Zollgrenzschutz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Zollgrenzschutz var 1937-1945 det tyska tullverkets gränsbevakning vilken utövade gränsövervakning och gränskontroll vid såväl det Tyska rikets gränser, som vid de ockuperade ländernas statsgränser samt mellan det ockuperade Frankrike och den fria zonen i Frankrike.

Tillkomst[redigera | redigera wikitext]

Himmlers ambitioner att utvidga sitt maktområde även över gränsövervakning och gränskontroll ledde till att Zollgrenzschutz bildades som en egen myndighet 1937. Motivet var att riksinansministern Schwerin von Krosigk fortsatt skulle ha kontroll över dessa funktioner. Himmler fick dock igenom att en under Gestapo lydande gränspolis skulle inrättas. Gränskontrollen kom därför att utövas av två myndigheter, gränsbevakningen och gränspolisen.

Krigsinsats[redigera | redigera wikitext]

Under kriget användes gränsbevakningen för gränsövervakning i de flesta ockuperade länder. De numerärt största insatserna gjordes i det ockuperade Frankrike med 10 000 man och i generalguvernementet med 7 000 man. Zollgrenzschutz verkade även vid den norska riksgränsen mot Sverige. Med tiden fick gränsbevakningen allt viktigare militära uppgifter; den användes för bevakning av militärt och ekonomiskt viktiga objekt, som lyssnarposter och i strid med partisaner. Den kom delvis även att användas som frontförband, särskilt i krigets slutskede då man led stora förluster.

Gränsbevakningsreserven[redigera | redigera wikitext]

Mobiliseringsplaneringen före kriget innebar att ett antal i gränsområdena boende värnpliktiga av äldre årgånger överfördes från Wehrmacht till Zollgrenzschutz, som det förstärkta gränsövervakningsväsendet (Verstärkter Grenzaufsichtsdienst), senare gränsbevakningsreserven (Zollgrenzschutz-Reserve), som fylldes på med överåriga tjänstepliktiga.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Zollgrenzschutz var underställd Riksfinansministeriet, med generalinspektören för gränsbevakningen som högste ansvarig tjänsteman. Efter 20 juli-attentatet underställdes dock myndigheten Reichssicherheitshauptamt. Vid Nürnbergprocessen frikändes den från delaktighet i Gestapos brott.[1]

Personal[redigera | redigera wikitext]

Längst till vänster ses en högre tjänsteman vid gränsbevakningen.

Personalstyrka[redigera | redigera wikitext]

År Tjänstemän Gränsbevaknings-
reserven
I de ockuperade länderna
rekryterad hjälppersonal
1940 18 000 32 000 0
1941 20 000 32 000 0
1942 19 000 39 000 0
1943
40 000
3 000
1944
42 000
4 000

Källa: [2]

Tjänstebenämningar[redigera | redigera wikitext]

Lägre tjänstemän Lägre mellantjänstemän Högre mellantjänstemän Högre
tjänstemän
Likställd med Svensk motsvarighet
Zollgrenzangestellter - - - Schütze
Zollwachtmeister - - - Gefreiter
Obergefreiter
Tullvakt
Zolloberwachtmeister - - - Underoffizier Kustvakt
Zollbetriebsassistent
Hilfszollbetriebsassistent
- - - Feldwebel Förste kustvakt
- Zollassistent
Hilfzollassistent
- - Oberfeldwebel Tulluppsyningsman
- Zollsekretär
Hilfzollsekretär
- - Stabsfeldwebel Tullöver-
uppsyningsman
- Oberzollsekretär - - Leutnant Tullmästare
- - Zollinspektor - Oberleutnant Kammarskrivare
- - Oberzollinspektor Regierungsassessor
Regierungsrat
Hauptmann Tullkontrollör
- - Zollamtmann
Zollrat
Oberzollrat
Regierungsrat Major Förste tullkontrollör
Tullöverkontrollör
Tullöverinspektör
Byråinspektör
- - Oberregierungsrat Oberstleutnant Byrådirektör
- - Ministerialrat Oberst Byråchef
- - - Generalinspekteur des Zollgrenzschutzes Generalleutnant Generaldirektör
  • Personal med prefixet Hilfs- tillhörde gränsbevakningsreserven.
  • Källa: [3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Zollgrenzschutz, 30 oktober 2015.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bob Carruthers (red), The Gestapo on Trial, Barnsley 2014, sid. 368.
  2. ^ Verstärkter Grenzaufsichtsdienst / Zollgrenzschutz-Reserve 2015-10-30.
  3. ^ Dienstgradabzeichen 1937 2015-10-30.

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]