Kedträsket

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ked)
Kedträsket
Insjö
Kedträsket 2003
Kedträsket 2003
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänVästerbottens län
KommunNorsjö kommun
LandskapVästerbotten
SockenNorsjö socken
Koordinater 
  WGS 8464°56′51″N 19°46′17″Ö / 64.94756°N 19.77135°Ö / 64.94756; 19.77135 (Kedträsket)
  SWEREF 99 TM7211114, 725275
Mått
Areal2,2 km² [1]
Längd5 km
Bredd0,750 km
Höjd221,4 m ö.h. [2]
Strandlinje20,9 km [2]
Maxdjup15 m [3]
Flöden
TillflödenRaningsbäcken samt tjugotalet mindre bäckar och diken
Huvudavrinnings­områdeSkellefteälvens huvudavrinningsområde (20000)
UtflödeBjurbäcken
VattendragsID­ (VDRID)721434-167926
GeoNames2701051
Status[1]
Ekologisk status God
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Nej
Övergödning Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
Främmande arter Nej
Kontinuitets­förändringar Nej
Morfologiska förändringar Nej
KällaVISS (SE721180-168503)
Övrigt
ÖarBäckerholmen
SjöID721180-168503
ID vattenförekomstSE721180-168503
Vattenytans ID (VYID)721074-168739
VattendistriktVattenmyndigheten Bottenviken (SE1)
Limnisk ekoregionNorrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)721049-168753
NamnUtloppet av Kedträsket
Areal17,02 km²
Vattenytor2,8 km²
Sjöprocent16,45 %
Ackumulerad areal uppströms17,02 km²
Biflödesordning4
VattendragsID (VDRID)721174-168506
Avstånd till havet102 km
Medelhöjd234 m ö.h.
Område nedströms721175-168512
Källor[4][5][6]

Kedträsket är en sjö i Norsjö kommun i Västerbotten och ingår i Skellefteälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 2,2 kvadratkilometer och ligger 221,4 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Bjurbäcken.

Kedträsket är delad längsmed av den långa rullstensås som här kallas Burvallsnäsan och Stornäsan (för att sedan övergå i Ljussträskkammen och Norakammen och fortsätta mot Ånäset). Sjön är drygt fem kilometer lång och 750 meter bred vid Storsundet, där de två delarna av sjön möts. Även vid Båthalsen, där Stornäsan är knappa 20 meter bred och väldigt låg, har man länge kunnat dra över båtar. Sjöns enda ö heter Bäckerholmen.

Inte alla delar av sjön har officiella namn, men bland de som har kan, förutom Storsundet, nämnas Abborrviken, Lomviken, Bladsundet, Inre Storvommen, Yttre Storvommen, Nörd-Skråmhålet, Sör-Skråmhålet, Lillsundet och Eriksvensaviken.[7] Sjön tillhör idag Bjurträsk FVO och har fritt fiske. Fisk som finns är abborre, gädda, mört, sik och lake.[3]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Sjön har genom tiderna haft olika namn. Sjön kallades år 1554 Keide tresk, 1570 Käder tresk, 1617 Kiedhertresk, 1856 Kjidträsket[8], 1884 Kjäd-Träsket[9] Sjön är närmast kedjeformad, vilket man trott gett sjön dess namn. 'Ked' är ett äldre, enligt SAOL poetiskt, ord för 'kedja'. Senare rön pekar dock på att det skulle handla om ett samiskt namn, Geäddiejávrrie, där förleden betyder 'bovall'.[8] Detta skulle innebära att alla tre sjöarna runt Bjurträsk (Kedträsket, Fäbodträsket och Bjurträsket) hetat Fäbodträsket, då Bjurträsket och Fäbodträsket bytt namn under historiens lopp.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kedträskets stränder är rika på fornlämningar från stenåldern (skärvstenar) och av yngre, samisk typ (härdar).[10] Sjön var under medeltiden en av de sjöar som bönder från kustlandet bedrev fjällträskfiske i. Bland annat fiskade Nils Albrektsson, bonde i Myckle (Skellefteå) år 1553 regelbundet i Kedträsket, Bjurträsket[förtydliga], Fäbodträsket[förtydliga], Malån och Svanselet i Skellefteälven.[11]

Inlopp och utlopp[redigera | redigera wikitext]

Sjön har sitt huvudsakliga inlopp (frånsett de myrar som avvattnas, naturligt och med diken, samt mindre tjärnar som Västre-Daltjärnen, Östre-Daltjärnen, Båthustjärnen och Bretjärnen samt via Ljusträskgraven även Ljusträsket) i Raningsbäcken och utlopp strax intill via Bjurbäcken och Malån till Skellefteälven, strax nedströms Vargfors kraftstation. År 1854 byggdes även en för bevattning och den uppväxande industrin viktig kanal mellan norra delen av sjön och Lomtjärn.[12] Även det vattnet hamnar så småningom i Malån.

