Landshövding
En landshövding är statens företrädare i de svenska länen. Motsvarande befattning i Danmark kallas statsamtmand och i Norge statsforvalter[1]. I Finland avskaffades både de formella länen och titeln landshövding 2009. Landshövdingen på Åland finns dock kvar och har en speciell ställning i och med Ålands självstyrelse. Landshövding var också titeln på den danska statens översta representant på Island 1873–1904 och Grönland 1950–1979.
Motsvarande ämbete kallas i Frankrike för préfet (prefekt); i Tyskland Regierungspräsident (en delstatlig regeringschef kallas för Ministerpräsident); i Österrike Landeshauptmann. I Norge kallas ämbetet fylkesmann. I Danmark kallas motsvarande person Direktør for Statsforvaltningen. I Storbritannien motsvarar Lord Lieutenant (Lordlöjtnant).
Under 1800-talet förekom det att en landshövdings hustru benämndes landshövdingska.[2]
Landshövdingarna i Sverige[redigera | redigera wikitext]
I Sverige är landshövdingarna en representant för länet gentemot staten, näringslivet, organisationer och allmänheten. Detta medför att landshövdingarna, liksom länsstyrelserna, har en dubbel representationsroll i förhållande till staten. Dels som statens företrädare gentemot länet, och dels som länets företrädare gentemot staten.
Landshövdingarna i Sverige kallades fram till 1958 officiellt Kunglig Majestäts befallningshavande eller bara konungens befallningshavande. Detta epitet används ibland fortfarande med en lite skämtsam underton. De hade fram till mitten av 1900-talet även en speciell uniform under resor i länet, en landshövdingeuniform. I den rangordning som gällde fram till 1909 hade landshövding generalmajors rang.
Landshövdingens närmaste medarbetare och ersättare när hon eller han inte är i tjänst eller har förhinder kallas Länsråd eller i de tre länen Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län Länsöverdirektör.
Landshövdingarna i Sverige bor på ett länsresidens. Platsen där länsresidenset finns kallas residensstad.
En landshövding i Sverige har ett förordnande under sex år. Det finns dock möjlighet för detta att förlängas med som mest ytterligare tre år, vilket innebär att den maximala tiden en person kan inneha ämbetet som landshövding är nio år[3].
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Fylkesmannen blir statsforvaltaren” (på nn-NO). Regjeringa.no. Kommunal-og moderniseringsdepartementet. 26 oktober 2020. https://www.regjeringen.no/nn/aktuelt/fylkesmannen-blir-statsforvaltaren/id2775052/. Läst 26 oktober 2020.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Landshövding (tryckår 1939)
- ^ ”landshövdingars förordnandetid (Skriftlig fråga 2003/04:1457 av Andersson, Yvonne (kd))”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/landshovdingars-forordnandetid_gr111457/. Läst 16 april 2024.