Könsidentitet

Från Wikipedia

Könsidentitet är en persons självidentifierade kön, en persons subjektiva upplevelse av att tillhöra ett visst kön.[1] Könsidentiteten kan överensställa med en persons biologiska kön, eller inte.

Könsuttryck avspeglar ofta en persons könsidentitet, men så är inte alltid fallet.[2][3]

De möjliga könsidentiteterna en person kan ha anses vara: kvinnlig, manlig eller någon typ av ickebinär könsidentitet.[4][5] Till de ickebinära könsidentiteterna räknas till exempel att ha en könsidentitet någonstans emellan de två könen, anse sig tillhöra ett tredje kön,[6] identifiera sig med mer än ett kön (bigender, trigender),[7][8] inget kön (agender) och att ha en fluktuerande könsidentitet (gender fluid).[9]

Utöver det biologiska könet finns i de flesta samhällen finns en grundläggande uppdelning mellan sådant som anses manligt respektive kvinnligt,[10] som innehåller förväntningar på maskulinitet och femininitet i alla aspekter av kön: biologiskt kön, genus ( inklusive könsuttryck), och könsidentitet.[11] En del människor identifierar sig inte med de aspekter av kön som i deras kultur hör till deras biologiska kön;[12] Somliga av dessa människor är transpersoner. Vissa samhällen har fler än två könskategorier.

Termen könsidentitet myntades av psykiatriprofessorn Robert J. Stoller 1964 och populariserades av psykologen John Money.[13][14][15]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Könsidentitet var ursprungligen en medicinsk term som användes för att förklara könskorrigerande operationer för allmänheten.[16] Termen återfinns också inom psykologin[17] och inom biologin, vad gäller könskategorisering. På senare år har termen börjat användas inom olika juridiska områden, främst vad gäller mänskliga rättighetsfrågor.[18][19] Sociologi, genusvetenskap och feminism är fortfarande benägna att referera till både könsidentitet, könsroll och olika sexuella beteenden och preferenser med hjälp av termen genus.[källa behövs]


Formandet av könsidentiteten[redigera | redigera wikitext]

Formandet av könsidentiteten anses ibland vara aen komplex process som startar redan vid befruktningen, och involverar ett antal kritiska tillväxtprocesser under fosterstadiet och även inlärda erfarenheter efter födseln.[källa behövs]

Bland biologiska faktorer som har antagits kunna påverka könsidentiteten finns halterna av könshormoner och genreglering.[20] Sociala faktorer som kan påverka könsidentiteten omfattar förväntningar i den egna familjen och intryck från massmedia och andra normbildare.[21] Somliga naturvetenskapliga forskare lutar åt att det är hjärnan snarare än sociala faktorer som styr könsidentiteten.[22] Några bevis för att alla människor har en sådan inre, djup upplevelse av sitt kön finns dock inte.

I de fall då en persons könsidentitet inte stämmer med det biologiska könet är det inte ovanligt att personen klär sig som och/eller uppträder på ett sätt som av omgivningen ibland anses ligga utanför det socialt accepterade för en människa av detta kön. Dessa omfattas inom paraplybegreppet transpersoner.

Juridiska aspekter[redigera | redigera wikitext]

Flera länder har infört skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet, ofta som en form av diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning. Bland de länder som anser den typen av diskriminering vara en förbjuden form av könsdiskriminering finns tretton av medlemsstaterna i EU, medan två av dem anser det vara en form av diskriminering på grund av sexuell läggning.[18] Flera delstater i USA förbjuder också diskriminering på grund av könsidentitet, inom vissa samhällsområden[23], ofta som självständig diskrimineringsgrund. Till de delstater som förbjuder diskriminering på grund av könsidentitet hör New York.[23]

Den svenska diskrimineringslagstiftningen har istället utformats så skyddet för transpersoner omfattar "könsöverskridande identitet eller uttryck", vilket innebär att det enbart omfattar transpersoner, inte alla människor, som de flesta andra diskrimineringsgrunder.

En del länder har också skyddslagstiftning mot hets eller hatbrott mot transpersoner, där det i allmänhet är könsidentitet som anges vara den egenskap som inte får ligga till grund för det hat eller den missaktning som lett till brottet. Ett av de länder som senast införde straffskärpningsregler vad gäller hatbrott som begåtts på grund av hat mot offret på grund av könsidentitet var USA, som införde skyddet i och med att president Barack Obama undertecknade The Matthew Shepard Act 28 oktober 2009.[24]

