Yrkeshögskola i Sverige
Yrkeshögskoleutbildning (YH) är i Sverige en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier med arbetslivsanknytning. Utbildningen är avsedd att matcha arbetslivets kompetensbehov. YH-utbildningarna finns inom olika branscher och ger ofta goda arbetsmöjligheter direkt efter avslutad examen. Yrkeshögskoleutbildningen i Sverige är öppen för alla som har slutbetyg från gymnasieskolan.[1]
Minst en fjärdedel av utbildningstiden skall utgöras av lärande i arbete (LIA). Utbildningsformen hette tidigare kvalificerad yrkesutbildning (KY). Sedan 2009 är beteckningen yrkeshögskola. För att YH-utbildningar ska godkännas av Myndigheten för yrkeshögskolan ska skolan tillsätta en ledningsgrupp vars medlemmar i huvudsak ska vara representanter för näringslivet. Varje utbildning ska kunna påvisa att det finns en konkret efterfrågan från näringslivet på de utbildade eleverna. På knappt tio år, från 2009 till 2018 har yrkeshögskolan gått från knappt 40 000 till närmare 55 000 studerande[2]. Med expansionen av YH-utbildningar har deltagarbasen breddats, och allt fler individer använder utbildningsformen till att vidareutbilda sig eller byta bana mitt i yrkeslivet.[3]
Examen[redigera | redigera wikitext]
Det finns två olika examina: yrkeshögskoleexamen och kvalificerad yrkeshögskoleexamen.[4] Enligt SeQF, Sveriges referensram för kvalifikationer, motsvarar
Yrkeshögskoleexamen[redigera | redigera wikitext]
För att en utbildning ska kunna leda till en yrkeshögskoleexamen måste den omfatta minst 200 yrkeshögskolepoäng (ett års heltidsstudier). Den ska också innehålla ett självständigt arbete (examensarbete) samt uppfylla samtliga krav på kunskaper, färdigheter och kompetenser som ställs av Myndigheten för Yrkeshögskolan.
Kvalificeringsnivå[redigera | redigera wikitext]
Enligt både Sveriges referensram för kvalifikationer och European Qualifications Framework motsvarar en yrkeshögskoleexamen Nivå 5. [5]
Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen[redigera | redigera wikitext]
För att en utbildning ska kunna leda till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen måste den omfatta minst 400 yrkeshögskolepoäng (två års heltidsstudier). Den ska också innehålla ett självständigt arbete (examensarbete), utgöras av minst 25 procent Lärande i arbete (LIA) samt uppfylla samtliga krav på kunskaper, färdigheter och kompetenser som ställs av Myndigheten för Yrkeshögskolan.
Kvalificeringsnivå[redigera | redigera wikitext]
Enligt både Sveriges referensram för kvalifikationer samt European Qualifications Framework motsvarar en kvalificerad yrkeshögskoleexamen Nivå 6. Detta är samma nivå som en högskoleexamen eller kandidatexamen.[6] Kvalificerad yrkeshögskoleexamen har dock ingen Bologna-nivå.
Kort YH: En kort yrkeshögskoleutbildning är korta eftergymnasiala yrkesinriktade utbildningar under 100 YH-poäng, det vill säga 1-19 veckors studier.[7]
Yrkeshögskolor i urval[redigera | redigera wikitext]
- Xenter Yrkeshögskola i Tumba
- EC Utbildning inom data/IT
- Lernia Yrkeshögskola
- Stockholms tekniska institut
- Yrkeshögskolan i Borås
- Trafikverksskolan i Ängelholm
- Hyper Island i Karlskrona och Stockholm
- Broby grafiska i Sunne
- Nackademin i Solna
- Yrkeshögskolan i Mölnlycke i Härryda kommun
- Biologiska Yrkeshögskolan i Skara
- Östsvenska yrkeshögskolan i bland andra Linköping, Norrköping och Söderköping
- Malmö Yrkeshögskola i Malmö, Lund och Helsingborg
- Yrkeshögskolan Höga kusten i Kramfors
- Yrkeshögskolan Syd i Hässleholm och Olofström
- DMG Education på distans
- YRGO i Göteborg
- Yrkes Akademin Yrkeshögskola
- Företagsuniversitet
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Arbetsmarknadsutbildning i Sverige
- Kvalificerad yrkesutbildning
- Myndigheten för yrkeshögskolan
- Yrkesskola
- Yrkesexamen
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Vem går på Yrkeshögskolan”. Skolverket. Arkiverad från originalet den 18 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170318085152/https://www.skolverket.se/skolformer/karta-over-utbildningssystemet/yrkeshogskolan/vem-gar-pa-yrkeshogskolan-1.191434. Läst 17 mars 2017.
- ^ ”Yrkeshögskolan – den som alla skäller på mig för!”. Tillväxtportalen. 24 mars 2020. https://www.tillvaxtsverige.se/utbildning/yrkeshogskolan-den-som-alla-skaller-pa-mig-for/. Läst 2 juni 2020.
- ^ Ye, Rebecca; Chudnovskaya, Margarita; Nylander, Erik (2022-03-07). ”Right Competence at the Right Time—but for Whom? Social Recruitment of Participants in an Expanding Higher Vocational Education Segment in Sweden (2005–2019)” (på engelska). Adult Education Quarterly: sid. 074171362210804. doi:. ISSN 0741-7136. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/07417136221080423. Läst 8 juli 2022.
- ^ ”Examen - Myndigheten för yrkeshögskolan”. www.myh.se. https://www.myh.se/Verksamhetsomraden/Yrkeshogskolan/For-utbildningsanordnare/Examen/. Läst 27 november 2019.
- ^ ”SeQF - Myndigheten för yrkeshögskolan - seqf.se”. www.seqf.se. Arkiverad från originalet den 25 april 2020. https://web.archive.org/web/20200425072804/https://www.seqf.se/. Läst 27 november 2019.
- ^ ”Referensramar för svenska kvalifikationer och examina”. Universitets- och högskolerådet. https://www.uhr.se/bedomning-av-utlandsk-utbildning/enic-naric-sverige/referensramar-for-svenska-kvalifikationer/. Läst 2 september 2021.
- ^ ”Myndigheten för yrkeshögskolan”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/myndigheten-foer-yrkeshoegskolan/news/framgaangrik-rivstart-foer-korta-utbildningar-412863. Läst 18 oktober 2020.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Webbplats för yrkeshögskoleutbildning i Sverige
- Webbplats för Sveriges referensram för kvalifikationer
| |||||||||||||||||
