Människovärde

Från Wikipedia
Svenska Fotbollförbundet låter spelare visa en banderoll i samband med en match i Damallsvenskan 2015.

Människovärde (jfr eng. human dignity, fr. dignité humaine, ty. Menschenwürde) är ett begrepp som används i etiska, religiösa, politiska och juridiska sammanhang. Det förutsätts vara ett egenvärde som alla människor har i egenskap av tänkande och kännande varelser. Man kan tala om människolivets okränkbarhet eller om alla människors lika värde.

Historia - från människovärde till mänskliga rättigheter[redigera | redigera wikitext]

De judisk-kristna och de antika filosofiska föreställningarna om människan och hennes specifika värde präglade medeltidens mentalitet. Thomas av Aquino, en av medeltidens främsta filosofer och teologer, beskrev människan som skärningspunkten mellan himmel och jord, Gud och skapelse, andligt och materiellt och därmed innefattande hela verkligheten i sig.

Giovanni Pico della Mirandola publicerade 1486 ett tal som fick titeln ”Om människans värdighet” (De dignitate hominis) som kom att få ett stort inflytande på den fortsatta diskussionen om människovärdet. I talet ser man spår av både den antika världens och medeltidens tankar. I talet betonas varje enskild människas människovärde. Han lyfte dock mer än tidigare fram människans individualitet. Medeltiden hade uppfattat människan som en person infogad i ståndssamhällets och kyrkans gemenskap. Pico framhåller framhöll att människan är verklighetens mitt genom att vara ”de himmelska väsendenas förtrogna och de lägres (det vill säga djurens och växternas) konung”.

Under 1500-talet växte flera nationalstater fram i Europa, bland annat Sverige. De ersatte medeltidens religiösa och politiska enhetskultur. I samband med detta växte också behovet av att skydda den enskilde medborgaren mot statsmakten fram. I England formulerades på 1600-talet flera rättighetsdeklarationer som tydliggjorde en maktfördelning och -ordning mellan kungen och parlamentet (Petition of Rights, Habeas-Corpus-Acts och Bill of Rights). Dessa deklarationer – liksom Magna Charta som var ett feodalt privilegiebrev – säkerställde politiska rättigheter och friheter, men inte för alla utan endast för vissa människor. Dokumenten lade dock grunden för ett frihetstema som kom att prägla en fortsatt utveckling mot att omfatta alla fria medborgare och slutligen alla människor.

Filosofen och statsvetaren John Locke (1632-1704) kom att få mycket stor betydelse för begreppets fortsatta utveckling. Locke menade att varje människa är fri till sitt väsen eller till sin ”natur”. Hennes rättigheter är inneboende, oförytterliga och inte beroende av politiska system. Människans otrygga tillvaro i naturtillståndet menade han rationaliserade att genom ett samhällsfördrag inrätta staten och skapa en överhet. Denna överhet hade som främsta uppgift att skydda sina medborgare och att borga för deras liv, frihet och egendom. Detta fick dock inte ske på bekostnad av den enskilda individens fri- och rättigheter. I stället skulle staten skydda dem.

De banbrytande franska filosoferna Voltaire och Montesquieu vidareutvecklade Lockes idéer. Voltaire ses som en av åsiktsfrihetens och toleransens främsta talesmän. Montesquieu delade den offentliga makten i en lagstiftande, en verkställande och en dömande makt, allt för att skydda medborgarnas fri- och rättigheter.

I Tyskland utvecklade filosofen Immanuel Kant naturrätten. Även han hävdade de mänskliga rättigheterna, särskilt rätten till liv, frihet och egendom. Kant var dock den förste som förutom friheten framhöll människans moraliska autonomi och därmed hennes ansvar för sina handlingar. Han menar att autonomin eller självbestämmandet i själva verket var ”grunden för människovärdet”. Kants uppfattning var att människan alltid var ett mål i sig och aldrig fick användas enbart som ett medel. Hans inflytande kom att leda till att man i Tyskland kom att betona medborgarnas plikter mot staten framför deras rättigheter. Naturrätten i sin tyska version är mer stats- och auktoritetsorienterad än motsvarande doktrin i den engelska och franska traditionen.

