Generalsekreterare

Från Wikipedia

Generalsekreterare är en ofta förekommande titel för chefstjänstemän i olika typer av organisationer.[1] Titeln finns i Svenska Akademiens ordbok. Det framgår där att den användes i svensk dagspress redan 1889.[2] Den förekommer också ofta i större, äldre uppslagsverk.[3] Titeln används internationellt, i det nordiska samarbetet och i nationella organisationer i olika länder. En generalsekreterare kan också vara den sammanhållande kraften i samband med större konferenser.

Titeln kan förekomma både i världens allra största organisationer, men också i relativt begränsade nationella sammanhang. Mest uppmärksammad i de stora sammanhangen torde Förenta Nationernas generalsekreterare vara. Andra exempel på organisationer där generalsekreteraren ofta uppmärksammas i den allmänna diskussionen är NATO, Nordiska rådet, Europeiska kommissionen, Internationella Röda Korset, Amnesty International, Rädda Barnen och andra biståndsorganisationer, liksom större fackliga organisationer och intresseorganisationer.[4]

Tidigare var kommunistpartiets generalsekreterare den vanliga titeln på den viktigaste ledaren i de östeuropeiska länder som hade kommunistiska regimer. Generalsekreteraren i Kinas kommunistiska parti har fortfarande denna titel. Tunga stats- och partiuppgifter kan också kombineras. Så var till exempel Hu Jintao generalsekreterare i Kinas kommunistiska parti från 2002 till 2012, och 2003-2013 även Folkrepubliken Kinas president.

Titeln används också på nationell nivå. Några mer uppmärksammade exempel är chefsbefattningarna i organisationer i Sverige som Svenska Röda korset, Rädda Barnen, Läkare utan gränser, Naturskyddsföreningen, svenska delen av WWF (Världsnaturfonden), Riksidrottsförbundet, Civilförsvarsförbundet och Svenska kyrkan. Titeln används dock i ytterligare många nationella organisationer.[4] Den är däremot ovanlig i statlig förvaltning, då titeln generaldirektör är den vanliga inom myndighetsvärlden.

Generalsekreteraren företräder sin organisation inom de ramar och det mandat som huvudmannen – som må vara FN:s generalförsamling eller en svensk organisation av mindre slag – bestämt genom sina beslutande organ. Ibland kan generalsekreteraren vara den främste talesmannen för sin organisation, men väl så ofta ligger den rollen på organisationens ordförande.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin band 7, s. 383. Bokförlaget Bra Böcker, 1992
  2. ^ Svenska Akademiens ordbok: General-Sekreterare
  3. ^ Se exempelvis Nordisk Familjebok, utgiven 1876-99 och Uggleupplagan av samma verk, utgiven 1904-26. Båda finns på Projekt Runeberg.
  4. ^ [a b] Förekomsten av tjänsten som generalsekreterare beläggs på respektive organisations webbplats.