Yves de Chartres

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Yves de Chartres, född omkring 1040, död 1117, var biskop av Chartres 1090 till sin död, en central kyrkoman och kanonist under investiturstriden. Han är helgon i Katolska kyrkan, med festdag 20 maj.

Yves studerade först i Paris och sedan för Lanfranc vid ett kloster i Normandie, där han skall ha träffat Anselm av Canterbury. På biskopens begäran blev han 1080 prior över prästerna i St-Quentin i Beauvais. Tio år senare blev han biskop av Chartres, och var under sin ämbetstid en motståndare till simonin.

I egenskap av biskop och kanonist bestred han kung Filip I:s förskjutning av sin hustru Bertha av Holland 1092 i dennes avsikt att gifta sig med Bertrade av Anjou. För den skull fick Yves avtjäna ett kortare fängelsestraff.

Yves färdigställde två uttömmande verk i kanonisk rätt, Decretum och Panormia (omkring 1094). En del av de tankar han framlägger där togs med i Wormskonkordatet 1122. Därtill var han en flitig brevskrivare.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia