Asmidiske

	Xi Puppis (ξ)
Observationsdata; Epok: J2000.0
Stjärnbild	Akterskeppet
Rektascension	07t 49m 17,65567s
Deklination	-24° 51′ 35,2305″
Skenbar magnitud ()	+3,35
Stjärntyp
Spektraltyp	G6 Iab-Ib
U–B	+1,18
B–V	+1,25
Astrometri
Radialhastighet ()	+2,7 km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -4,81 mas/år; Dek.: -0,89 mas/år
Parallax ()	2,72 ± 0,21
Avstånd	1 200 ± 90 lå (370 ± 30 pc)
Absolut magnitud ()	-4,73
Detaljer
Massa	9,9 ± 1,0 M☉
Radie	118,9 R☉
Luminositet	60 000 L☉
Temperatur	4,880 ± 150 K
Metallicitet	+0,24 dex
Vinkelhastighet	9,2 km/s
Ålder	23 miljoner år
Andra beteckningar
	Azmidiske, Asmidiske, ξ Puppis, ξ Pup, Xi Puppis, 7 Puppis, CCDM J07493-2452A; CPD -24 2939, FK5 1204, GC 10562, HD 63700, HIP 38170, HR 3045, IDS 07451-2437 A, PPM 253258, SAO 174601, WDS J07493-2452A.

Asmidiske eller Xi Puppis (ξ Puppis, förkortat Xi Pup, ξ Pup) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Akterskeppet. Den har en skenbar magnitud på 3,35^[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 2,7^[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 200 ljusår (ca 370 parsek) från solen. På grund av stjärnans avstånd från jorden minskar dess skenbara magnitud med 0,73 som en följd av skymning på grund av mellanliggande gasen och stoft.^[5]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Xi Puppis kallas ibland Asmidiske (Azmidiske), som är en felplacering och felöversättning av Aspidiske, det traditionella namnet för ι Carinae. Därför är namnet Asmidiske för Xi Puppis för närvarande inte godkänt av IAU.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Asmidiske är en gul superjättestjärna av spektralklass G6 Iab-Ib^[3]. Den har en massa som är ca 10^[3] gånger större än solens massa, en radie som är ca 119^[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 60 000^[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 900^[3] K.

Asmidiske har en följeslagare av 13:e magnituden på ett avstånd på 5".1. Den kan också vara en spektroskopisk dubbelstjärna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J
^ [a b c d e f g] Lyubimkov, Leonid S.; et al. (February 2010), "Accurate fundamental parameters for A-, F- and G-type Supergiants in the solar neighbourhood", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 402 (2): 1369–1379, arXiv:0911.1335 , Bibcode:2010MNRAS.402.1369L, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15979.x
^ Wilson, R. E. (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Carnegie Institute of Washington D.C. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
^ [a b] Luck, R. E. (May 1, 1982), "The chemical composition of late-type supergiants. IV - Homogeneous abundances and galactic metallicity trends", Astrophysical Journal, Part 1, 256: 177–188, Bibcode:1982ApJ...256..177L, doi:10.1086/159895
^ [a b] https://www.universeguide.com/star/azmidiske, Hämtad 2018-01-22.
^ [a b] Reimers, D.; Huensch, M.; Schmitt, J. H. M. M.; Toussaint, F. (1996). "Hybrid stars and the reality of "dividing lines" among G to K bright giants and supergiants". Astronomy and Astrophysics. 310: 813. Bibcode:1996A&A...310..813R.
^ Malagnini, M. L.; Morossi, C.; Buzzoni, A.; Chavez, M. (2000). "Observations and Atmospheric Parameters of Super-Metal-rich Candidates". The Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 112 (777): 1455. Bibcode:2000PASP..112.1455M. doi:10.1086/317714.
^ De Medeiros, J. R.; Udry, S.; Burki, G.; Mayor, M. (2002). "A catalog of rotational and radial velocities for evolved stars. II. Ib supergiant stars". Astronomy and Astrophysics. 395: 97. Bibcode:2002A&A...395...97D. doi:10.1051/0004-6361:20021214.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[A-1] [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357

[B-2] [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J

[C-3] [a b c d e f g] Lyubimkov, Leonid S.; et al. (February 2010), "Accurate fundamental parameters for A-, F- and G-type Supergiants in the solar neighbourhood", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 402 (2): 1369–1379, arXiv:0911.1335 , Bibcode:2010MNRAS.402.1369L, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15979.x

[4] Wilson, R. E. (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Carnegie Institute of Washington D.C. Bibcode:1953GCRV..C......0W.

[D-5] [a b] Luck, R. E. (May 1, 1982), "The chemical composition of late-type supergiants. IV - Homogeneous abundances and galactic metallicity trends", Astrophysical Journal, Part 1, 256: 177–188, Bibcode:1982ApJ...256..177L, doi:10.1086/159895

[F-6] [a b] https://www.universeguide.com/star/azmidiske, Hämtad 2018-01-22.

[E-7] [a b] Reimers, D.; Huensch, M.; Schmitt, J. H. M. M.; Toussaint, F. (1996). "Hybrid stars and the reality of "dividing lines" among G to K bright giants and supergiants". Astronomy and Astrophysics. 310: 813. Bibcode:1996A&A...310..813R.

[8] Malagnini, M. L.; Morossi, C.; Buzzoni, A.; Chavez, M. (2000). "Observations and Atmospheric Parameters of Super-Metal-rich Candidates". The Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 112 (777): 1455. Bibcode:2000PASP..112.1455M. doi:10.1086/317714.

[9] De Medeiros, J. R.; Udry, S.; Burki, G.; Mayor, M. (2002). "A catalog of rotational and radial velocities for evolved stars. II. Ib supergiant stars". Astronomy and Astrophysics. 395: 97. Bibcode:2002A&A...395...97D. doi:10.1051/0004-6361:20021214.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]