Kommunikationer och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

En bit norr om sjön går Länsväg 370 och strax öster om sjön ligger Bolidens nedlagda gruvor Uddengruvan och Kedträskgruvan[13]. Kedträsket ligger i Skelleftefältet och området är så gott som ständigt inmutat. Innanför vägen till Uddengruvan går det att nå sjöns östra ände, där Sveaskog vid badplatsen har en stuga för uthyrning. Stugan ligger på en sandhed, vilket även gjort platsen populär för husvagnsparkering, och även om det inte är en officiell campingplats finns öppet för allmänheten bland annat eldstad och utedass.[14] Även i sjöns västra ände finns en badplats, med infart från Bjurträsk. Söder om sjön ligger byn Böle, och väster om sjön (uppe vid länsväg 370) ligger den by som väldigt sällan kallas Kedträsk [7][15] (oftare S. Svanheden) men ändå gett namn till både gruvan och Kedträskbron (Vägverkets väg 847) över Skellefteälven, samt dessutom av författaren Torgny Lindgren förevigats i romanen Norrlands Akvavit[16]:

"Tack vare Olof Helmersson och helbrägdarörelsen hade han gudskepris kunnat utföra sitt livsverk: sköta jordbruket som nu var nedlagt, bygga bönhuset som nu var rivet, färdigställa den numera avskaffade vägen till Kedträsk, starta konsumbutiken som inte fanns längre, försörja barnen som nu hade övergivit honom, vara ålderman i byn som nu var avfolkad och öde, grunda Folkpartiets lokalavdelning som nu var upplöst. Det var med stolthet och tacksamhet som han i sitt åttisjätte år såg tillbaka på detta sitt livsverk."

Kedträsk var också namnet på det kortlivade gruvsamhälle som från åtminstone 1960-talet och en bit in på 1980-talet låg en knapp kilometer öster om Svanheden längs Skelleftevägen, och som hyste gruvarbetare till de tre gruvorna i närheten. Av denna by finns idag knappt några spår.

Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]

Kedträsket ingår i delavrinningsområde (721049-168753) som SMHI kallar för Utloppet av Kedträsket. Medelhöjden är 234 meter över havet och ytan är 17,02 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Vattendraget som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 102 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (71 procent). Avrinningsområdet har 2,8 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 16,4 procent.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ [a b] Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Tillägg till översiktsplan 2010 för Norsjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012- 06-18 § 50.
  4. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  7. ^ [a b] Ortnamnsregistret (SOFI, Institutet för språk och folkminnen) Norsjö socken : Malå och Norsjö tingslag
  8. ^ [a b] Ulf Lundström på Skellefteå museum
  9. ^ Historiska kartor Lantmäterimyndigheternas arkiv karta 24-NOÖ-387 Laga skifte 1884
  10. ^ Korrespondens m. Katrine Nygren, T.f. bitr. länsantikvarie, Kulturmiljö, Länsstyrelsen Västerbotten
  11. ^ Lars Ohlsson Stuvsta Släktforskning
  12. ^ Bjurträsks historia Arkiverad 24 oktober 2004 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Boliden AB - Gruvor nu och då[död länk]
  14. ^ ”Norsjö kommun: Naturområden”. Arkiverad från originalet den 25 september 2015. https://web.archive.org/web/20150925111353/http://www.norsjo.se/default.aspx?id=18355&refid=20939. Läst 24 september 2015. 
  15. ^ Folkmåls- och folkminnesundersökningen i övre Norrland (FFÖN) 364:2, Ivarsson 1959
  16. ^ Lindgren, T. (2007) Norrlands Akvavit. 222 s. ISBN 978-91-1-301749-5

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kedträsket&oldid=49797050#Etymologi”