Häxsot

Från Wikipedia

Häxsot är ett fenomen där mörkare fläckar uppstår inomhus genom att små partiklar fäster vid invändiga ytor. Andra benämningar är kemisk svärtning, Black Magic Dust, Heksesot eller partikelbeläggning.

Missfärgning i rumshörn

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

När fenomenet uppträder uppstår svarta och kletiga beläggningar som fäster sig bland annat på målade ytor, plast och elektriska anordningar, och som återkommer efter rengöring.[1]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Förekomsten av häxsot anges ha ökat i och med övergång till vattenbaserade målarfärger som har vissa tillsatser för att ge färgskiktet önskade egenskaper. Ett av ämnena som emitteras och avdunstar under längre tid är lösningsmedlet texanol också kallat TMPD-MIB, fullt namn 2,2,4-trimetyl-1,3-pentanediol monoisobutyrat, förkortad TMPD-MIB med kemisk formel C12H24O3, som kan binda mycket små, annars fritt svävande föroreningar till ytan på färgen, något som stöds av en undersökning 2011 i Norge i samarbete med NILU – Norsk institutt for luftforsking.[2] Även propylenglykol kan vara inblandat, genom sin något kladdiga konsistens och fuktattraherande egenskap.[3]

Detta ämne kan finnas i målarfärg, polish och annat som finns i våra bostäder. «När det är kallt ute och torr luft inne, kan detta ämne fästa sig vid gipsväggar och föremål av plast, och ge en svart beläggning.».[4]

Fenomenet kan förstärkas av dålig ventilation i kombination med anordningar som stearinljus, braskamin och liknande som ger ifrån sig sot.[5] Partiklarna har större benägenhet att fästa sig vid kalla och fuktiga ytor, till exempel köldbryggor i en byggnad.[3] En studie från 2013 anger ett samband med förekomsten av halvflyktiga organiska ämnen (SVOC - Semivolatile Organic Compounds) i byggnadsmaterial.[6]

Ansvar för åtgärder[redigera | redigera wikitext]

I en hovrättsdom från 2020 fastslogs att uppkomsten av häxsot i en fastighet i Helsingborgstrakten inte kunde anses vara orsakad av oaktsamhet av hyresgästerna, varför hyresvärden ålades att sanera bort nedfläckningen.[5][7] Sanering och ommålning har i flera fall kunnat minska problemet.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Häxsot tog över deras lägenhet - Emma och Daniel vann kampen”. Hem & Hyra. 22 mars 2021. https://www.hemhyra.se/nyheter/haxsot-tog-deras-lagenhet-emma-och-daniel-vann-kampen/. Läst 31 mars 2021. 
  2. ^ ”Norske forskere mener de har funnet årsaken til heksesot”. Arkiverad från originalet den 3 december 2011. https://web.archive.org/web/20111203111217/http://www.boligprodusentene.no/article615.html. Läst 31 augusti 2011. 
  3. ^ [a b] Jerker Andersson. ”Häxsot inte att förväxla med mögel”. LFS - Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB. https://www.lfs-web.se/haxsot-mogel.htm. Läst 17 januari 2020. 
  4. ^ Jørgensen, Karina Kaupang (31 augusti 2011). ”Heksesot skyldes et molekyl” (på norska). NRK - Norsk rikskringkasting. https://www.nrk.no/livsstil/--heksesot-skyldes-et-molekyl-1.7771022. Läst 22 januari 2020. 
  5. ^ [a b] TT (17 januari 2020). ”Avgörande om "häxsot" i unik dom”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/P9Byz5/avgorande-om-haxsot-i-unik-dom. 
  6. ^ Fittschen, Ursula E. A.; Santen, Manfred; Rehmers, Andreas; Durukan, Ilknur; Wesselmann, Martin (2013-01-02). ”Indoor Aerosol Determination with Respect to a Soiling Phenomenon in Private Residences” (på engelska). Environmental Science & Technology 47 (1): sid. 608–615. doi:10.1021/es303281k. ISSN 0013-936X. https://pubs.acs.org/doi/10.1021/es303281k. Läst 31 mars 2021. 
  7. ^ ”Sebila vann – nu får värden fixa ”häxsotet””. Hem & Hyra. 17 januari 2020. https://www.hemhyra.se/nyheter/sebila-vann-nu-far-varden-fixa-haxsotet/. Läst 31 mars 2021.