Zenobia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Zenobia (olika betydelser).
Sentida målning av Zenobia i Palmyra av Herbert Schmalz

Iulia Aurelia Zenobia (arameiska Znwbya bat Zabbai; grekiska Ζηνοδία eller Ζηνοδίαs, känd som Xenobia eller Septimia Zenobia (efter giftermålet med Septimius Odaenathus) var en drottning av Palmyra (Tadmor i nuvarande Syrien). Zenobia var arameiska till härkomst, liksom invånarna i Palmyra (Tadmor) var araméer. Hennes arameiska namn var Bath Zabbai, vilket betyder Zabbais dotter. Zenobia var dotter den aristokratiske handelsmannen Zabbai som hade stor anseende hos romarna. När hennes make Septimus Odenatus år 267 mördades övertog Zenobia regentskapet för parets äldste son, Vaballathus. Hon omvandlade makens kontroll över romerska rikets östliga provinser till ett självständigt rike när hon slog ned dem romerska legionerna i hela Orienten. Zenobia utropade sig år 269 till drottning över Egypten och Mindre Asien.[1] Hon kom därigenom att påverka en viktig del av Romerska rikets spannmålsförsörjning Efter hårda strider besegrades hon av romarna och fördes till Rom, där hon visades upp i Aurelianus triumftåg. Hennes fortsatta öden är osäkra. Enligt vissa uppgifter avrättades hon efter triumftåget - vilket var regel - enligt andra frigavs hon och gifte sig med en romersk adelsman.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Zenobias fader Zabbai eller Iulius Aurelius Zenobius, var en hövding i Aram/Syrien år 229. Faderns gentilicium Aurelius visar att hans farföräldrar fick romerskt medborgarskap under antingen den romerske kejsaren Antoninus Pius (regerade 138-161), Marcus Aurelius (regerade 161-180) eller Commodus (regerade 180-192). Zenobia föddes och växte upp i Palmyra, Tadmor i Aram/Syrien. Zenobia var mycket begåvad och kunde det fornegyptiska språket väl och hade ett stort intresse för den fornegyptiska kulturen. Zenobia stoltserade vara en ättling till den karthagiska drottningen Dido och den egyptiska drottningen Kleopatra VII.

Zenobia beskrivs som mörkhyad med pärlvita tänder och svarta klara ögon. Hon skall ha haft en stark och melodiös stämma lik en mans. Hon var välutbildad och talade flera språk; arameiska-syriska, grekiska, fornegyptiska och latin. Hon intresserade sig för historia och läste Homeros, Platon och arameiska författare.

Byst av Zenobia avbildad på ett mynt, med hennes titel Augusta. Hon visas med ett diadem och en mantel på en halvmåne. På den andra (högra) sidan ses en stående avbildning av Ivno Regina, Juno, som håller en patera i högra handen, en spira i den vänstra, en påfågel vid hennes fötter och en strålande stjärna till vänster.

Namnsdag[redigera | redigera wikitext]

Tidigare hade namnet namnsdag den 30 oktober.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Zenobia”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/zenobia. Läst 14 juli 2016. 
  2. ^ Ball, Warwick (2000). Rome in the East. Routledge 

3. Palmyra, Öknens Drottning sid 14.