Deklarationer som syftar till att slå vakt om människovärdet har således en lång förhistoria. De teoretiska föreställningarnas politiska genombrott kom med den amerikanska och den franska revolutionen. Den amerikanska rättighetsförklaringen slår fast att alla människor till sitt väsen ("by nature") är lika fria och oberoende, och har vissa oförytterliga rättigheter ("inherent rights"). Dessa termer är framvuxna ur i synnerhet den lockeanska naturrättsläran. Den franska deklarationen avsåg alla människors rättigheter medan de nationalstater som bildades på 1800-talet deklarerade dem som nationella medborgerliga rättigheter. De hade till uppgift att säkerställa den borgerliga friheten mot statsmakterna och att garantera allas likhet inför lagen.

Den industriella revolutionen skapade nya ekonomiska och sociala förhållanden och beroenden.1800-talets socialistiska ideologi och rörelser betonade de sociala aspekterna av människosynen. Socialister menade att enbart liberala frihetslagar inte kunde borga för social rättvisa. Den individuella frihetens sociala bas menade de kunde hotas av arbetslöshet och utslagning. Det ledde till dagens socialt medvetna stater.

FN:s generalförsamling antog 1948 den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna efter andra världskriget, då de mänskliga rättigheterna under kriget systematiskt hade kränkts storskaligt. FN:s deklaration har utvecklats till en folkrättsligt förpliktande norm.

Det historiska förloppet fram till dagens deklarationer och konventioner har berott på många faktorer. Den mest centrala är människors växande etiska medvetande om den bärande normativa princip eller gemensamma referenspunkt som har fått namnet människovärde. Den växande föreställningen om alla människors lika värde finns hela tiden med som en etisk klangbotten och har gett kraft åt argument för politisk och social jämlikhet.[1]

Definition[redigera | redigera wikitext]

Människovärdet är knutet till existensen, inte till funktioner eller egenskaper. Alla människor har vissa fundamentala rättigheter (rätt till liv, frihet, personlig säkerhet och ett värdigt liv) som ska respekteras och i dessa avseenden är ingen förmer än någon annan. Det utesluter inte möjligheten att värdera människors egenskaper, lämplighet eller kvalifikationer i ett visst bestämt sammanhang. En sådan rangordning kränker inte andra människors människovärde.[2]

Människovärdesbegreppet är, särskilt i västvärlden, ett normativt axiom som inte kan bevisas genom empirisk undersökning eller prövning.[3][4]

I Svensk ordbok definieras termen människovärde som det värde människan har som tänkande och kännande varelse.[5]

Människovärdets principer[redigera | redigera wikitext]

Tanken om ett speciellt människovärde vilar på (minst) sex olika principer:[6]

  1. Mänskligt liv har egenvärde
  2. Endast mänskligt liv har egenvärde
  3. Mänskliga individer har egenvärde
  4. Alla människor har egenvärde
  5. Alla människor har lika egenvärde
  6. Det egenvärde som mänskligt liv och människor har är absolut och okränkbart

Principen om alla människors lika värde[redigera | redigera wikitext]

Att alla människor har lika och okränkbart människovärde brukar kallas för likavärdesprincipen. Principen kan vara svår att förstå mot bakgrund till exempel av;[6]

  • Att människor värderar nära och kära högre än andra. Människor kan alltså ha olika personligt värde.[6]
  • Trots att alla människors lika värde är inskrivet som en central värdegrund i den svenska regeringsformen så är det uppenbart att människor för staten har olika medborgerligt värde. Svenska staten tar i huvudsak ansvar för Sveriges knappt 10 miljoner egna medborgare bland världens alla medborgare.[6]
  • Människor tillmäts olika samhälls- och företagsekonomiskt värde beroende på vilken roll de spelar i arbetslivet.[6]
  • Människor kan också ha olika kulturellt värde, beroende på vilken insats de gör i kulturlivet, de kan ha olika estetiskt värde, beroende på hur vackra de är, och så vidare, utan att detta står i strid med likavärdesprincipen.[6]

Att alla människor har samma människovärde, men inte är lika värdefulla i alla livssituationer, är en grundsanning som har accepterats av många. Begreppet innefattar alla människor oberoende av om de är onda eller goda och oberoende av deras förmåga eller lämplighet i vissa särskilda sammanhang, till exempel vid uttagning till landslaget i fotboll eller vid val av äktenskapspartner. Det är inte en kränkning av människovärden att människor värderas olika i sådana sammanhang.[3]

Människovärde och mänskliga rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Likavärdesprincipen handlar om ett speciellt etiskt värde, vilket i regel tänks vara knutet till någon egenskap som vi har enbart som människor. Det kan beskrivas som att människan i sig själv, oberoende av olika värde i livskvalitet eller instrumentellt värde som skapas genom (goda) handlingar, har ett inneboende eller inherent värde. Oklarheten i vad som avses med ett etiskt värde har gjort att många filosofer sökt sig bort från värdespråket och i stället beskriver människors lika värde i termer av mänskliga rättigheter. Ingemar Hedenius föreslog 1982 följande definition av likavärdesprincipen:[6]

Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade och att ingen människa i detta avseende är förmer än någon annan
– Ingemar Hedenius

De mänskliga rättigheterna kan sägas vara en slags lägsta-nivå som samhället måste garantera för att människovärdet ska kunna förverkligas i den enskilda människans tillvaro. De mänskliga rättigheterna tydliggör människovärdets innehåll så att det blir möjligt att konstatera när en kränkning av människovärdet sker.[3]

I EU:s stadga om människors grundläggande rättigheter lyder den artikel som föregår artiklarna om mänskliga rättigheter: ”Människans värdighet är okränkbar. Den skall respekteras och skyddas”. I en officiell kommentar förtydligas att människans värdighet ”utgör själva grunden för de grundläggande rättigheterna”.[6]

Människovärdets olika tolkningar[redigera | redigera wikitext]

Man kan särskilja åtminstone två sinsemellan väsensskilda principer vad gäller människors lika värde:

  • Enligt den kristna principen är vi alla lika inför Gud, egentligen Guds dom. Utifrån detta tänkande har människovärdet av kristna ledargestalter såsom Luther relativiserats utifrån om någon har rätt tro.[7][8]
  • Enligt den humanistiska principen är vi lika inför varandra.[9] Alla människor födds med ett inneboende värde eller värdighet, vilket i förlängningen innebär att varje människa här rätt till vissa rättigheter, de mänskliga rättigheterna.[10]

Båda principerna bygger på en idé om människors inneboende jämlikhet, och att alla personer förtjänar en viss respekt och vissa rättigheter utifrån tanken att vi alla har samma moraliska status.[10]

Relativisering av människovärdet[redigera | redigera wikitext]

Människovärdet har genom historien relativiserats av en rad olika ideologier och trosuppfattningar. Bland annat socialdarwinismen som på olika sätt försvarar den starkares rätt.[11] Inom kommunismen har människovärdet relativiserats utifrån vilka som ansetts tjäna det gemensamma bästa.[12]

Politisk-ideologiska frågor och människovärdet[redigera | redigera wikitext]

Bedömningen av vilka politiska ideologier som kan anses kränka människovärdet är subjektiv och kan variera beroende på individuella värderingar, kulturell bakgrund och historisk kontext. Det finns dock vissa ideologier som historiskt sett och i bred samhällsdebatt ofta kritiseras för att kränka eller underminera människovärdet:

Totalitarianism[redigera | redigera wikitext]

Ideologier som leder till totalitära regimer, där staten har obegränsad makt över individer och där grundläggande friheter och mänskliga rättigheter undertrycks, anses ofta kränka människovärdet. Exempel på detta är fascism och stalinism.

Extremism[redigera | redigera wikitext]

Extrema versioner av olika politiska och religiösa ideologier, som främjar våld, hat och intolerans mot vissa grupper, anses ofta strida mot principerna om människovärdet. Exempel på sådana ideologier är radikal islamism, radikal nationalism, högerextremism och vänsterextremism. Extrema versioner av ideologier kan främja rasistiska åsikter och diskriminering av individer baserat på etnicitet, religion eller annan identitet. Det anses kränka människovärdet. Sådana ideologier kan bidra till våld och diskriminering mot vissa grupper i samhället.

Auktoritarianism[redigera | redigera wikitext]

Politiska system som bygger på auktoritär styrning och begränsar individuella friheter och politisk pluralism kan också anses underminera människovärdet. I dessa system kan friheter som yttrande-, förenings- och pressfrihet vara starkt begränsade, vilket påverkar individens förmåga att uttrycka sig och delta i samhällslivet.

Den starkes rätt[redigera | redigera wikitext]

Ideologier som bygger på den starkes rätt, såsom socialdarwinism, anses generellt inte vara förenliga med människovärdesprinciper. Socialdarwinismens fokus på konkurrens och överlevnad för den starkaste står i kontrast till människovärdesprincipernas betoning av respekt och skydd för alla individer.

