Strand

Uppslagsordet ”Sandstrand” leder hit. För badplatsen i Helsingfors, se Sandstrand, Helsingfors. För andra betydelser, se Strand (olika betydelser).

Strand är gränsområdet mellan öppet vatten och fastare land. Stränder kan i vissa fall ha torvbildande vegetation. De kan vara skogbevuxna och skogen kallas då strandskog eller strandsumpskog. Stränder påverkas ofta av vågor och tidvatten.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Stränder indelas i:

limniska våtmarker (våtmarker med sötvatten)
marina våtmarker
havsstränder
stränder utmed sjöar och vattendrag

Våtmarker längs sjöar och vattendrag delas in i strandskogar, strandängar (fuktängar), mader, vassar, flytblads- och undervattensvegetation. Beroende på både klimatet och näringsrikedomen i insjön kommer olika typer av växter och djur att dominera på sjöstranden. Kring näringsrika (eutrofa) sjöar finns ofta större artrikedom än kring näringsfattiga (oligotrofa) sjöar.^[1]

Sandstränder är ofta populära utflyktsmål, för exempelvis utomhusbadning och simning, ofta vid mer eller mindre iordningställda badplatser. I Sverige gör allemansrätten att det normalt sett är tillåtet att bada ute i naturen. Det kan även finnas promenader och annan form av rekreation.

Strandtomter är normalt attraktiva objekt på fastighetsmarknaden. I Sverige omfattas stränder av ett lagskydd, strandskyddet.

Svensk flora[redigera | redigera wikitext]

Sjöstränder[redigera | redigera wikitext]

Arten vass (Phragmites australis) växer vid alla sorters sjöar, men bara kring de näringsrika blir bestånden riktigt kraftiga. Klibbal (Alnus glutinosa) är ett vanligt träd vanlig kring sjöarna i Syd- och Mellansverige.

I de rika vassbäddarna kring näringsrika sjöar finns ofta inslag av jättegröe (Glyceria maxima) och gråvide (Salix cinerea). Även bredkaveldun (Typha latifolia) kan hittas med sina iögonfallande cigarrliknande honax^[2]. Blomvass (Butomus umbellatus), svärdslilja (Iris pseudacorus), sjöranunkel (Ranunculus lingua), vattenmärke (Sium latifolium), sprängört (Cicuta virosa), stor igelknopp (Sparganium erectum), vattenstäkra (Oenanthe aquatica) samt de skräpporna vattenskräppa (Rumex hydrolapathum) och hästskräppa (R. aquaticus) är också vanliga.

Kring näringsfattiga sjöar finns endast lite vass (Phragmites australis) blandat med lite säv (Schoenoplectus lacustris) och sjöfräken (Equisetum fluviatile).^[1]

Vass
Blomvass
Bredkaveldun
Svärdslilja

Havsstränder[redigera | redigera wikitext]

Sandstränder vid havet har ofta växter som är anpassade till den torka som salt och vattenbrist orsakar. Sådana anpassningar ger egenskaper som hårda sega eller köttiga blad och stjälkar. Vanliga arter är sandbindarna strandråg (Leymus arenarius) och sandrör (Ammophila arenaria) som har en förmåga att hålla kvar flygsand. Den i Sverige införda och fullständigt naturaliserade arten vresros (Rosa rugosa) börjar på vissa platser tränga ut den ursprungliga vegetationen. På sandstränder som är mindre exponerade kan sandstrandsvegetationen övergå i havsstrandängar^[3]

På steniga havsstränder och klippor vid havet finns en annan flora än på havssandstränder; arter som strandaster (Tripolium vulgare), strandkål (Crambe maritima) och trift (Armeria maritima).^[4] På steniga stränder främst kring Östersjön finns havtorn (Hippophaë rhamnoides) och vejde (Isatis tinctoria).^[5]^[6]

Vresros
Strandkål
Trift
Havtorn

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] https://denvirtuellafloran.se/flora/veg/eutrof.html Arkiverad 12 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran Näringsrika sjöar - Eutrofa sjöar, Sötvattensvegetation
^ https://denvirtuellafloran.se/flora/mono/typha/typha/typhlat.html Arkiverad 12 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. © Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran Bredkaveldun, Typha latifolia L.
^ https://denvirtuellafloran.se/flora/veg/sand.html Arkiverad 13 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran - Sandstränder, Havsstränder
^ https://denvirtuellafloran.se/flora/veg/klipp.html Arkiverad 13 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran - Klippor och stenstränder, Havsstränder
^ https://denvirtuellafloran.se/flora/di/elaeagna/hippo/hipprha.html Arkiverad 12 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran - Havtorn, Hippophaë rhamnoides L.
^ https://denvirtuellafloran.se/flora/di/brassica/isati/isattin.html Arkiverad 12 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran - Vejde, Isatis tinctoria L.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Strand.
Bilder & media

[dvf-1] [a b] https://denvirtuellafloran.se/flora/veg/eutrof.html Arkiverad 12 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran Näringsrika sjöar - Eutrofa sjöar, Sötvattensvegetation

[2] ttps://denvirtuellafloran.se/flora/mono/typha/typha/typhlat.html Arkiverad 12 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. © Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran Bredkaveldun, Typha latifolia L.

[3] ttps://denvirtuellafloran.se/flora/veg/sand.html Arkiverad 13 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran - Sandstränder, Havsstränder

[4] ttps://denvirtuellafloran.se/flora/veg/klipp.html Arkiverad 13 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran - Klippor och stenstränder, Havsstränder

[5] ttps://denvirtuellafloran.se/flora/di/elaeagna/hippo/hipprha.html Arkiverad 12 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran - Havtorn, Hippophaë rhamnoides L.

[6] ttps://denvirtuellafloran.se/flora/di/brassica/isati/isattin.html Arkiverad 12 juli 2022 hämtat från the Wayback Machine. Naturhistoriska riksmuseet 1997 Den virtuella floran - Vejde, Isatis tinctoria L.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]