Skator
- För andra betydelser, se Skata (olika betydelser).
| Skator | |
 Skata (Pica pica) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kråkfåglar Corvidae |
| Släkte | Skator Pica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Pica | |
| Auktor | Brisson, 1760 |
| Arter och underarter | |
| Se text | |
Skator (Pica) är ett släkte fåglar inom familjen kråkfåglar.[1]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Skator karaktäriseras av sin långa, kilformade stjärt. Deras näbb och fötter är ganska grova och de har en svartvit fjäderdräkt.
Arter i släktet[redigera | redigera wikitext]
Efter att skatan (Pica pica) delats upp i flera urskiljs numera vanligen sju arter i släktet:[1][2]
- Skata (Pica pica) i den palearktiska regionen
- Maghrebskata (Pica mauretanica) i nordvästra Afrika
- Asirskata (Pica asirensis) mycket lokalt i på sydvästra Arabiska halvön
- Svartgumpad skata (Pica bottanensis) i östra Himalaya och delar av Kina
- Orientskata (Pica serica) i östra Asien
- Amerikansk skata (Pica hudsonia) i västra Nordamerika
- Gulnäbbad skata (Pica nuttalli) endast i Kalifornien
Fram tills nyligen inkorporerade arten skata även de asiatiska arterna asirskata, svartgumpad skata och orientskata samt den nordafrikanska maghrebskatan (P. mauritanica). Dessa urskiljs nu som egna arter efter genetiska studier.[3][4] Även amerikansk skata har tidigare behandlats som en underart till skata.
Sju övriga släkten av kråkfåglar kallas också för skator:
- Urocissa
- Cissa
- Cyanopica'
- Temnurus
- Platysmurus
- Spatelstjärtsskator (Crypsirina)
- Trädskator (Dendrocitta)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
- ^ Kryukov, A.P., L.N. Spiridonova, S. Mori, V.Yu. Arkhipov, Y.A. Red'kin, O.A. Goroshko, E.G. Lobkov, and E. Haring (2017), Deep phylogeographic breaks in magpie Pica pica across the Holarctic: concordance with bioacoustics and phenotypes. Zoolog Sci. 2017 Jun;34(3):185-200. doi: 10.2108/zs160119.
- ^ Song, S.; Zhang, R.; Alström, P.; Irestedt, M.; Cai, T.; Qu, Y.; Ericson, P.G.P.; Fjeldså, J.; et al. (2017). ”Complete taxon sampling of the avian genus Pica (magpies) reveals ancient relictual populations and synchronous Late-Pleistocene demographic expansion across the Northern Hemisphere”. Journal of Avian Biology 49 (2): sid. 1–14. doi:.