Zeta Capricorni

Från Wikipedia
Zeta Capricorni (ζ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStenbocken
Rektascension21t 26m 40,02634s[1]
Deklination-22° 24′ 40,0042″[1]
Skenbar magnitud ()+3,74[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8 IIIp / DA2.2[3]
U–B+0,70[4]
B–V+0,99[4]
Astrometri
Radialhastighet ()2,10[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 2,33[1] mas/år
Dek.: 18,10[1] mas/år
Parallax ()8,46 ± 0,21[1]
Avstånd386 ± 10  (118 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()-1,59[5]
Detaljer
Massa3,99 ± 0,12[6] M
Radieca 29[7] R
Luminositet490[6] L
Temperatur5 397 ± 82[8] K
Metallicitet-0,14 ± 0,10[8] dex
Andra beteckningar
Cap, 34 Capricorni, CD- 22 ° 15388, HD 204075, HIP 105881, SAO 190341, HR 8204, GC 30020, CCDM J21267-2225AB, WDS J21267-2225AB

Zeta Capricorni (ζ Capricorni, förkortat Zeta Cap, ζ Cap) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Stenbocken. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,74[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 8,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 386 ljusår (ca 118 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Zeta Capricorni A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G8 IIIp[3]. Den anses vara ett av de prototypiska exemplen på en bariumstjärna, vars egenskaper innefattar överskott av kolmolekyler (såsom C2) och s-processelement, som praseodymium. Den har en massa som är ca 4[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 29[7] gånger större än solens och utstrålar från sin fotosfär ca 490[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 400[8] K.

Dess följeslagare, Zeta Capricorni B är en väterik vit dvärgstjärna. De har ungefär lika stor massa som solen och temperaturen är ca 23 000 K.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c] "zet Cap". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 28 december 2016.
  3. ^ [a b c] Holberg, J. B.; Oswalt, T. D.; Sion, E. M.; Barstow, M. A.; Burleigh, M. R. (2013). "Where are all the Sirius-like binary systems?". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 435 (3): 2077. arXiv:1307.8047. Bibcode:2013MNRAS.435.2077H. doi:10.1093/mnras/stt1433.
  4. ^ [a b] Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d] Hohle, M.M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B.F. (2010). "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants". Astronomische Nachrichten. 331 (4): 349. arXiv:1003.2335 . Bibcode:2010AN....331..349H. doi:10.1002/asna.200911355.
  7. ^ [a b] "ZETA CAP (Zeta Capricorni)". Hämtad 30 december 2016.
  8. ^ [a b c] Prugniel, Ph.; et al. (July 2011). "The atmospheric parameters and spectral interpolator for the MILES stars". Astronomy & Astrophysics. 531: A165. arXiv:1104.4952 . Bibcode:2011A&A...531A.165P. doi:10.1051/0004-6361/201116769.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]