Hävstång

Om man tar ett spett som är 1 meter långt och sätter spetsen under en sten och sedan sätter en sten 1 decimeter från spetsen så har man fått en utväxling på 1:9, vilket innebär att spettets spets om man trycker nedåt med 500 N på spettets andra ände utsätter stenen för en kraft av 4500 N vilket kanske kan få den att lyfta.

Hävstången är en av de sex enkla maskinerna. En hävstång är ett oböjligt förmål som används tillsammans med en lämplig vridningspunkt eller pivotpunkt för att öka eller minska den resulterande kraft som en påverkande kraft utövar i hävstångens andra ände. Man skiljer på enarmade och tvåarmade hävstänger. På en enarmad hävstång finns den påverkande och den resulterande kraften på samma sida om vridningspunkten och vid tvåarmade finns de på olika sidor.

Hävstången går igen i många mekaniska tillämpningar och användes som ett viktigt verktyg för kraftutväxling redan under forntiden.

Potatisens gyllene regel

Det man vinner i potatis förlorar man i näring. Vad menas med det? Jo, om man har en rund potatis som ska flyttas från golvet upp på ett bord krävs en viss kraft för att få upp potatisen på bordet, du förlorar näring. Om man istället lägger ut en lång planka och rullar upp potatisen på bordet går det åt mindre näring. Nackdelen är bara att det blir längre väg för stenen; det man vinner i potatis förlorar man i näring...

Enarmad hävstång

På en enarmad hävstång finns den påverkande kraften och den resulterande kraften på samma sida om pivotpunkten. Exempel på tillämpningar där den resulterande kraften finns mellan den påverkande och pivotpunkten är:

kofot (den del som används som ett bräckjärn)
nötknäppare
skottkärra
skruvnyckel

Exempel på tillämpningar där den påverkande kraften finns mellan den resulterande och pivotpunkten är:

Tvåarmad hävstång

balansvåg
besman
gungbräda
kapsylöppnare
kofot (den del som ser ut som en kos fot)
sax
spett
tång
åra

Se även

Wikimedia Commons har media som rör Hävstång.
Bilder & media