USA:s inrikessäkerhetsdepartement

Från Wikipedia
USA:s inrikessäkerhetsdepartement
U.S. Department of Homeland Security
Officiellt sigill
UnderordnadUSA:s president
LedningInrikessäkerhetsministern
SäteSt. Elizabeths West Campus
Washington, D.C.
ÖverordnadSe lista i artikeln
FöregångareNyskapelse 2003
som lärdom efter 11 september-attackerna 2001
Inrättad24 januari 2003
Antal anställda240.000+ (år 2014)[1]
Webbplatswww.dhs.gov

USA:s departement för inrikes säkerhet (engelska: United States Department of Homeland Security, DHS), är ett amerikanskt federalt regeringsdepartement som leds av inrikessäkerhetsministern (Secretary of Homeland Security) och som skapades år 2003 som ett resultat av terroristangreppet den 11 september 2001.

Departementets uppdrag är att samordna arbetet med att förebygga och förhindra katastrofer och terroristangrepp, samt att agera till skydd för befolkningen vid sådana händelser. Inrikessäkerhetsdepartementet (inklusive alla underlydande myndigheter) har över 240 000 anställda, och är därmed USA:s tredje största regeringsdepartement, efter försvarsdepartementet och veterandepartementet, räknat i antal anställda.[2]

Bakgrund och tillkomst[redigera | redigera wikitext]

Departementet inrättades den 24 januari 2003 då Homeland Security Act of 2002, som hade undertecknats av USA:s president George W. Bush den 25 november 2002, trädde i kraft.

Syftet var att samla flertalet av de myndigheter som arbetade med ”hemlandets säkerhet” under ett och samma departement. Tidigare var dessa myndigheter utspridda på flera olika ministerier, såsom transport-, jordbruks-, justitie- och finansdepartementet. Bland dessa finns tull- och gränsbevakningen och kustbevakningen. Departementet inledde officiellt sin verksamhet den 24 januari 2003, även om de flesta av myndigheterna överfördes till departementet först den 1 mars samma år.

Inrättandet av DHS var den största förändringen av den federala förvaltningens struktur sedan försvarsdepartementet, Central Intelligence Agency och nationella säkerhetsrådet tillkom i samband med 1947 års nationella säkerhetsakt.

Underordnade myndigheter[redigera | redigera wikitext]

Gränsvakt i Montana bevakar gränsen till Kanada.
Kustbevakare vaktar över beslagtagen last med kokain.
Vapen eller logotyp Namn Förkortning Beskrivning Grundad Huvudkontorets säte
U.S. Citizenship and Immigration Services USCIS Immigrationsverket 1 mars 2003 Washington DC
Cybersecurity and Infrastructure Security Agency CISA Förhindra händelser av cyberattacker mot USA:s inre intressen och dess cyberinfrastruktur. 16 november 2018 Arlington, Virginia
U.S. Customs and Border Protection CBP Integrerad tull- och gränspolis. Genomför gränskontroller vid USA:s yttre gränser samt för inkommande utrikesflyg, vägfordon, tåg samt sjöfart. I organisationen ingår också den grönuniformerade U.S. Border Patrol som bevakar landgränserna mot Kanada och Mexiko. 1 mars 2003 Washington DC
U.S. Coast Guard USCG USA:s militärt organiserade kustbevakning. Arbetar som federal polismyndighet till sjöss, utför Search and Rescue med helikoptrar och båtar, vidmakthåller sjömärken, utför sjömätning och isbrytning samt kan förstärka örlogsflottan vid behov. 4 augusti 1790 Washington DC
Federal Emergency Management Agency FEMA Federala kris- och beredskapsmyndigheten 1 april 1979 Washington DC
Federal Law Enforcement Training Centers FLETC Federal polisutbildning 1970 Glynn County, Georgia
Federal Protective Service FPS Polisiär bevakning av federala byggnader och anläggningar som saknar egen organisation för det ändamålet. 1971 Washington DC
U.S. Immigration and Customs Enforcement ICE Integrerad migrations- och tullkriminal. Eftersöker illegala invandrare som befinner sig i landet. 1 mars 2003 Washington DC
United States Secret Service USSS Bevakning av Vita huset, Camp David, upprätthåller livvaktsskydd samt vägfordon för presidenten & vicepresidenten. Utreder dessutom brott rörande falskmynteri, en kvarleva från tiden då USSS tillhörde finansdepartementet. 5 juli 1865 Washington DC
Transportation Security Administration TSA Transportsäkerhetsmyndigheten. Utför säkerhetskontrollerinrikesflyget. 19 november 2001 Arlington, Virginia

Lista över inrikessäkerhetsministrar[redigera | redigera wikitext]

USA:s inrikessäkerhetsminister
Secretary of Homeland Security
Ministerns flagga
USA:s inrikessäkerhetsdepartement
TitelThe Honorable
SäteWashington, D.C.
Utses avUSA:s president
med senatens råd och samtycke
UnderställdUSA:s president
MandatperiodIngen begränsning
så länge sittande presidents förtroende åtnjuts.
Förste innehavareTom Ridge
Inrättat2003
Presidentens fordon upphandlas och körs av United States Secret Service, en del av det inrikessäkerhetsministern är ansvarig för.
Drönare av modell MQ-9 Guardian i tjänst för CBP.
Nr Porträtt Namn Hemstat Ämbetsperiod Utnämnd av
från till
1. Ridge Tom Ridge Pennsylvania 24 januari 2003 1 februari 2005 George W. Bush
Loy James M. Loy
tillförordnad
Pennsylvania 1 februari 2005 15 februari 2005
2. Chertoff Michael Chertoff New Jersey 15 februari 2005 21 januari 2009
3. Napolitano Janet Napolitano Arizona 21 januari 2009 6 september 2013 Barack Obama
Beers Rand Beers
tillförordnad
District of Columbia 6 september 2013 16 december 2013
4. Johnson Jeh Johnson New Jersey 23 december 2013 20 januari 2017
5. Kelly John F. Kelly Virginia 20 januari 2017 31 juli 2017 Donald Trump
- Elaine Duke
tillförordnad
Ohio 31 juli 2017 6 december 1017
6. Kirstjen Nielsen Florida 6 december 2017 10 april 2019
- Kevin McAleenan
tillförordnad
Hawaii 11 april 2019 13 november 2019
- Chad Wolf
tillförordnad
Virginia 13 november 2019 11 januari 2021
7. Alejandro Mayorkas Washington, D.C. 2 februari 2021 sittande Joe Biden

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, United States Department of Homeland Security, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, United States Secretary of Homeland Security, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]