Adore

Från Wikipedia
Adore
Studioalbum av The Smashing Pumpkins
Utgivning2 juni 1998
InspelatDecember 1997–mars 1998 vid Sunset Sound, The Village Recorder, Chicago Recording Company och diverse studior
GenreElektronisk rock,[1] gothic rock,[2] konstrock[3]
Längd73:25
SkivbolagVirgin
ProducentBilly Corgan, Flood, Brad Wood
The Smashing Pumpkins-kronologi
Mellon Collie and the Infinite Sadness
(1995)
Adore
(1998)
Machina/The Machines of God
(2000)
Singlar från Adore
  1. "Ava Adore"
    Utgivning: 18 maj 1998
  2. "Perfect"
    Utgivning: 7 september 1998

Adore är det fjärde studioalbumet av den amerikanska rockgruppen The Smashing Pumpkins, utgivet den 2 juni 1998 på Virgin Records. Efter storsäljande Mellon Collie and the Infinite Sadness och den årslånga världsturnén sågs Adore som "ett av de mest efterlängtade albumen 1998" av MTV. Albumet visar upp en helomvändning från bandets tidigare skivor, till exempel förra albumet Mellon Collie and the Infinite Sadness från 1995. Musiken är lugn, stämningsfull, mer dämpad, mycket elektronisk och antagligen inspirerad av Depeche Mode. Trummaskiner används, troligtvis på grund av trummisen Jimmy Chamberlins avgång.

Även sessionstrummisar anlitades, bland andra Matt Walker som tidigare spelat i bandet Filter, och Joey Waronker som spelat med bland andra R.E.M. Till stor del sägs den nya musikinriktningen bero på att frontfiguren Billy Corgans mor Martha Corgan dog månader före inspelningen, vilket präglar detta album enormt. Låten "For Martha" är tillägnad henne. Många fans jublade över förändringen, andra övergav bandet. Kritikerna visade upp ett ganska svalt mottagande av albumet 1998. Många[vem?] anser idag att detta är en av bandets absoluta milstolpar.

Den amerikanska modellen Amy Wesson pryder omslaget på albumet, vars fotografier även kan få Adore att ses som något av ett gothic rock-album. Omslagsbilden och många fler är tagna av Corgans dåvarande flickvän Yelena Yemchuk.

Adore kom etta i både Australien och Nya Zeeland.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

The Smashing Pumpkins hade cementerat sin plats som en kulturell kraft med det multiplatinasäljande Mellon Collie and the Infinite Sadness.[4] Redan under inspelningen av Mellon Collie kände bandet en begränsning till sitt gitarrdrivna hårdrocksound och vidgade musiken till ett bredare spektrum av stilar, och efter listframgångarna med den elektroniskartade singeln "1979"[5] riktade de in sig på electronica.[6] När den omfattande och mycket framgångsrika turnén Infinite Sadness skred mot sitt slut uppstod flera svåra problem för Billy Corgan, bland annat musikalisk utbrändhet, frånvaron av sin "bästa vän och musikaliska själsfrände i bandet" Jimmy Chamberlin, slutet på sitt äktenskap och sin mors död i cancer.[7]

Under denna period släppte bandet två nya singlar på filmsoundtrack: "Eye" och "The End Is the Beginning Is the End". Båda låtarna hade elektroniska drag samtidigt som de hade kvar hårdrockselementen från bandets tidigare material; en recensent kallade de två singlarna för "balls-out, full-energy chargers" och skrev utifrån The Smashing Pumpkins tidigare uttalanden att det kommande albumet skulle "rocka" mindre.[8] Det nya materialet Corgan skrev för albumet bestod dock huvudsakligen av akustiska låtar.[7] Corgan, James Iha, D'arcy Wretzky och Matt Walker tillbringade några dagar i studion i februari 1997 med att skapa demos mestadels i livetagningar, och bandet hoppades att snabbt kunna spela in ett helt album på detta sätt.[7] Corgan ville först behålla bandets progressiva rock-inspirerade experimenterande men fick snart nya idéer och började spåna på en hybrid mellan folkrock och electronica som var både "gammalmodig" och "futuristisk".[7]

Inspelning[redigera | redigera wikitext]

The Smashing Pumpkins började spela in demos i februari 1997 och hade sammanlagt 30 låtar för albumet, som ett tag såg ut att bli ett dubbelalbum. Bandet minskade senare antalet låtar på albumet till 14.[9]