Sverige har inte något uttalat förbud mot hets mot en grupp baserat på deras könsidentitet, men det pågår debatt i ämnet.[25][26][27][28][29]. Sverige har inte heller någon straffskärpningsregel som uttalat inkluderar hatbrott där motivet varit att kränka en person eller en folkgrupp på grund av deras könsidentitet. Det pågår debatt även i detta ämne.[30][31][32]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sexual Orientation and Gender Identity Expression.”. Sexual orientation and gender expression in social work practice: working with gay, lesbian, bisexual, and transgender people. New York: Columbia University Press. 2006. Sid. 3–17 (8). ISBN 978-0-231-50186-6. Läst 10 april 2023. ”Gender identity refers to an individual's personal sense of identity as masculine or feminine, or some combination thereof.” 
  2. ^ Social Psychology: How Other People Influence Our Thoughts and Actions [2 volumes]. ABC-CLIO. 2016. Sid. 232. ISBN 9781610695923. https://books.google.com/books?id=5nF1DQAAQBAJ&pg=PA232. 
  3. ^ American Psychological Association (December 2015). ”Guidelines for psychological practice with transgender and gender nonconforming people”. The American Psychologist 70 (9): sid. 832–864. doi:10.1037/a0039906. PMID 26653312. 
  4. ^ Vassi, M. (2005). Beyond bisexuality. Journal of Bisexuality 5(2): 283-290.
  5. ^ Martin, M. Kay & Voorhies, B. (1975). Supernumerary Sexes: Chapter 4 of Female of the Species. (Columbia University Press, New York): 23.
  6. ^ Beemyn, Brett Genny (2008). ”Genderqueer”. glbtq: An Encyclopedia of Gay, Lesbian, Bisexual, Transgender, and Queer Culture. Chicago, Illinois: glbtq, Inc. http://www.glbtq.com/social-sciences/genderqueer.html. Läst 10 april 2023. 
  7. ^ Bosson, Jennifer K.; Vandello, Joseph A.; Buckner, Camille E. (2018). The Psychology of Sex and Gender. Thousand Oaks, California: Sage Publications. Sid. 54. ISBN 978-1-5063-3134-8. OCLC 1038755742. https://books.google.com/books?id=XStGDwAAQBAJ&pg=PT54. Läst 4 augusti 2019. 
  8. ^ Whyte, Stephen; Brooks, Robert C.; Torgler, Benno (25 September 2018). ”Man, Woman, "Other": Factors Associated with Nonbinary Gender Identification”. Archives of Sexual Behavior (Heidelberg, Germany: Springer Science+Business Media) 47 (8): sid. 2397–2406. doi:10.1007/s10508-018-1307-3. PMID 30255409. ”2 out of 7479 (0.03 percent) of respondents to the Australian Sex Survey, a 2016 online research survey, self-identified as trigender.”. 
  9. ^ Winter, Claire Ruth (2010). Understanding Transgender Diversity: A Sensible Explanation of Sexual and Gender Identities. Scotts Valley, California: CreateSpace. ISBN 978-1-4563-1490-3. OCLC 703235508. Mall:Page needed
  10. ^ ”Psychology and Neuroscience”. Psychology: The Science of Behaviour (4th). Toronto, Canada: Pearson. 2009. Sid. 140–141. ISBN 978-0-205-64524-4. Läst 12 april 2023. 
  11. ^ Culture and diversity in the United States: so many ways to be American. Abingdon, Oxon: Routledge. 2015. Sid. 137. ISBN 978-1-317-57578-8. ”most Western societies, including the United States, traditionally operate with a binary notion of sex/gender” 
  12. ^ For example, Transgender nation. Bowling Green, OH. 1994. Sid. 43. ISBN 978-0-87972-596-9. ”transvestites [who do not identify with the dress assigned to their sex] existed in almost all societies” 
  13. ^ ”Dr. John Money, pioneer in sexual identity, dies”. NBC News. https://www.nbcnews.com/health/health-news/dr-john-money-pioneer-sexual-identity-dies-flna1c9439208. 
  14. ^ The psychobiology of transsexualism and transgenderism: a new view based on scientific evidence. Santa Barbara, California. 2015. Sid. 40. ISBN 978-1440831270. 
  15. ^ ”The Hermaphroditic Identity of Hermaphrodites”. The Journal of Nervous and Mental Disease 139 (5): sid. 453–457. November 1964. doi:10.1097/00005053-196411000-00005. PMID 14227492. 
  16. ^ "The term 'gender identity' was used in a press release, November 21, 1966, to announce the new clinic for transsexuals at The Johns Hopkins Hospital. It was disseminated in the media worldwide, and soon entered the vernacular. ... gender identity is your own sense or conviction of maleness or femaleness." John Money, 'The concept of gender identity disorder in childhood and adolescence after 39 years', Journal of Sex and Marital Therapy 20 (1994): 163-77.
  17. ^ Richard G. Kopf, Edward Nersessian, Textbook of Psychoanalysis, (American Psychiatric Association, 1996), p. 645.
  18. ^ [a b] https://wcd.coe.int/ViewDoc.jsp?id=1476365#P93_18883
  19. ^ http://www.yogyakartaprinciples.org/
  20. ^ John Money, 'The concept of gender identity disorder in childhood and adolescence after 39 years', Journal of Sex and Marital Therapy 20 (1994): 163-77.
  21. ^ Henslin, James M. (2001). Essentials of Sociology. Taylor & Francis. sid. 65–67, 240 
  22. ^ ”Könsidentiteten sitter mellan öronen”. Forskning & Framsteg. 1 september 2005. https://fof.se/artikel/2005/6/konsidentiteten-sitter-mellan-oronen/. Läst 5 januari 2023. 
  23. ^ [a b] http://thegovmonitor.com/world_news/united_states/new-york-state-to-protect-employees-from-gender-identity-discrimination-19028.html[död länk]
  24. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110722003600/http://www.baywindows.com/index.php?ch=news&sc=glbt&sc2=news&sc3=&id=98285. Läst 26 april 2011. 
  25. ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02A257
  26. ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02So603
  27. ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GX02A443
  28. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070816055145/http://www.gronungdom.se/article/1355. Läst 25 december 2009. 
  29. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525115922/http://www.rfsl.se/?p=3815&aid=6999. Läst 25 december 2009. 
  30. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525115922/http://www.rfsl.se/?p=324&aid=11554. Läst 25 december 2009. 
  31. ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2009/10&bet=A257
  32. ^ ”Ny hatbrottsdefinition fångar upp fler hatbrott”. Brottsförebyggande rådet. 29 juni 2009. Arkiverad från originalet den 21 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130121112725/http://bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2009-06-29-ny-hatbrottsdefinition-fangar-upp-fler-hatbrott.html. Läst 22 mars 2012.