Balsamgran

Från Wikipedia
Balsamgran
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionBarrväxter
Coniferophyta
KlassPinopsida
OrdningPinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteÄdelgranssläktet
Abies
ArtBalsamgran
A. balsamea
Vetenskapligt namn
§ Abies balsamea
Auktor(L.) Mill.
Utbredning
Synonymer

Homotypiska synonymer
Peuce balsamea (L.) Rich.
Picea balsamea (L.) Loudon
Pinus balsamea L.
Pinus taxifolia Salisb.
Till A. b. var. balsamea
Abies balsamea var. brachylepis Willk.
Abies balsamea f. hudsonia (Jacques) Fernald & Weath.

Abies balsamea var. longifolia Loudon
Abies balsamea var. macrocarpa A.H.Kent
Abies balsamea f. nana (J.Nelson) Beissn.
Abies balsamea var. nana (J.Nelson) Carrière
Abies balsamifera Michx.
Abies fraseri var. hudsonia (Jacques) Carrière
Abies fraseri var. nana Lindl. & Gordon
Abies hudsonia Jacques
Abies minor Duhamel ex Gordon & Glend.
Picea aromatica Carrière
Picea balsamea var. longifolia Loudon
Picea balsamea var. nana J.Nelson
Picea fraseri var. hudsonia (Jacques) Knight & Perry
Pinus balsamea var. longifolia (Loudon) Endl.
Till A. b. var. phanerolepis
Abies balsamea f. phanerolepis (Fernald) Rehder
Abies balsamea subsp. phanerolepis (Fernald) A.E.Murray
Abies phanerolepis (Fernald) T.S.Liu
Abies intermedia Fulling

Balsamgran (Abies balsamea) är en växtart inom ädelgranssläktet (Abies) i familjen tallväxter. Den beskrevs av Carl von Linné och fick sitt nuvarande namn av Philip Miller.[2]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Balsamgranens barr är 1–2,5 cm långa och växer inte runt grenen utan står parställda åt sidan. Barren är mjukare än på den vanliga granen. Kottarna blir 5–7 cm långa. Trädets topp blir spetsig och smal i fullvuxet tillstånd.

Beteckningen "balsam" kommer av att det bildas blåsor på stammen innehållande välluktande kåda. Att dra barren genom knuten hand lämnar samma angenäma doft.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten härstammar från nordöstra Nordamerika, och växer vilt från centrala Kanada i nordväst till Virginia i sydost.[2] I Sverige är balsamgranen härdig till zon 3.[3] Den förekommer förvildad i Sverige, dock sällsynt.[4][5] Arten har introducerats även i Norge och Finland.[2]

Varieteter[redigera | redigera wikitext]

Balsamgranen har två varieteter:[2]

  • A. balsamea var. balsamea
  • A. balsamea var. phanerolepis

Den sistnämnda återfinns endast i de allra mest sydliga delarna av utbredningsområdet, i Virginia och West Virginia.[2]

Namnsorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns även flera namnsorter av arten i handeln:[6]

  • A. balsamea 'Columnaris'
  • A. balsamea 'Compacta'
  • A. balsamea 'Hudsonia' – lågvuxen och långsamväxande art.[3][7]
  • A. balsamea 'Kiwi'
  • A. balsamea 'Larry's Weeping'
  • A. balsamea 'Nana' – snarlik 'Hudsonia', men har något kortare barr som sitter radiellt på skotten.[7]
  • A. balsamea 'Piccolo'
  • A. balsamea 'Renswoude'
  • A. balsamea 'Tyler Blue'
  • A. balsamea 'Verkade's Prostrate'

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bird, Richard (1998). Prydnadsbarrväxter: den nya, utförliga handboken. Köln: Könemann. Libris 6077216. ISBN 3829009216 
  • Wright, Michael; Alm, Gustaf (2002). Trädgårdens prydnadsväxter: uppslagsbok med 9000 sorters träd, buskar och blommor (2. uppl.). Stockholm: Prisma. Libris 7408914. ISBN 9151839520 

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]