Ystads kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ystads kommun
Kommun
Ystad nya rådhus (kommunhus).jpg
Ystad nya rådhus (kommunhus)
SloganJa, i Ystad[1]
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortYstad
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal1 184,41 kvadratkilometer ()[2]
- därav land349,93 kvadratkilometer[2]
- därav vatten834,48 kvadratkilometer[2]
Folkmängd31 560 ()[3]
Bef.täthet90,19 inv./km² (land)
Läge
Ystad Municipality in Scania County.png
Kommunen i länet.
Koordinater55°25′00″N 13°50′00″Ö / 55.416666666667°N 13.833333333333°Ö / 55.416666666667; 13.833333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsYstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1181[4]
Anställda2 625 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1286[6]
GeoNames2662148
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ystads kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Ystad.

Kommunen är belägen i södra Skåne med kust mot Östersjön. Jordbruket och handeln har traditionellt varit basnäringarna i kommunen, men andelen sysselsatta inom jordbruket har minskat och numer är tillverkningsindustrin en viktig arbetsgivare.

Sedan mitten på 1970-talet har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen under 2010-talet har olika politiska koalitioner styrt kommunen med växlande majoritets- och minoritetsstyre.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Baldringe, Balkåkra, Bjäresjö, Borrie, Bromma, Glemminge, Hedeskoga, Högestad, Hörup, Ingelstorp, Löderup, Sjörup, Skårby, Snårestad, Stora Herrestad, Stora Köpinge, Sövestad, Valleberga och Öja. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ystads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Löderups municipalsamhälle inrättades 18 juni 1927 och upplöstes vid utgången av 1958.

Vid kommunreformen 1952 sammanlades landskommunerna i Löderups landskommun och de då bildade Glemmingebro, Herrestads och Ljunits landskommuner. Ystads stad kvarstod oförändrad.

Ystads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ystads stad, Löderups, Herrestads och Ljunits landskommuner samt en del ur Glemmingebro landskommun (Glemminge och Ingelstorp).[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Ystads domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen på södra/sydöstra Skåne och gränsar till Simrishamns, Tomelilla, Sjöbo och Skurups kommuner.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har en kustremsa mot Östersjön.[9] Där är landskapet relativt flackt, med en höjdskillnad på omkring 50 meter som generellt lutar åt sydost mot kusten. Kustområden kring hamnen, östra delarna av centralorten och Ystads sandskog är belägna under +5 meter.[10] Längs kusten råder ibland starka undervattensströmmar.[11]

Bland större sjöar finns Krageholmssjön och Ellestadssjön i nordvästra delen av kommunen och genom mellersta delen av kommunen flyter Nybroån från norr till söder och mynnar ut i Östersjön. I öster flyter Kabusaån från nordväst och mynnar även den ut i Östersjön.[9]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Det finns 17 naturreservat i kommunen.[12] Backåkra naturreservat är ett gammalt sandhedslandskap med betande kor. Där växer hedblomster, jungfrulin och backsilja, typiska växter för torrängar. Bland djur och insekter återfinns kamgräsfjäril samt det lilla biet hedsidenbi.[13] Mäktiga sanddyner som byggs på med mer sand hittas i Sandhammarens naturreservat, dit följer sand från Löderup och Hagestad med havsströmmarna. Längre in från kusten finns planterad tallskog som skydd mot sandflykt.[14] Andra naturreservat är exempelvis Ållskog och Svartskylle.[12]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Ljunits, Löderups, Stora Köpinge, Sövestadsbygdens och Ystads.

Distrikt inom Ystads kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 20 distrikt[15]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 10 tätorter i Ystads kommun.