Kontroversiella frågor[redigera | redigera wikitext]

Utöver de tidigare nämnda ideologierna och politiska systemen förekommer kritik utifrån människovärdet mot andra politiska företeelser och idéer. Huruvida dessa kränker eller underminerar människovärdet är dock omtvistade och kontroversiella frågor, där individers bedömningar och inställningar skiljer sig åt beroende på juridiska, kulturella, historiska och etiska perspektiv.

Dödsstraff[redigera | redigera wikitext]

Frågan om dödsstraff berör grundläggande etiska och moraliska principer, inklusive frågor om statens roll, rättvisa, förlåtelse och mänsklig värdighet. Medan många ser dödsstraff som en kränkning av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, anser andra dödsstraff vara en nödvändig och rättvis straffmetod för de allvarligaste brotten. Denna debatt fortsätter att vara relevant i många delar av världen.

Dödshjälp[redigera | redigera wikitext]

Dödshjälp och dess förenlighet med människovärde är en komplex och omtvistad fråga. De som är för dödshjälp argumenterar ofta att det är en fråga om individens rätt till självbestämmande och autonomi. De hävdar att möjligheten att välja en värdig död, särskilt i fall av svår och obotlig sjukdom, är en del av att respektera människovärdet. Att tillåta dödshjälp ses som ett sätt att lindra onödigt lidande och ge människor kontroll över sina egna liv och död. Motståndare menar å andra sidan att dödshjälp utgör en kränkning av människovärdet. De framhåller samhällets skyldighet att skydda alla liv och varnar för riskerna och det sluttande planet som kan uppstå om dödshjälp blir praxis. Motståndare uttrycker också oro för att dödshjälp kan leda till att svaga och/eller sjuka individer väljer döden för att inte ligga andra till last.

Aborträtt[redigera | redigera wikitext]

Aborträtten och dess förenlighet med människovärdesprincipen är också en komplex och omtvistad fråga, som berör djupa etiska, moraliska och filosofiska överväganden. Åsikterna om aborträtten och dess relation till människovärde varierar beroende på individuella, kulturella, religiösa och politiska perspektiv. Debatten om aborträtten berör djupgående etiska och filosofiska frågor om när livet börjar, vad som utgör människovärdet, och hur olika rättigheter vägs mot varandra, såsom kvinnans rätt till självbestämmande kontra det ofödda barnets rätt till liv.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Religioner erbjuder ofta en moralisk och etisk ram som kan omfatta starka principer om mänsklig värdighet, kärlek, respekt och omsorg om andra. Dessa principer kan vara i linje med moderna uppfattningar om människovärde, men det finns också situationer där specifika religiösa läror eller tolkningar kan komma i konflikt med sekulära uppfattningar om mänskliga rättigheter och individuell frihet.

Ojämlik maktfördelning[redigera | redigera wikitext]

Omfattande och systematisk maktojämlikhet som leder till kränkningar av grundläggande rättigheter och friheter anses problematisk i förhållande till människovärdet. Ett samhälle som värderar människovärdet menar vissa bör sträva efter att minimera orättvisa maktordningar och främja jämlikhet och inkludering.

Ojämlik resursfördelning[redigera | redigera wikitext]

Ojämlik resursfördelning och dess relation till människovärdet är en komplex och ofta omtvistad fråga. Människovärdesprincipen, som innebär att alla människor är lika värda och förtjänar respekt och värdighet, ger inte en entydig vägledning om hur resurser bör fördelas i ett samhälle. Extrem ojämlikhet i resursfördelning som resulterar i att vissa individer eller grupper inte kan tillgodose sina grundläggande behov – som mat, bostad, sjukvård och utbildning – eller att deras grundläggande rättigheter kränks, menar vissa kränker människovärdet. Hur ett samhälle väljer att fördela resurser är ofta en fråga om ekonomisk och socialpolitik. Medan vissa politiska ideologier betonar marknadens roll och individuell frihet, fokuserar andra på statliga ingripanden för att minska ojämlikheter och främja social välfärd och rättvisa.

