Ystads kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ystads kommun
Kommun
Ystads nya rådhus (kommunhus)
Ystads nya rådhus (kommunhus)
Ystad vapen.svg
Vapensköld för Ystads kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domsaga Ystads domsaga
Läge 55°25′0″N 13°50′0″Ö / 55.41667°N 13.83333°Ö / 55.41667; 13.83333
Centralort Ystad
Areal 355,04 km² (2015-01-01)[1]
225:e största (av 290)
 - land 350 km²
 - vatten 5,04 km²
Folkmängd 29 696 (2017-09-30)[2]
86:e största (av 290)
Befolkningstäthet 84,85 invånare/km²[2][1]
69:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Kent Mårtensson (S)
GeoNames 2662148
Kommunkod 1286
Tätortsgrad (%) 81,5 (2010)[3]
Antal anställda 2 225 (2014-11)[4]
Ystad Municipality in Scania County.png
Webbplats: www.ystad.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Ystads kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Ystad.

Kommunen gränsar till Simrishamns, Tomelilla, Sjöbo och Skurups kommuner.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Baldringe, Balkåkra, Bjäresjö, Borrie, Bromma, Glemminge, Hedeskoga, Högestad, Hörup, Ingelstorp, Löderup, Sjörup, Skårby, Snårestad, Stora Herrestad, Stora Köpinge, Sövestad, Valleberga och Öja. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ystads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Löderups municipalsamhälle inrättades 18 juni 1927 och upplöstes vid utgången av 1958.

Vid kommunreformen 1952 sammanlades landskommunerna i Löderups landskommun och de då bildade Glemmingebro, Herrestads och Ljunits landskommuner. Ystads stad kvarstod oförändrad.

Ystads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ystads stad, Löderups, Herrestads och Ljunits landskommuner samt en del ur Glemmingebro landskommun (Glemminge och Ingelstorp).[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Ystads domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ystads kommunvapen

Blasonering: I med röda rosor bestrött fält av guld ett upprest krönt, blått lejon med röd krona och beväring.

Vapnet bygger på ett sigill med lejon och rosor som fanns för Ystads stad under medeltiden, men djuret omvandlades så småningom till en grip. När vapnet fastställdes för Ystads stad år 1936 återgick man till ursprunget. Även de landskommuner med vilka Ystad lades samman 1971 (Glemmingebro, Herrestad och Löderup) hade vapen. Dock registrerades stadsvapnet för den nya kommunen år 1974.

Kommunen använder numera oftast en logotyp bestående av ett stiliserat "Y".

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ystads kommun 1970–2015[7]
År Folkmängd
1970
  
24 039
1975
  
23 693
1980
  
23 773
1985
  
23 900
1990
  
24 999
1995
  
25 752
2000
  
26 182
2005
  
27 120
2010
  
28 338
2015
  
28 985
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Civilstånd[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 fördelades Ystads kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[7]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2015
Ogifta 13 372 46,13 %
Gifta 10 760 37,12 %
Skilda 3 001 10,35 %
Änkor/änklingar 1 852 6,39 %

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 fördelades Ystads kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[7]

  • Män: 14 124; 48,73 %.
  • Kvinnor: 14 861; 51,27 %.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 3 166, eller 10,92 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 985 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 109, eller 7,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 383 den 31 december 2002).[8]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Ystads kommun 28 985 personer. Av dessa var 2 588 personer (8,93 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[9]

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Ystads kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[7]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 4 325 14,92 %
15–24 år 3 060 10,56 %
25–54 år 9 955 34,35 %
55–64 år 4 001 13,80 %
65+ år 7 644 26,37 %

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Ystads kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 10 tätorter i Ystads kommun.[11]

Panorama över centrala Ystad, med nyrenoverade småbåtshamnen i förgrunden.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Ystad &&&&&&&&&&018806.&&&&&018 806
2 Köpingebro &&&&&&&&&&&01254.&&&&&01 254
3 Nybrostrand &&&&&&&&&&&01061.&&&&&01 061
4 Svarte &&&&&&&&&&&&0921.&&&&&0921
5 Löderup &&&&&&&&&&&&0614.&&&&&0614
6 Glemmingebro &&&&&&&&&&&&0386.&&&&&0386
7 Sövestad &&&&&&&&&&&&0373.&&&&&0373
8 Stora Herrestad &&&&&&&&&&&&0331.&&&&&0331
9 Hedeskoga &&&&&&&&&&&&0273.&&&&&0273
10 Vallösa &&&&&&&&&&&&0210.&&&&&0210

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Kent Mårtensson
Förste vice ordförande
C
Eva Bramsvik-Håkansson
Andre vice ordförande
M
Kristina Bendz

Källa:[12]

Mandatfördelning i Ystads kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP YP SPI SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 24 11 7 7
24 11 7 7
49 89,5
43
1973 24 13 5 7
24 13 5 7
49 91,5
39 10
1976 24 11 6 8
24 11 6 8
49 91,9
39 10
1979 1 23 9 6 10
23 9 6 10
49 90,2
37 12
1982 23 1 9 3 13
23 9 3 13
49 90,7
39 10
1985 22 1 7 6 13
22 7 6 13
49 88,7
41 8
1988 1 22 2 7 4 13
22 2 7 4 13
49 85,3
36 13
1991 1 19 1 6 4 2 16
19 6 4 2 16
49 84,7
38 11
1994 1 24 2 1 5 3 13
24 2 5 3 13
49 84,5
33 16
1998 2 19 2 1 2 4 2 2 15
2 19 2 2 4 2 2 15
49 77,40
30 19
2002 2 21 1 1 1 1 4 4 2 12
2 21 4 4 2 12
49 76,78
31 18
2006 1 18 2 1 3 4 3 2 15
18 2 3 4 3 2 15
49 79,16
29 20
2010 1 18 2 4 3 3 2 16
18 2 4 3 3 2 16
49 81,77
30 19
2014 1 20 3 6 4 2 1 12
20 3 6 4 2 12
49 84,23
28 21
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Ystad har två vänorter:

Vänortavtalen med Ekenäs, Sölleröd och Haugesunds kommun avslutades 2008, då Ekenäs och Sölleröd upphört att vara egna kommuner.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2017”. Statistiska centralbyrån. 8 november 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2017/. Läst 8 november 2017. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Domsagohistorik Ystads tingsrätt
  7. ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 11 februari 2017. 
  8. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 11 februari 2017. 
  9. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385500/. Läst 11 februari 2017. [död länk]
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2015
  12. ^ ”Kommunstyrelsen”. Bjuvs kommun. Arkiverad från originalet den 12 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170212105322/http://www.ystad.se/kommun--politik/politik-och-paverkan/fortroendevalda---sok-i-registret/. Läst 10 februari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]