Yung Lean
| Yung Lean | |
 Yung Lean i Stockholm, 2013 | |
| Födelsenamn | Jonatan Aron Dennis Leandoer Håstad |
|---|---|
| Pseudonym(er) | jonatan leandoer127, Leandoer, Lean, Nguyen Stacks, Neal Yung |
| Född | 18 juli 1996 |
| Bakgrund | Södermalm, Stockholm, Sverige |
| Släktingar | Kristoffer Leandoer (far) Elsa Håstad (mor) Disa Håstad (mormor) Arnold Wesker (morfar) Torgny Håstad (gammelmorbror) |
| Genrer | Hip-Hop, Trap, Cloud Rap, Trillwave |
| År som aktiv | 2011– |
| Skivbolag | YEAR0001 |
| Artistsamarbeten | Yung Gud, Yung Sherman, Yung Gleesh, Bladee, Kreayshawn, Friendzone, Thaiboy Digital, WhiteArmor, BONES, Suicideyear, A$AP Ferg, Travis Scott, Frank Ocean, Denzel Curry, Lil Dude, Lil Flash, Yung Bans, Mike Dean, Dj Kenn, Gucci Mane, Ballout |
| Relaterade artister | Död Mark, jonatan leandoer96 |
| Webbplats | yunglean |
Jonatan Leandoer Håstad, (uttalas [léandó:r]), mer känd under sitt artistnamn Yung Lean, född 18 juli 1996 i Stockholm, är en svensk hiphopartist.
Han är son till författaren och litteraturkritikern Kristoffer Leandoer[1] och ambassadören Elsa Håstad.[2] Vidare är han dotterson till författaren Disa Håstad och dotterdotterson till professorn och högerpolitikern Elis Håstad.
Yung Lean har släppt fyra studioalbum, Unknown Memory (2014), Warlord (2016), Stranger (2017) och Starz (2020) som alla fyra har rosats av kritikerna samt gett honom ett internationellt erkännande.[1] Han har även släppt mixtapes och ett flertal singlar och musikvideor på YouTube, bl.a. låtarna Ginseng Strip 2002 och Kyoto.[3][4]
Under 2013 turnerade Yung Lean och Sad Boys i Europa och blev nominerad till P3 Guld i kategorin "Årets Hiphop/Soul".
Yung Lean medverkar på låten Godspeed på Frank Oceans album Blonde.
Den 27 november 2020 släpptes dokumentärfilmen Yung Lean: In My Head på bio. Filmen handlar om Leandoers uppväxt och hans snabba framgång på internet, drogproblemen som följde och hans väg till tillfrisknande[5]. Kristoffer Viita på SVT kallar dokumentären för en "En utmärkt dokumentär som inte räds att gå till botten med alla trauman".[5]
Leandoer Håstad har även projekt utanför hiphopgenren. Tillsammans med Carl-Michael Berlander, det vill säga Sad Boys-producenten Gud, har han bandet Död Mark, vilket har släppt ett album, Drabbad av sjukdom. Under namnet Jonatan Leandoer127 släpper han musik som av Pitchfork har beskrivits som "lo-fi" och "art rock".[6] Under 2017 kom två EP:s under detta namn: Katla och Psychopath Ballads. 2019 släpptes även albumet Nectar.
Diskografi[redigera | redigera wikitext]
- Studioalbum
- Unknown Memory (2014)
- Warlord (2016)
- Stranger (2017)
- Starz (2020)
- Mixtape
- Unknown Death 2002 (2013)
- Frost God (2016)
- Posion Ivy (2018)
- EP
- Lavender EP (2013)
- Singlar (urval)
- Oreomilkshake (2013)
- "Ginseng Strip" (2013)
- "Nekobasu" (2013)
- "Marble Phone" med Kreayshawn (2013)
- "Kyoto" (2013)
- "Yoshi City" (2014)
- "Crystal Clear Ice" (2015)
- "Hoover" / "How U Like Me Now?" med Thaiboy Digital (2016)
- Af1s med Ecco2k (2016)
- Vendetta (2017)
- Spider feet med Suicideyear (2018)
- Creep creeps (2019)
- First class med Thaiboy Digital (2019)
- Blue Plastic (2019)
- ”Opium Dreams” med Bladee (2020)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Yung Lean & Eytys släpper sneaker”. King Magazine. 18 november 2016. Arkiverad från originalet den 6 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170206105928/http://www.kingmagazine.se/bloggar/nojesbloggen/20161118/yung-lean-eytys-slapper-sneaker. Läst 5 februari 2017.
- ^ ”Disa Håstad utmanar bilden av ANC”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/n%C3%B6je/kultur/disa-h%C3%A5stad-utmanar-bilden-av-anc-1.45941. Läst 5 februari 2017.
- ^ Musikguiden i P3: Yung Lean känner sig inte hemma i svensk musik
- ^ Noisey music by Vice: YUNG LEAN DOER IS THE WEIRDEST 16-YEAR-OLD WHITE SWEDISH RAPPER YOU'LL HEAR THIS WEEK
- ^ [a b] ”Filmrecension: Gripande skildring av ung destruktivitet i Yung Lean: In my head”. SVT Nyheter. 27 november 2020. https://www.svt.se/kultur/film/filmrecension-yung-lean-in-my-head. Läst 16 december 2020.
- ^ ”Jonatan Leandoer127: Nectar” (på engelska). Pitchfork. https://pitchfork.com/reviews/albums/jonatan-leandoer127-nectar/. Läst 21 januari 2021.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Yung Lean.- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör
|