Användare:Wibergs/sandlåda
 |
Detta är en användarsandlåda för Wibergs. En användarsandlåda är en undersida till en användares användarsida. Sidan ingår inte i Wikipedias ordinarie artikelsamling utan är något användaren skapat för eget bruk, kanske för att arbeta fram ett förslag till ny artikel eller bara för att testa wikitekniken. |
Sjöstjärnans respirationssystem
Sjöstjärnorna andas genom diffusion. Sjöstjärnornas hud är full med taggar, eller utbuktningar, som kallas för papulae och finns främst på ovansidan av sjöstjärnans kropp. Ovanpå hudens yta sitter små gälar som sjöstjärnan använder när den ska inta syre.
Sjöstjärnorna använder även sina sugfötter när de ska utbyta syrgas och koldioxid med omgivningen. Sugfötterna finns på undersidan av sjöstjärnan.[1]
Matspjälkningssystem
Alla tagghudingar har ett enkelt matspjälkningssystem med mun, mage, tarmar och anus. Hos de flesta tagghudingar sitter munnen på undersidan av djuret, nedvänt mot marken medan anuset återfinns på ovansidan. Detta gäller även sjöstjärnor.
Tagghudingarna har ett speciellt och unikt system i sin kropp som kallas ambukralsystemet. Det är uppbyggt av vattenkanaler som har sin grund i en central ring i djurets kropp.
Majoriteten av sjöstjärnorna är kött- eller asätare, och inte alls så “fredliga” som många föreställer sig dem. De kan till exempel leva på musslor, snäckor, andra tagghudingar och smådjur. Om en sjöstjärna får tag på en mussla tar den hjälp av sina armar för att bända upp musslans skal. Det finns två sätt för sjöstjärnan att få i sig föda; antingen slukar de den hel eller så stjälper de ut sin mage över bytet och suger i sig det. De kan även stjälpa ut magen och smälta födan utanför kroppen.
När de äter, gör saltsyran och enzymerna att de upptar de frigjorda näringsämnena. Sedan smälter de sitt byte med magsaften.
Egenskapen att kunna äta med magsäcken utanför kroppen är unik för sjöstjärnan. Tack vare denna egenskap kan de jaga djur som är större än de själva, eftersom de smälter bytet snabbare genom att ha direktkontakt mellan magenzymerna och sitt byte.[2]
Nervsystemet
Sjöstjärnor är känsliga för bland annat beröring, då speciellt på stjärnans fötter och rygg. Men även för ljus, temperaturer och miljön i vattnet, eftersom deras armar består av pigmenterade celler som reagerar på ljus och omfattas av en genomskinlig hinna. Den saknar även en centraliserad hjärna, dock har de ett väldigt komplext nervsystem. Dock är matstrupen omgiven av en central nervring som skickar ut nerver i varje arm. Deras ringnerver och radiella nerver samordnar djurets jämvikt och djurets riktning.[3]
Dessutom har de inte förmågan att planera sin verksamhet. För ifall en arm hittar en attraktiv doft, blir den armen automatiskt dominerande och de andra armarna måste följa efter, exempelvis när den jagar ett byte.[4]
Spetsen på armarna har smak- och luktorgan och det är även där sjöstjärnans ögon finns. Ögonen ser ut som små rödaktiga fläckar. Dess mun befinner sig på undersidan av kroppen i mitten och på den motsatta sidan lämnar den sin avföring. Denna stjärna kan även dela på sig och få tillbaka sina delar den förlorat, samtidigt som de automatiskt blir en ny sjöstjärna. Dessutom kan den släppa iväg en skadad arm och bilda en ny, ifall det finns minst en kvar.[5]
Fortplantningssystem
Flertalet sjöstjärnor är enkönade men ett fåtal är hermafroditer. De enkönade sjöstjärnorna kan föröka sig genom att spruta ut ägg och spermier för att föröka sig. Om äggen inte blir befruktade kan de ibland genomgå "jungfrufödsel". Vissa arter av sjöstjärnor kan även föröka sig genom att dela sig på mitten och sedan låta de armar som fattas regenereras och möjliggör att två nya individer bildas.
Cirkulationssystemet
Blodkärlen bildar tre ringar som går runt munnen, en runt matsmältningssystemet och den tredje vid underlivet. Hjärtat på en sjöstjärna slår ungefär sex gånger per minut. Dessutom är varje arm ihopkopplade med könskörtlar och blodkärlen från underlivets ring, som sträcker sig ut armarna. Dessa kärl gör så att näringsämnena kan transporteras runt i kroppen.[6]
Sekundära molekyler
Sjöstjärnan producerar ett stort antal sekundära molekyler, i form av lipider, inklusive en stor del av steorider av kolesterol. Men dessutom en mängd fettmolekyler av sfingosin. Dessa ämnen är användningsbara för att ingen ska kunna landa på sjöstjärnans rygg och för att avskräcka rovdjur.[7]
- ^ http://zoologi.wikispaces.com/Respiration
- ^ http://zoologi.wikispaces.com/Matspj%C3%A4lkning
- ^ Ruppert et al., 2004. pp. 883–884
- ^ Carefoot, Tom. "Adult feeding". Sea Stars: Feeding, growth, & regeneration. A Snail's Odyssey.
- ^ Fox, Richard (2007-05-25). "Asterias forbesi". Invertebrate Anatomy OnLine. Lander University.
- ^ Ruppert et al., 2004. p. 886
- ^ Lawrence, John M. (ed.); McClintock, James B.; Amsler, Charles D.; Baker, Bill J. (2013). "8". Chemistry and Ecological Role of Starfish Secondary Metabolites in "Starfish: Biology and Ecology of the Asteroidea". JHU Press.