Xi1 Canis Majoris
| Xi1 Canis Majoris | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora hunden |
| Rektascension | 06t 31m 51,36636s[1] |
| Deklination | -23° 25′ 06,3181″[2] |
| Skenbar magnitud () | 4,33 - 4,36[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B0.7 IV[4] |
| U–B | -0,98[4] |
| B–V | -0,245 ± 0,005[5] |
| Variabeltyp | Beta Cephei-variabel (BCEP)[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 26,90 ± 0,7[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -2,91 ± 0,7[1] mas/år Dek.: 6,22 ± 0,15[1] mas/år |
| Parallax () | 2,36 ± 0,20[1] |
| Avstånd | 1 400 ± 100 lå (420 ± 40 pc) |
| Absolut magnitud () | -3,86[7] |
| Detaljer | |
| Massa | 14,2 ± 0,4[7] M☉ |
| Radie | 7,9 ± 0,6[7] R☉ |
| Luminositet | 30 900+8900-6900[7] L☉ |
| Temperatur | 27 000 ± 1 000[7] K |
| Metallicitet | -0,18[8] dex |
| Vinkelhastighet | 0[7] km/s |
| Ålder | 11,1 ± 0,7[7] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| 4 Canis Majoris, 2E 1686, HR 2387, SKY# 11284, 2E 0629.7-2322, IDS 06277-2321 A, TD1 7390, EUVE J0631-23.4, JP11 4534, TYC 6507-2920-1, ADS 5176 A, GC 8496, 2MASS J06315138-2325063, UBV 6510, ALS 14798, GCRV 4195, MCW 441, UBV M 40643, CCDM J06319-2325A, GEN# +5.11210022, N30 1415, uvby98 511210022 V, CD-23 3991, HD 46328, PPM 250550, WDS J06319-2325A, CPD-23 1312, HIC 31125, ROT 1054, XMMSL1 J063150.9-232509, CSI-23 3991 21, HIP 31125, SAO 171895, YZ 113 3720[2] | |
Xi1 Canis Majoris, (ξ1 Canis Majoris, förkortat Xi1 CMa, ξ1 CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Stora hunden. Den har en genomsnittligskenbar magnitud på +4,35[9] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Den bildar tillsammans med Xi2 Canis Majoris, separerad med mindre än en grad, en för blotta ögat synlig dubbelstjärna. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 2,4[1] mas beräknas den befinna sig på ca 1 400 ljusårs (420 parsek) avstånd från solen.
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Xi1 Canis Majoris är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass B0.7 IV.[4] Den har generellt tilldelats luminositetsklass III (jätte) eller IV (underjätte), till exempel B1 III[10] eller B0.5 IV.[7] Jämförelse av dess egenskaper med modellutvecklingsspår tyder på att den är en stjärna som har avverkat cirka tre fjärdedelar av dess väg inom huvudserien.[7] Den har en massa som är ca 14[7] gånger solens massa, en radie som är ca 8[7] gånger större än solens och utsänder ca 30 900[7] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 27 000 K.[7]
Xi1 Canis Majoris, eller 4 Canis Majoris, är en pulserande variabel av Beta Cephei-typ. Den varierar mellan skenbar magnitud +4,33 och 4,36 med en period av 0,2095755 dygn eller 5,02981 timmar.[3] Dess pulsationer gör att radien varierar med 1,0 till 1,5 procent. Samtidigt varierar dess effektiva temperatur med ca 500 K över och under dess genomsnittliga temperatur.[7]
Xi1 Canis Majoris har den längsta kända rotationsperioden för någon stjärna av spektralklass B, och tar ca 30 år för att genomföra en rotation kring dess axel.[11] Detta antas bero på magnetisk bromsning eftersom Xi1 Canis Majoris har det starkaste magnetfältet hos någon Beta Cephei-stjärna och förväntas stanna av helt om cirka fyra miljoner år. Den har också den starkaste och hårdaste röntgenstrålningen av någon Beta Cephei-stjärna.[7]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Xi1 Canis Majoris, 21 maj 2019.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b] ”Basic data: V* Ksi01 CMa – Variable Star of beta Cep type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Ksi1+CMa&submit=SIMBAD+search. Läst 6 juni 2017.
- ^ [a b c] ”Ksi 1 CMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=5509. Läst 6 juni 2017.
- ^ [a b c] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99): 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=31125. Läst 6 juni 2017.
- ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966). "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities". In Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick (eds.). Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30. Determination of Radial Velocities and Their Applications. 30. p. 57. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Shultz, M.; Wade, G. A.; Rivinius, Th.; Neiner, C.; Henrichs, H.; Marcolino, W.; MiMeS Collaboration (2017). "The pulsating magnetosphere of the extremely slowly rotating magnetic β Cep star ξ1 CMa". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 471 (2): 2286. Bibcode:2017MNRAS.471.2286S.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ "International Variable Star Index". Hämtad 2018-11-13.
- ^ Hubrig, S.; et al. (January 2009). "New magnetic field measurements of beta Cephei stars and Slowly Pulsating B stars". Astronomische Nachrichten. 330 (4): 317. arXiv:0902.1314. Bibcode:2009AN....330..317H. doi:10.1002/asna.200811187.
- ^ Shultz, M.; Kochukhov, O.; Wade, G. A.; Rivinius, Th (2018). "The pulsationally modulated radial crossover signature of the slowly rotating magnetic B-type star ξ1 CMa". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 478 (1): L39. Bibcode:2018MNRAS.478L..39S.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