Låtlista[redigera | redigera wikitext]

Alla låtar är skrivna och komponerade av Billy Corgan

Nr Titel Längd
1. To Sheila   4:46
2. Ava Adore   4:21
3. Perfect   3:23
4. Daphne Descends   4:39
5. Once Upon a Time   4:06
6. Tear   5:53
7. Crestfallen   4:09
8. Appels + Oranjes   3:35
9. Pug   4:47
10. The Tale of Dusty and Pistol Pete   4:35
11. Annie-Dog   3:38
12. Shame   6:40
13. Behold! The Night Mare   5:13
14. For Martha   8:18
15. Blank Page   4:58
16. 17   0:17


Medverkande[redigera | redigera wikitext]

The Smashing Pumpkins
Ytterligare musiker
  • Matt Walker – trummor på "To Sheila", "Ava Adore", "Daphne Descends", "Tear", "The Tale of Dusty and Pistol Pete", "Annie-Dog", och "Behold! The Night Mare"
  • Matt Cameron – trummor på "For Martha"
  • Joey Waronker – trummor på "Perfect", ytterligare trummor på "Once Upon a Time" och "Pug"
  • Dennis Flemion – ytterligare sång på "To Sheila" och "Behold! The Night Mare"
  • Jimmy Flemion – ytterligare sång på "To Sheila" och "Behold! The Night Mare"
  • Bon Harris – ytterligare programmering på spår 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9 och 13; ytterligare sång på "For Martha"
  • Brad Wood – ytterligare produktion och ljudteknik på spår 1, 2, 4, 6, 13 och 15, ytterligare sång på "Behold! The Night Mare", orgel på "Blank Page"
Tekniska medarbetare
  • Robbie Adams – ljudtekniker, ljudmix
  • Chris Brickley – inspelningsassistent
  • Flood – ytterligare produktion, ljudmix
  • Eric Greedy – mixassistent
  • Steve Johnson – inspelningsassistent
  • Ron Lowe – inspelningsassistent
  • Jay Nicholas – mixassistent
  • Frank Olinsky – formgivning
  • Neil Perry – ljudtekniker, ljudmix
  • Matt Prock – inspelningsassistent
  • Chris Shepard – ljudtekniker
  • Jamie Siegel – mixassistent
  • Bjorn Thorsrud – digital redigering, ljudtekniker
  • Ed Tinley – inspelningsassistent
  • Andy Van Dette – digital redigering and sammanställning
  • Jeff Vereb – inspelningsassistent
  • Howie Weinberg – mastering
  • Howard C. Willing – ljudtekniker, mixassistent
  • John Wydrycs – mixassistent
  • Yelena Yemchuk – fotografi, formgivning

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Smashing Pumpkins to Release Pair of 'Epic' Albums in 2015". Billboard. 25 mars 2014. Läst 23 november 2015.
  2. ^ Cinquemani, Sal (7 april 2001). "Smashing Pumpkins - Machina: The Machines of God". Slant Magazine. Läst 23 november 2015.
  3. ^ Erlewine, Stephen Thomas. "Adore – Smashing Pumpkins". Allmusic. Läst 11 februari 2007.
  4. ^ "Top 100 Albums" Arkiverad 25 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Recording Industry Association of America. Läst 6 augusti 2007.
  5. ^ "The Smashing Pumpkins Artist Chart History" Arkiverad 22 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Billboard. Läst 12 februari 2007.
  6. ^ Graff, Gary. "Smashing Pumpkins—Rave of the Future," Guitar World. December 1996.
  7. ^ [a b c d] Corgan, Billy. "Starcrossed, and subsequently, a door is opened (1997)." Arkiverad 9 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine. The Confessions of Billy Corgan. 12 april 2005.
  8. ^ Schreiber, Ryan (1 juni 1998). "Smashing Pumpkins: Adore". Pitchfork Media. Arkiverad från originalet Arkiverad 3 augusti 2002 hämtat från the Wayback Machine. den 3 augusti 2002. Läst 2 juni 2009.
  9. ^ "NME News PUMPKINS REVEAL DETAILS OF LENGTHY 'ADORE' SESSIONS" Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Nme.com. 24 januari 1998. Läst 2 oktober 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]