Panorama över centrala Ystad, med nyrenoverade småbåtshamnen i förgrunden.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2018. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Ystad &&&&&&&&&&019705.&&&&&019 705
2 Köpingebro &&&&&&&&&&&01234.&&&&&01 234
3 Nybrostrand &&&&&&&&&&&01150.&&&&&01 150
4 Svarte &&&&&&&&&&&&0920.&&&&&0920
5 Löderup &&&&&&&&&&&&0644.&&&&&0644
6 Glemmingebro &&&&&&&&&&&&0425.&&&&&0425
7 Sövestad &&&&&&&&&&&&0367.&&&&&0367
8 Stora Herrestad &&&&&&&&&&&&0315.&&&&&0315
9 Hedeskoga &&&&&&&&&&&&0262.&&&&&0262
10 Rynge och Vallösa &&&&&&&&&&&&0221.&&&&&0221

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Efter 2010-års val tog Alliansen, bestående av Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna, tillsammans med Miljöpartiet över makten i kommunen.

Mandatperioden 2014 till 2018 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet samt en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet. Tillsammans bildade de då en majoritetskoalition.[16] Efter valet 2018 bildade Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna en minoritetskoalition.[17] Detta var möjligt genom en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna.[18]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Henrik Plantin
Förste vice ordförande L Urban Fasth
Andre vice ordförande S Mike Enocksson

Källa:[19]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Kristina Bendz
Förste vice ordförande M Gunilla Andersson
Andre vice ordförande S Cecilia Magnusson-Svärd

Källa:[20]

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Barn- och utbildningsnämnden
Ordförande - Göran Göransson
Förste vice ordförande M Gunilla Andersson
Andre vice ordförande S Anja Edvardsson
Gymnasienämnden
Ordförande M Bo Sterner
Förste vice ordförande M Jan Axlund-Hornej
Andre vice ordförande S Adrian Magnusson
Kulturnämnden
Ordförande M Sverker Meyer
Förste vice ordförande M Paula Larsson Jarl
Andre vice ordförande S Mårten Mårtensson
Myndighetsnämnden
Ordförande M Stefan Engdahl
Förste vice ordförande M Kent Svensson
Andre vice ordförande S Lena Lovén Andersson
Samhällsbyggnadsnämnden
Ordförande L Per-Olof Lind
Förste vice ordförande KD Håkan Thorén Damm
Andre vice ordförande S Kevin Rasmusson
Socialnämnden
Ordförande M Anne Olofsdotter
Förste vice ordförande M Fredrik Roxenius
Andre vice ordförande S Roger Jönsson

[21]

Mandatfördelning i Ystads kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPYPSPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970241177
241177
4989,5
43
1973241357
241357
4991,5
3910
1976241168
241168
4991,9
3910
19791239610
239610
4990,2
3712
19822319313
239313
4990,7
3910
19852217613
227613
4988,7
418
198812227413
2227413
4985,3
3613
1991119164216
1964216
4984,7
3811
1994124215313
2425313
4984,5
3316
199821921242215
2192242215
4977,40
3019
2002221111144212
22144212
4976,78
3118
200611821343215
182343215
4979,16
2920
20101182433216
182433216
4981,77
3019
20141203642112
20364212
4984,23
2821
20182152952212
2152952212
4986,50
3118
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Ystad har två vänorter:

Vänortavtalen med Ekenäs, Sölleröd, Ballerups kommun och Haugesunds kommun avslutades 2008, då Ekenäs och Sölleröd upphört att vara egna kommuner.

Vänortavtalen med de nordiska vänorterna Ekenäs, Sölleröd och Haugesunds kommun avslutades 2008, då Sölleröd upphört att vara egen kommun och Ekenäs också planerades upphöra och ingå i en större kommun. Tidigare hade representanter för kommunerna träffats vartannat år och "haft gemensamma arrangemang inom bland annat kultur och idrott".[22]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jordbruket och handel än har traditionellt varit basnäringarna i kommunen, men framförallt jordbrukets betydelse har minskat. I början av 2020-talet är omkring 70 procent av områdets areal jordbruksmark, men erbjöd endast knappt tre procent av arbetstillfällena i kommunen. Tillverkningsindustrin är desto större och svarade för cirka 9 procent av arbetstillfällena. Bland företag inom detta område märks Polykemi, som arbetar med plastindustri, och Vossloh Nordic Switch Systems AB, som tillverkar växelkompenenter för järnväg. Andra större arbetsgivare är kommunen och Region Skåne, främst genom lasarettet i Ystad.[9]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Den svenska sträckan av Europaväg 65, liksom riksvägarna 13 och 19, har sin utgångspunkt i centralorten. Riksväg 9 genomkorsar kommunen likväl som järnvägen Malmö–Ystad–Simrishamn.[9] Hållplats finns på Ystads station.[23] I tätorten Ystad finns också en hamn, vilket är en av de viktigaste svenska gränsstationerna till länder utanför EU. Därifrån finns färjeförbindelse med RønneBornholm och Świnoujście i Polen. Från Ystads hamn går huvuddelen av godstrafiken mellan Norden och Polen.[9]

Sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Lasarettet i Ystad drivs av Region Skåne och ingår i sjukvårdsförvaltningen Skånes universitetssjukvård. År 2018 arbetade omkring 1000 personer på akutmottagningen eller mottagningar och vårdavdelningar inom ett flertal olika specialiteter. Sjukhuset ansvarar för tarmoperationer, så kallad kolonkirurgi, och manlig sterilisering på patienter från större delen av Skåne.[24]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ystads kommun 1970–2020[25]
ÅrFolkmängd
1970
  
24 039
1975
  
23 693
1980
  
23 773
1985
  
23 900
1990
  
24 999
1995
  
25 752
2000
  
26 182
2005
  
27 120
2010
  
28 338
2015
  
28 985
2020
  
30 970
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

År 2021 ökade befolkningsmängden i kommunen med 590 personer. Andelen män och kvinnor var jämt fördelad med 51 procent kvinnor och 49 procent män. Medelåldern var 46 år, för kvinnor något högre och för män något lägre.

84,4 procent var bosatta i en tätort, resterande på landsbygden. Andelen boende i tätort var lägre än genomsnittet för Sverige där andelen var 87,6 procent. 49,4 procent bodde tillsammans med någon, så kallat sammanboende, vilka var fyra procentenheter högre än genomsnittet för riket.[26]

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Ystads kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[25]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 4 325 14,92 %
15–24 år 3 060 10,56 %
25–54 år 9 955 34,35 %
55–64 år 4 001 13,80 %
65+ år 7 644 26,37 %

Civilstånd[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 fördelades Ystads kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[25]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2015
Ogifta 13 372 46,13 %
Gifta 10 760 37,12 %
Skilda 3 001 10,35 %
Änkor/änklingar 1 852 6,39 %

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 166, eller 10,92 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 985 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 109, eller 7,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 383 den 31 december 2002).[27]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Ystads kommun 28 985 personer. Av dessa var 2 588 personer (8,93 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[28]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

I mitten på 1200-talet grundades Gråbrödraklostret i Ystad av bröder från franciskanorden. Det är en av Sveriges äldsta bevarade klosterbyggnader och används numer som museum.[29] Ett annat kulturarv är Ales stenar, vilket är Sveriges största bevarade skeppssättning.[30]

Ett senare arv är Dag Hammarskjölds Backåkra, en plats han köpte 1957 i syfte att bosätta sig på. Där har FN:s säkerhetsråd hållit möte och platsen används numer som museum och konferensanläggning.[31]

Kommunsymboler[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ystads kommunvapen

Blasonering: I med röda rosor bestrött fält av guld ett upprest krönt, blått lejon med röd krona och beväring.

Vapnet bygger på ett sigill med lejon och rosor som fanns för Ystads stad under medeltiden, men djuret omvandlades så småningom till en grip. När vapnet fastställdes för Ystads stad år 1936 återgick man till ursprunget. Även de landskommuner med vilka Ystad lades samman 1971 (Glemmingebro, Herrestad och Löderup) hade vapen. Dock registrerades stadsvapnet för den nya kommunen år 1974.

