Ypsilon1 Centauri

Från Wikipedia
Ypsilon1 Centauri (υ1 )
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKentauren
Rektascension13t 58m 40,75s[1]
Deklination-44° 48′ 12,9″[1]
Skenbar magnitud ()3,788[2]
Stjärntyp
SpektraltypB2 IV/V[3]
U–B-0,80
B–V-0,20
Astrometri
Radialhastighet ()+5 km/s
Egenrörelse (µ)RA: -27,51±0,15[1] mas/år
Dek.: -22,44±0,13[1] mas/år
Parallax ()7,63 ± 0,16[1]
Avstånd427 ± 9  (131 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()-1,72[2]
Detaljer
Radie3,74 ± 0,34[3] R
Luminositet1 884[2] L
Temperatur21 411 ± 377[3] K
Andra beteckningar
υ1 Cen, CD−44° 9010, FK5 3112, HD 121790, HIP 68282, HR 5249, SAO 224585

Ypsilon1 Centauri ( υ1 Centauri, förkortat Ypsilon1 Cen, υ1 Cen) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en skenbar magnitud på 3,87[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 427 ljusår (ca 131 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Ypsilon1 Centauri är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B2 IV/V[2]. Den har en radie som är ca 3,7[3] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 1 880[2] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 21 400[3] K.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c d e f] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b c d e] Fitzpatrick, E. L.; Massa, D. (March 2005), "Determining the Physical Properties of the B Stars. II. Calibration of Synthetic Photometry", The Astronomical Journal, 129 (3): 1642–1662, arXiv:astro-ph/0412542 , Bibcode:2005AJ....129.1642F, doi:10.1086/427855