Kritik mot termen "värde"[redigera | redigera wikitext]

Alla människors lika värde är ett uttryck som ofta förekommer i svensk samhällsdebatt och dessutom är inskrivet i svensk grundlag. Även i så kallat värdegrundsarbete förekommer uttrycket ofta.[13] Användningen av ordet värde i uttrycket har kritiserats för att dels vara en felöversättning av engelskans "dignity", dels för att göra uttrycket vagt och nebulöst.[14][15][16] Liknande kritik förekommer ofta i samhällsdebatten. Den svenska användningen av värde istället för värdighet anses vara upphov till jämförelser, värdering och relativisering som inte förekommer i samma omfattning i andra länder där värdighet istället används.[13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bischofberger, Erwin (1991). ”Från människovärde till mänskliga rättigheter”. Det svårfångade människovärdet – en debattskrift. Statens Medicinsk-Etiska Råd. https://www.smer.se/wp-content/uploads/2012/08/Det-sv%C3%A5rf%C3%A5ngade-m%C3%A4nniskov%C3%A4rdet_WEBB.pdf. Läst 2 april 2023. 
  2. ^ Statens medicinsk-etiska råd (2018). Etik : en introduktion (4 uppl). sid. 37. ISBN 978-91-38-24782-2. OCLC 1038693409. https://www.worldcat.org/oclc/1038693409. Läst 30 mars 2023 
  3. ^ [a b c] Det svårfångade människovärdet : en debattskrift. ([2]., omarb. uppl). Statens medicinsk-etiska råd (Smer). 2012. sid. 11. ISBN 978-91-38-32597-1. OCLC 939754674. https://www.worldcat.org/oclc/939754674. Läst 30 mars 2023 
  4. ^ Debes, Remy (2023). Edward N. Zalta, Uri Nodelman. red. Dignity (Spring 2023). Metaphysics Research Lab, Stanford University. https://plato.stanford.edu/archives/spr2023/entries/dignity/. Läst 2 april 2023 
  5. ^ ”människovärde - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/m%C3%A4nniskov%C3%A4rde. Läst 30 mars 2023. 
  6. ^ [a b c d e f g h] Fjellström, Roger (2004). ”Varför människor har lika värde” (PDF). Filosofisk tidskrift. sid. 14-17. https://www.filosofisktidskrift.se/fulltext/2004-2/pdf/FT_2004-2_14-31_roger_fjellstrom.pdf. Läst 29 mars 2023. 
  7. ^ Luther och antisemitismen, Svenska kyrkan (läst 2023-04-01)
  8. ^ ”Compendium OF THE CATECHISM OF THE CATHOLIC CHURCH” (på engelska). Heliga stolen. http://www.vatican.va/archive/compendium_ccc/documents/archive_2005_compendium-ccc_en.html. Läst 1 augusti 2017. 
  9. ^ ”Humanism”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/icke-religiosa-livsaskadningar/humanism. Läst 30 mars 2023. 
  10. ^ [a b] Emmaline Soken-Huberty (7 april 2020). ”What is Human Dignity? Common Definitions.” (på amerikansk engelska). Human Rights Careers. https://www.humanrightscareers.com/issues/definitions-what-is-human-dignity/. Läst 10 mars 2024. 
  11. ^ ”Socialdarwinism”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/icke-religiosa-livsaskadningar/socialdarwinism. Läst 30 mars 2023. 
  12. ^ ”Christian Braw: Om allas lika värde”. Svensk Tidskrift. 29 oktober 2021. https://www.svensktidskrift.se/christian-braw-om-allas-lika-varde/. Läst 30 mars 2023. 
  13. ^ [a b] Hägg, Ingemund (2014). ”Alla människors lika värde eller människans värdighet” (pdf). nr. 3, årgång 18. Tidskrift för politisk filosofi. https://www.politiskfilosofi.se/fulltext/2014-3/pdf/TPF_2014-3_11-28_hagg.pdf. Läst 1 oktober 2023. 
  14. ^ Redaktionen (7 oktober 2016). ”En mycket praktisk felöversättning”. DET GODA SAMHÄLLET. https://detgodasamhallet.com/2016/10/07/en-mycket-praktisk-feloversattning/. Läst 10 januari 2023. 
  15. ^ Braw, Christian; Månsson, Anders; Fahlbeck, Reinhold (2019). ”Människovärde och mänsklig värdighet”. Claphaminstitutet. https://claphaminstitutet.se/uncategorized/manniskovarde-och-mansklig-vardighet/. Läst 10 januari 2023. 
  16. ^ Korn, Dan (4 december 2021). ”Är vi verkligen alla lika värda?”. gp.se. https://www.gp.se/1.60710192. Läst 10 januari 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]