Zeven

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Zeven
Stad
Drottning Kristinas hus
Wappen Zeven.svg
Zevens vapensköld
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Niedersachsen
Koordinater 53°18′N 9°17′Ö / 53.300°N 9.283°Ö / 53.300; 9.283
Yta 73,9 km²
Folkmängd 12 763
Befolkningstäthet 173 inv./km²
Borgmästare Hans-Joachim Jaap (CDU)
Postnummer 27404
Riktnummer 04281
Registreringsskylt ROW
GeoNames 6557446
Kommunkod 03 3 57 057
OSM-karta 965599
Zeven i Tyskland
Red pog.svg
Zeven i Tyskland
Webbplats: https://www.zeven.de/

Zeven är en stad och en kommun i Niedersachsen i Tyskland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under det trettioåriga kriget erövrade den katolska ligan under Johann Tilly Bremens ärkestift 1627–1628. Denna erövring gjorde det möjligt för Ferdinand II att genomföra restitutionsediktet 6 mars 1629, inom Bremens och Verdens ärkestift. Klostret i Zeven (som fortsatte med romersk-katolsk ritual) blev ett starkt fäste för återkatoliseringen inom motreformationen. Nunnorna, som hade konverterat till lutherdomen, förvisades från klostret.

År 1632 återerövrade trupper under Johan Fredrik av Schleswig-Holstein-Gottorp ärkestiftet med hjälp av trupper från Sverige och staden Bremen. Klostret upplöstes. Vid westfaliska freden blev ärkestiftet omvandlat till hertigdömet Bremen år 1648, vilket – tillsammans med furstendömet Verden – först gavs som krigsbyte på grund av sitt deltagande i det trettioåriga kriget till att regeras i personalunion av den svenska kronan. Dessa två förläningar till svenskarna kallas därför i dagligt tal för Bremen-Verden. Drottning Kristina installerades som hertiginna av Bremen och prinsessa av Verden i sitt residens i det som nu kallas Drottning Kristinas hus i Zeven, den äldsta bestående världsliga byggnaden i staden.

Liksom i själva Sverige förlorade de konstitutionella och administrativa organisationerna i de svenska besittningarna gradvis sin makt på grund av den fortgående centraliseringen. Bremen-Verdens stånd fick allt mindre inflytande och sammankallades allt mer sällan. Efter 1692 hade de i stort sett upphört.[1] Detta ledde till betydande oro, så i maj 1694 sammanträdde representanter för Sveriges ledning för Bremen-Verden med stånden i det tidigare klostret i Zeven för att diskutera hertigdömenas framtida status.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Beate Christine Fiedler, 'Die Entwicklung der schwedischen Staatsform im 17. Jahrhundert und ihre Auswirkung auf die deutschen Provinzen Bremen und Verden', In: Landschaft und regionale Identität: Beiträge zur Geschichte der ehemaligen Herzogtümer Bremen und Verden und des Landes Hadeln, Heinz-Joachim Schulze (ed.), Stade: Landschaftsverband der ehemaligen Herzogtümer Bremen und Verden, 1989, (Schriftenreihe des Landschaftsverbandes der ehemaligen Herzogtümer Bremen und Verden; vol. 3), pp. 84–96, here p. 92.