Zürich

Version från den 16 januari 2018 kl. 13.23 av Larske (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 87.255.168.210 (diskussion) till senaste version av 77.56.98.240)
Den här artikeln handlar om staden. För kantonen, se Zürich (kanton).
Zürich
tyska: Zürich
franska: Zurich
italienska: Zurigo
rätoromanska: Turitg
Stad
Överst: Nattvy över Zürich från Üetliberg, Mitten vänster: Nationalmuseet, Mitten höger: Eidgenössische Technische Hochschule Zürich, Nederst: Vy över Zürich och Zürichsjön
Överst: Nattvy över Zürich från Üetliberg, Mitten vänster: Nationalmuseet, Mitten höger: Eidgenössische Technische Hochschule Zürich, Nederst: Vy över Zürich och Zürichsjön
Heraldiskt vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Zürich
Region Zürich
Kommun Zürich
Koordinater 47°22′44″N 8°32′28″Ö / 47.37889°N 8.54111°Ö / 47.37889; 8.54111
Högsta punkt Üetliberg
 - höjdläge 871 m ö.h.
Lägsta punkt Limmat
 - höjdläge 392 m ö.h.
Yta 91,88 km²
Folkmängd 389 992 (2011-09-30)
Befolkningstäthet 4 245 invånare/km²
Borgmästare Corine Mauch (sedan 2009) (Socialdemokraterna)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 8000–8099
Kommunkod 0261
Geonames 7287650
Zürich läge i Schweiz
Zürich läge i Schweiz
Zürich läge i Schweiz
Webbplats: http://www.zurich.ch

Zürich (Züri på schweizertyska) är den största staden i Schweiz med 398 575 invånare (december 2013).[1] (Stor-Zürich cirka 1 332 900 invånare[2]). Staden är huvudstad i kantonen med samma namn (1 729 km², 1 274 384 invånare). Staden ligger vid Zürichsjön.

Zürich blev medlem av det schweiziska edsförbundet år 1351. Schweiz' reformator Zwingli (död 1531), levde och predikade där, samt styrde staden och kantonen under senare delen av sitt liv.

Det Schweiz-svenska företaget ABB har sitt huvudkontor här.

Geografi

Staden är belägen där floden Limmat lämnar Zürichsjön och är omgiven av skogbevuxna berg, bland annat Zürichberg och Uetliberg. Floden Sihl möter Limmat vid änden av Platzspitz, vilka formar gränsen till Schweiziska nationalmuseet.

Under 2004 blev Fraumünster totalrenoverad. Under denna period gjorde den installerade byggnadsställningen att man kunde få en 360° panoramavy över Zürich.

Historia

Blick auf Zürich um 1884

På platsen där Zürich ligger idag anlades under 200 f.Kr. en romersk tullstation, under 500-talet följt av en alemannisk bosättning. En kungsgård (pfalz) tillkom under 800-talet samt en köpmannakoloni. Staden nämns första gången som turlcina civitas (stad) i ett dokument från 929. Staden utvecklades i snabb takt genom ett gynnsamt handelsstrategiskt läge. Zürich blev år 1218 en fri riksstad. Staden upplevde under 1300-talet en kulturell blomstringsperiod, men även sociala oroligheter skakade staden.

Zürich inträdde i det Schweiziska edsförbundet år 1351. Detta gjorde att Zürich, på bekostnad av kringboende feodalherrar, förde en framgångsrik expansionspolitik. Staden blev utgångspunkt för den reformatoriska rörelsen i Schweiz genom Zwinglis verksamhet under 1500-talet, men tillät samtidigt katoliker att bosätta sig i staden. Under 1600-talet var staden en tillflyktsort för förföljda protestanter, några som hade med sig ekonomiska impulser, framför allt inom textilindustrin. Staden växte under 1800- och 1900-talen ut till en modern storstad, bland annat genom inkorperingar och under världskrigen gynnades Zürich av sitt i Europa centrala men ändå skyddade läge. Invånarantalet mer än tolvdubblades mellan 1888 och 1992. Utvecklingen har fört med sig att staden är ett av världens ledande finans- och bankväsendecentrum.

Stadsvapen

Det blåvita stadsvapnet kommer från 1389, och härstammar från banderoller med blåa och vita ränder som användes år 1315. Det första säkra beviset på banderollerna med samma design är från 1434. Stadsvapnet har två lejon som sköldhållare. Den röda Schwenkel på toppen av banderollen har varierande tolkningar: För invånarna i Zürich var det ett hedersmärke, skänkt av Rudolf I. Zürichs grannar härmade denna i skam, för att fira förlusten av banderollen i Winterthur år 1292. Idag använder kantonen Zürich samma vapen som staden.

Kommunikationer

Centralstationen i Zürich
  • Zürichs spårvagnar är den viktigaste delen i stadens lokaltrafiknät eftersom det inte finns tunnelbana.
  • Zürichs pendeltåg kallas för S-bahn och har ett stort linjenät som täcker förorter och stora delar av omkringliggande orter utanför staden.
  • Zürichs internationella flygplats är en internationell storflygplats som är en viktig knutpunkt för många flygförbindelser både i Europa och till andra världsdelar. Från flygplatsen och in till Zürich går det pendeltåg (S-bahn).
  • Zürich Centralstation är den största järnvägsknuten i Schweiz. Från totalt 26 spår går tåg till och från alla Schweiz delar samt till Tyskland, Österrike, Italien, Frankrike och Ungern. Centralen är även en viktig knutpunkt för Zürichs pendeltåg.
  • Från Zürich går motorvägar som i sin tur når ut till olika delar av landet.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

Externa länkar