Yed Posterior
| Yed Posterior (ε) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Ormbäraren |
| Rektascension | 16t 18m 19,28974s[1] |
| Deklination | -04° 41′ 33,0345″[1] |
| Skenbar magnitud () | 3,220[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G9.5 IIIb[3] |
| U–B | +0,762[2] |
| B–V | +0,972[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -10,3[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +83,40[1] mas/år Dek.: +40,58[1] mas/år |
| Parallax () | 30,64 ± 0,20[1] |
| Avstånd | 106,4 ± 0,7 lå (32,6 ± 0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,55[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,85 ± 0,05[6] M☉ |
| Radie | 10,39 ± 0,07[6] R☉ |
| Luminositet | 54[7] L☉ |
| Temperatur | 4 918 ± 28[3] K |
| Metallicitet | -0,13 ± 0,06[3]dex |
| Vinkelhastighet | 5,7[7] km/s |
| Ålder | 0,95-1,01[8] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| ε Oph, 2 Ophiuchi, BD- 04 4086, FK5 605, HD 146791, HIP 79882, HR 6075, SAO 141086.[9] | |
Yed Posterior eller Epsilon Ophiuchi (ε Ophiuchi , förkortat Epsilon Oph, ε Oph) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Ormbäraren där den bildar en optisk dubbelstjärna med Delta Ophiuchi (betecknad Yed Prior)[10]. Den har en skenbar magnitud på 3,22[2] och är klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 30,6 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 106 ljusår (33 parsek) från solen.
Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]
Epsilon Ophiuchi har det traditionella namnet Yed Posterior. Yed kommer från det arabiska yad som betyder "handen". Epsilon och Delta Ophiuchi utgör vänsterhanden av Ophiuchus (ormbäraren) som håller ormens huvud (Serpens Caput). Epsilon är Yed Posterior som följer Delta Ophiuchi över himlen. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Yed Posterior för denna stjärna den 5 oktober 2016, som nu är inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[10]
Yed Posterior var en medlem av den arabiska asterismen al-Nasaq al-Yamānī, den "sydliga linjen" av al-Nasaqān "Två linjer"[12] tillsammans med Alpha Serpentis, Delta Serpentis, Epsilon Serpentis, Delta Ophiuchi, Zeta Ophiuchi och Gamma Ophiuchi.[13]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Yed Posterior är en röd jättestjärna av spektralklass G9.5 IIIb,[3] som anger att den har förbrukat förrådet av väte i kärnan och utvecklats bort från huvudserien. Den har en massa som är 1,85 gånger solens massa och en uppskattad radie som ca 10[7] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär 54[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 920 K[3].
Såsom ovanligt för jättestjärnor av klass G är Yed Posterior cyanfattig och har underskott av koldioxid.[14] Den här stjärnans yttre skikt visar svängningar i utstrålning med en period på 0,19 dygn, vilket möjliggör tillämpning av asteroseismologins metoder.[6] Modellerna för denna stjärna har emellertid inte kunnat fastslå om denna stjärna genererar energi genom termonukleär fusion av väte i ett skal eller fusion av helium i dess kärna. Båda fallen ger en god anpassning till stjärnans fysiska egenskaper.[6] Den projicerade rotationshastigheten hos stjärnan är 5,7 km/s, och rotationsaxelns lutning till siktlinjen från jorden ligger inom området 41-73°.[15]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. Bibcode:2007A&A...474..653V. arXiv:0708.1752 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Jennens, P. A.; Helfer, H. L. (September 1975), "A new photometric metal abundance and luminosity calibration for field G and K giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 172 (3): 667–679, Bibcode:1975MNRAS.172..667J, doi:10.1093/mnras/172.3.667
- ^ [a b c d e] Wu, Yue; et al. (January 2011), "Coudé-feed stellar spectral library - atmospheric parameters", Astronomy and Astrophysics, 525: A71, Bibcode:2011A&A...525A..71W, arXiv:1009.1491 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/201015014
- ^ [Wilson, Ralph Elmer (1953), "General Catalogue of Stellar Radial Velocities", Washington, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W4]
- ^ Takeda, Yoichi; Sato, Bun'ei; Murata, Daisuke (August 2008), "Stellar parameters and elemental abundances of late-G giants", Publications of the Astronomical Society of Japan, 60 (4): 781–802, Bibcode:2008PASJ...60..781T, arXiv:0805.2434 Freely accessible, doi:10.1093/pasj/60.4.781
- ^ [a b c d] Mazumdar, A.; et al. (August 2009), "Asteroseismology and interferometry of the red giant star ɛ Ophiuchi", Astronomy and Astrophysics, 503 (2): 521–531, Bibcode:2009A&A...503..521M, arXiv:0906.3386 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/200912351
- ^ [a b c d] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209
- ^ Bi, Shao-Lan; et al. (December 2010), "Asteroseismic study of the red giant in Ophiuchi", Research in Astronomy and Astrophysics, 10 (12): 1265–1274, Bibcode:2010RAA....10.1265B, doi:10.1088/1674-4527/10/12/007
- ^ "eps Oph -- Star in double system", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-08
- ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 13 oktober 2016.
- ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
- ^ Kunitzsch, P.; Smart, T. (2006), A Dictionary of Modern Star names: A Short Guide to 254 Star names and Their Derivations (Second Revised ed.), Cambridge, MA: Sky Publishing, p. 31, ISBN 1-931559-44-9
- ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York, NY: Dover Publications Inc, p. 243, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2010-12-1214
- ^ Luck, R. Earle (1991). "Chemical abundances for cyanogen-weak giants". Astrophysical Journal Supplement Series (ISSN 0067-0049). 75: 579. Bibcode:1991ApJS...75..579L. doi:10.1086/191542.
- ^ Hekker, S.; Aerts, C. (June 2010), "Line-profile variations of stochastically excited oscillations in four evolved stars", Astronomy and Astrophysics, 515: A43, Bibcode:2010A&A...515A..43H, arXiv:1002.2212 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/200912777
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- https://www.universeguide.com/star/yedposterior
- http://stars.astro.illinois.edu/sow/yedposterior.html
- https://astrologyking.com/yed-prior-star/
