Sparande
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Se Wikipedia:Trovärdiga källor för exempel på källor. (2021-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Sparande är i vardagligt tal att lägga undan pengar för framtida bruk. Några sparformer är fonder, investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkringar, sparkonto och värdepapper.[1]
Besparingar[redigera | redigera wikitext]
I en defensiv finansieringsplan letar man efter sätt att spara pengar och minska utgifterna. Det är inriktat på att spara överallt där man kan, som att leta efter det billigaste mjölpriset, alltid släcka lyset i rum där man inte befinner sig, spara några kronor med kuponger.
Man kan spara pengar till en aktuell utgift, framtida utgifter och framtida kriser. Till exempel kan man välja att riskminimera eller placera tryggt.[2]
Många svenskar sparar även till sina barn till exempel till ett framtida boende[3].
Nationalekonomiskt begrepp[redigera | redigera wikitext]
Inom nationalekonomin är sparande definitionsmässigt den del av hushållens och offentliga sektorns inkomster som inte går åt till konsumtion.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Olika sparformer | Hallå konsument – Konsumentverket”. Hallå konsument. https://www.hallakonsument.se/konsumentratt-kopsatt/olika-sparformer/. Läst 20 juli 2021.
- ^ 7 spartips under coronapandemin. Sparande.se. Läst 29 november 2020.
- ^ ”Spara till barn - Så sparar du pengar till dina barn på bästa sätt!”. sparaochinvestera.se. 10 juni 2021. https://sparaochinvestera.se/spara-till-barn-sa-sparar-du-pengar-till-dina-barn-pa-basta-satt/. Läst 27 februari 2024.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Saving, 28 november 2016.