Kommunfågel[redigera | redigera wikitext]

Logotyp[redigera | redigera wikitext]

Kommunen använder numera oftast en logotyp bestående av ett stiliserat "Y".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Välkommen ombord" ska sälja Gävle, Dagens Nyheter, 27 augusti 2008, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Domsagohistorik Ystads tingsrätt
  9. ^ [a b c d e] ”Ystad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ystad. Läst 7 juni 2022. 
  10. ^ SWECO (19 juni 2014). [https://www.ystad.se/globalassets/dokument/lou/avd-f-strat-miljoarb/erosion/sweco---klimatutredning-for-fop-ystad-2014-06-19_slutversion.pdf Klimatutredning FÖP Ystad YSTADS KOMMUN]. sid. 4. https://www.ystad.se/globalassets/dokument/lou/avd-f-strat-miljoarb/erosion/sweco---klimatutredning-for-fop-ystad-2014-06-19_slutversion.pdf. Läst 7 juni 2022. 
  11. ^ Välkommen till våra stränder. Simrishamns kommun och Ystads kommun. https://www.ystad.se/globalassets/dokument/lou/dokument/vara_strander_webb.pdf. 
  12. ^ [a b] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat.html. Läst 7 juni 2022. 
  13. ^ ”Backåkra”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/ystad/backakra.html. Läst 7 juni 2022. 
  14. ^ ”Sandhammaren”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/ystad/sandhammaren.html. Läst 7 juni 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ Thelin, Malin (23 oktober 2014). ”S och C tar hjälp av V”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5998523. Läst 7 juni 2022. 
  17. ^ ”Kommunfullmäktige och nämnder - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/kommun--politik/politik-och-paverkan/politik-paverkan-och-demokrati/kommunfullmaktige/. Läst 7 juni 2022. 
  18. ^ Nyheter, S. V. T.; Råde, Olle (6 december 2018). ”Hon ska styra Ystad de närmaste fyra åren”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/hon-ska-styra-ystad-framat-de-narmaste-fyra-aren. Läst 7 juni 2022. 
  19. ^ ”Kommunstyrelsen”. Ystad kommun. Arkiverad från originalet den 27 november 2018. https://web.archive.org/web/20181127195914/http://evo.ystad.se:8083/Namnd.asp?sNamndKod=KF&sPeriodKod=150. Läst 27 november 2018. 
  20. ^ ”Kommunstyrelsen”. Bjuvs kommun. Arkiverad från originalet den 12 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170212105322/http://www.ystad.se/kommun--politik/politik-och-paverkan/fortroendevalda---sok-i-registret/. Läst 10 februari 2017. 
  21. ^ ”Förtroendevalda i Ystads kommun”. Arkiverad från originalet den 27 november 2017. https://web.archive.org/web/20171127091844/http://evo.ystad.se:8083/Sok.asp. Läst 28 september 2021. 
  22. ^ ”Nu klipper Ystad banden med sina nordiska vänorter”. Ystadsallehanda. 1 juni 2008. https://www.ystadsallehanda.se/ystad/nu-klipper-ystad-banden-med-sina-nordiska-vanorter/. Läst 7 juni 2022. 
  23. ^ ”Tåg & buss - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/fritid/ystadarena/hitta-hit/tag/. Läst 7 juni 2022. 
  24. ^ ”Om sjukhuset - Lasarettet i Ystad”. vard.skane.se. https://vard.skane.se/lasarettet-i-ystad/om-oss/om-sjukhuset/. Läst 7 juni 2022. 
  25. ^ [a b c] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 11 februari 2017. 
  26. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1286&id2=null. Läst 7 juni 2022. 
  27. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 11 februari 2017. 
  28. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 11 februari 2017. 
  29. ^ ”Klostret i Ystad - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/klostret. Läst 7 juni 2022. 
  30. ^ ”Kåseberga och Ales stenar - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/turism/se-och-gora/kaseberga-och-ales-stenar/. Läst 7 juni 2022. 
  31. ^ ”Backåkra - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/turism/se-och-gora/dag-hammarskjolds-backakra/. Läst 7 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]