. Kyru paideia (latin Cyropaedia, Kyros uppfostran), det märkligaste av Xenofons verk, är en politisk-pedagogisk tendensroman. Hellenika, Greklands historia 411-362, är en fortsättning av av Thukydides "Peloponnesiska krigets historia", med Spartavänlig tendens. Agesilaos är ett lovtal över den spartanske kungen med detta namn. Nationalekonomiskt intressant är Xenofons reformprogram för att hjälpa upp Atens finanser (Poroi). Hans intresse för lanthushållning, jakt, hästuppfödning och ridkonst tog sig uttryck i andra skrifter. Han författade även en försvarsskrift för Sokrates (Apologia), ”Hågkomster om Sokrates” (Apomnemoneumata, latin Memorabilia), en lös och oordnad samling berättelser, till vilken hans hushållslära (Oikonomikos) är ett tillägg, samt ”Gästabudet" (Symposion).

Xenofon var en det praktiska livets man utan djupare begåvning för och uppfattning av filosofiska problem. Hans moraliserande betraktelser är banala och vardagliga. Hans berömmelse vilar på hans klara stil och hans briljanta äventyrsbok om de tiotusens tåg.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.ne.se/lang/xenofon

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]