Zenobia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Zenobia (olika betydelser).
Sentida målning av Zenobia i Palmyra av Herbert Schmalz

Iulia Aurelia Zenobia (arameiska Znwbya bat Zabbai; grekiska Ζηνοδία eller Ζηνοδίαs), känd som Xenobia eller Septimia Zenobia (efter giftermålet med Septimius Odaenathus) var drottning av Palmyra (Tadmor i nuvarande Syrien).

När hennes make Septimus Odenatus mördades år 267 övertog Zenobia regentskapet för parets äldste son, Vaballathus. Hon omvandlade makens kontroll över romerska rikets östliga provinser till ett självständigt rike när hon besegrade de romerska legionerna i hela Orienten. År 269 utropade sig Zenobia till drottning över Egypten och Mindre Asien.[1] Hon kom därigenom att påverka en viktig del av Romerska rikets spannmålsförsörjning

Efter hårda strider besegrades hon av romarna och fördes till Rom, där hon visades upp i Aurelianus triumftåg. Det är osäkert vad som hände med henne efter det. Enligt vissa uppgifter avrättades hon efter triumftåget - vilket var regel - enligt andra frigavs hon och gifte sig med en romersk adelsman.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Zenobias far, den aristokratiske handelsmannen Zabbai eller Iulius Aurelius Zenobius, var en hövding i Aram/Syrien år 229 och hade stor anseende hos romarna. Faderns namn Aurelius visar att hans farföräldrar fick romerskt medborgarskap under antingen den romerske kejsaren Antoninus Pius (regerade 138-161), Marcus Aurelius (regerade 161-180) eller Commodus (regerade 180-192). Zenobia var arameiska till härkomst, liksom invånarna i Palmyra (Tadmor) var araméer. Hennes arameiska namn var Bath Zabbai, vilket betyder Zabbais dotter. Hon stoltserade med att hon var en ättling till den karthagiska drottningen Dido och den egyptiska drottningen Kleopatra VII.

Zenobia föddes och växte upp i Palmyra, Tadmor i Aram/Syrien. Hon var mycket begåvad och välutbildad, kunde det fornegyptiska språket väl och hade ett stort intresse för den fornegyptiska kulturen. Hon talade flera språk; arameiska-syriska, grekiska, fornegyptiska och latin. Dessutom intresserade hon sig för historia och läste Homeros, Platon och arameiska författare.

Zenobia beskrivs som mörkhyad med pärlvita tänder och svarta klara ögon. Hon skall ha haft en stark och melodiös stämma lik en mans.

Byst av Zenobia avbildad på ett mynt, med hennes titel Augusta. Hon visas med ett diadem och en mantel på en halvmåne. På den andra (högra) sidan ses en stående avbildning av Ivno Regina, Juno, som håller en patera i högra handen, en spira i den vänstra, en påfågel vid hennes fötter och en strålande stjärna till vänster.

Namnsdag[redigera | redigera wikitext]

Tidigare hade namnet namnsdag den 30 oktober.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Zenobia”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/zenobia. Läst 14 juli 2016. 
  2. ^ Ball, Warwick (2000). Rome in the East. Routledge 

3. Palmyra, Öknens Drottning sid 14.