Ystads församling
| Ystads församling Före detta församling | |
 Klostergården med församlingshem och pastorsexpedition | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Ystads kommun |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Lunds stift[1] |
| Pastorat | Ystads pastorat[2] |
| Bildad | medeltiden |
| Utbrutet | Ystads Sankt Petri församling (1563) |
| Införlivat | Ystads Sankt Petri församling (1884) |
| Upphörd | 31 december 2021 |
| Uppgått i | Ystad-Sövestads församling |
| Medlemmar | 12 964 (67 %) ()[3] |
| Folkmängd | 19 228 ()[3] |
| Upphov till | Ystads distrikt |
| Karta | |
  Ystads församlings läge i Skåne län. | |
| Koordinat | 55°25′45″N 13°49′07″Ö / 55.429166666667°N 13.818611111111°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 128600 (–) 128601 (–) |
| Pastoratskod | 070505 |
| Kyrkoarkiv | SE/LLA/13491 |
| Redigera Wikidata | |
Ystads församling var en församling i Ljunits, Herrestads, Färs och Österlens kontrakt i Lunds stift. Församlingen låg i Ystads kommun i Skåne län och ingick i Ystads pastorat. Församlingen uppgick 2022 i Ystad-Sövestads församling.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Församlingen har medeltida ursprung. Namnet var före 25 juli 1884 Ystads Sankta Maria församling därefter Ystads stadsförsamling för att 1 maj 1915 namnändras till Ystads församling. 16 mars 1532 utbröts Ystads Sankt Petri församling, som införlivades åter 25 juli 1884.
Församlingen utgjorde till 1677 ett eget pastorat för att därefter var till 1869 vara moderförsamling i pastoratet Ystads Sankta Maria, Öja och Hedeskoga. Från 1869 till 25 juli 1884 moderförsamling i pastoratet Ystads Sankta Maria, Ystads Sankt Petri och Öja. Från 25 juli 1884 till 1 maj 1919 moderförsamling i Ystads stadsförsamling och Öja för att därefter till 2014 utgöra ett eget pastorat.[4] Från 2014 till 2022 ingick Sövestadsbygdens församling i pastoratet.[5] Församlingen uppgick 2022 i Ystad-Sövestads församling.[6]
Kyrkor[redigera | redigera wikitext]
_-_Sankta_Maria_kyrka.jpg)
Organister[redigera | redigera wikitext]
Lista över organister.
| Verksam[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1711-1712 | Ivar Boije | Organist. | |
| 1712 | Johan Frij | Kantor | |
| 1714-1724 | Zacharias Frijs | -1724 | Organist och kantor |
| 1725-1730 | Johan Christian Bauermeister | -1730 | Organist |
| 1733-1739 | Baltzar Knölcke | -1754 | Organist |
| 1739-1741 | Christian Wenster den äldre | 1704-1779 | Organist |
| 1744-1767 | Olaus Kremer | -1767 | Organist |
| 1767-1796 | Nathanäl Friedrich Greve | Organist | |
| 1797-1801 | Johan Wilhelm Kull | Organist | |
| 1802- | Gustav C. Greve | Organist | |
| 1805, 1840 | Christian Brandt | Organist | |
| 1807 | C. Grensman | Ställföreträdande organist. | |
| 1961– | Friedrich Würzner | 1906– | [8] |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ läst: 8 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2020.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2020.
- ^ Organister
- ^ VEMMENHÖGS, LJUNITS OCH HERRESTADS KONTRAKT i Sveriges statskalender 1963
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
