Jota
| |||||
| Grekiska alfabetet | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Enhetsalfabetet | |||||
| Α α Alfa | Ν ν Ny | ||||
| Β β Beta | Ξ ξ Xi | ||||
| Γ γ Gamma | Ο ο Omikron | ||||
| Δ δ Delta | Π π Pi | ||||
| Ε ε Epsilon | Ρ ρ Rho | ||||
| Ζ ζ Zeta | Σ σ ς Sigma | ||||
| Η η Eta | Τ τ Tau | ||||
| Θ θ Theta | Υ υ Ypsilon | ||||
| Ι ι Jota | Φ φ Fi | ||||
| Κ κ Kappa | Χ χ Chi | ||||
| Λ λ Lambda | Ψ ψ Psi | ||||
| Μ μ My | Ω ω Omega | ||||
| Extra tecken i äldre alfabet¹ | |||||
 Digamma
|
 San
| ||||
 Heta
|
|||||
| Numeriska tecken¹ | |||||
 Stigma
|
 Sampi
| ||||
 Koppa
|
|||||
| Extra tecken i andra språk¹ | |||||
 Jot
|
 Sjo
| ||||
| ¹Källor: se Grekiska alfabetet#Referenser | |||||
Jota eller iota (nygrekiska ιώτα, ióta, eller γιώτα, gióta, av klassisk grekiska ἰῶτα) (versal: Ι; gemen: ι) är den nionde bokstaven i det grekiska alfabetet. Den hade i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 10.[1] Dess ljudvärde var i antik grekiska [i]. I modern grekiska uttalas den även som [j] om den står framför en vokal. Jota motsvaras i det latinska alfabetet av I, i. I standarden Unicode tecknas det som ℩.[2] Tecknet saknar versal form.
Unicode[redigera | redigera wikitext]
| decimalt | hexadecimalt | HTML | |
|---|---|---|---|
| ι | 953 | 3B9 | ι |
| ℩ | 8489 | 2129 | |
| Ι | 921 | 399 | Ι |
"Inte ett jota"[redigera | redigera wikitext]
Uttrycket "inte ett jota" med betydelsen "absolut ingenting" lär ha biblisk[3] bakgrund. Jesus säger i Matt 5:18, enligt den grekiska originaltexten att inte ett jota av lagen skall förgås.[4] Då lagen (Torah) är skriven på hebreiska, vilket Jesus också talade, är det rimligt att anta att Jesus syftade på motsvarande bokstav i det hebreiska alfabetet, bokstaven Yod (י), som är det alfabetets klart minsta bokstav. Denna betydelse av jota noteras i svensk skrift sedan 1650.[3] Däremot är det osäkert hur och när det vandrade in i svenskt tal från Bibeln, eftersom tidiga svenska bibelöversättningar inte noterar bibelfrasen på detta sätt utan enligt en formulering motsvarande "lagens minsta bokstav".[5] Det är dock så att nyare bibelöversättningar försökt följa det hebreiska eller grekiska originalet.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Aaboe, Asger (1969). Antikens matematik. Prisma Stockholm. sid. 115
- ^ Finns tillgänglig som PDF på U2100.pdf. (engelska)
- ^ [a b] ”jota - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/jota-(1). Läst 19 september 2020.
- ^ ”Bible Gateway passage: Matteus 5:17-20 - Svenska Folkbibeln”. Bible Gateway. https://www.biblegateway.com/passage/?search=Matteus%205%3A17-20&version=SFB. Läst 19 september 2020.
- ^ Rosenkvist, Henrik (14 september 2020). ”Svenskan kryllar av grekiska ord - Språket”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/1569453. Läst 19 september 2020.