Hudiksvalls kommun

From Wikipedia
Jump to navigation Jump to search
Hudiksvalls kommun
Kommun
Hudiksvall2010d.JPG
Folkets hus med biblioteket i Hudiksvall.
SloganGlada Hudik
Kommunens vapen.
Hudiksvalls kommunvapen
LandSverige
LandskapHälsingland
LänGävleborgs län
CentralortHudiksvall
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal4 524,18 kvadratkilometer ()[1]
- därav land2 486,81 kvadratkilometer[1]
- därav vatten2 037,37 kvadratkilometer[1]
Folkmängd37 704 ()[2]
Bef.täthet15,16 inv./km² (land)
Läge
Hudiksvall Municipality in Gävleborg County.png
Kommunen i länet.
Koordinater61°44′00″N 17°07′00″Ö / 61.733333333333°N 17.116666666667°Ö / 61.733333333333; 17.116666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHudiksvalls domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2379[3]
Anställda4 375 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2184
GeoNames2704611
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Hudiksvalls kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är Hudiksvall.

Kusten är flikig med branta, utstickande uddar. Dellebygden med Dellensjöarna har formats efter ett meteoritnedslag för cirka 220–250 miljoner år sedan. Där finns också en av kommunens största sammanhängande jordbruksbygder. Genom kommunen flyter ån Svågan. Våtmarksområden med mossar i olika utvecklingsstadier hittas i sydöstra delarna av kommunen. Kommunen har en lång brukstradition relaterad till vattendragen och skogen i området. I början av 2020-talet har dock service- och tjänstesektorn tagit över som den sektor som har störst betydelse för det lokala näringslivet.

Fram till 1995 var befolkningstrenden positiv, men minskade därefter. Sedan 2010 har trenden återigen varit positiv. Mandatperioden 2018–2022 och 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.

Administrativ historik[edit | edit source]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bjuråker, Delsbo, Enånger, Forsa, Hälsingtuna, Hög, Idenor, Nianfors, Njutånger, Norrbo och Rogsta. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, Nianfors landskommun dock först 1869. I området fanns även Hudiksvalls stad från 1582 som 1863 bildade en stadskommun.

I området inrättades den 23 november 1906 Åviks municipalsamhälle som sedan upplöstes vid årsskiftet 1910/1911 när delar av Hälsingtuna landskommun och Idenors landskommun (inklusive municipalsamhällets område) uppgick i Hudiksvalls stad.

Vid kommunreformen 1952 införlivades resten av Idenor med Hudiksvalls stad, samtidigt som följande "storkommuner" bildades: Hälsingtuna (av kommunerna Hälsingtuna och Rogsta), Njutånger (av Nianfors och Njutånger), Enånger (oförändrad), Delsbo (oförändrad), Bjuråker (av Bjuråker och Norrbo) samt Forsa (av Forsa och Hög).

1963 bildades Iggesunds landskommun av Enångers och Njutångers landskommuner. 1965 införlivades Hälsingtuna landskommun i Hudiksvalls stad. Hudiksvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hudiksvalls stad samt landskommunerna Bjuråker, Delsbo, Forsa och Iggesund.[5]

Mellan 1987 och 2007 var kommunen indelad i kommundelsnämnderna Iggesund, Dellenbygden, Forsa och Hudiksvall.[6] År 1996 inrättades även Svågadalsnämnden som är ett försök med lokal demokrati på landsbygden i nordvästra delen av kommunen. Svågadalsnämnden är fortfarande kvar.

Kommunen ingår sedan bildandet i Hudiksvalls domsaga.[7]

Geografi[edit | edit source]

Kommunen är belägen i de nordöstra delarna av landskapet Hälsingland med Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Söderhamns kommun, i sydväst till Bollnäs kommun, i väster till Ljusdals kommun och i norr till Nordanstigs kommun, samtliga i Gävleborgs län.

Topografi och hydrografi[edit | edit source]

Berggrunden riktning har gjort att dalar och höjder har en nordvästlig–sydöstlig riktning, vilket är fallet i många norrlandskommuner. Kusten mellan Hudiksvall och Enånger har dock en öst–västlig riktning med branta, utstickande uddar. För cirka 220–250 miljoner år sedan slog en meteorit ned i Hudiksvall och bildade det som nu utgör området kring Dellensjöarna. Det är nu ett bäcken, 22 km i diameter med Dellensjöarna i mitten. En av kommunens största sammanhängande jordbruksbygder finns i Dellenbygden, med centralorten Delsbo. Dellenbygden omfattar mer än 20 byar. I nordvästlig–sydöstlig riktning löper Hudiksvallsåsen som fyller delar av Svågans dalgång ner till Dellensjöarna. Svågan pendlar över Hudiksvallsåsen i partiet mellan Ängebo och Björsarv. Bitvis har ån skurit ner i isälvsmaterialet och bildar terrasser efter dalsidorna, exempelvis mellan Tvärforsen och Brändbo. Våtmarksområden med mossar i olika utvecklingsstadier hittas i sydöstra delarna av kommunen.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Hudiksvalls kommun Hela riket






Circle frame.svg
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (89,7 %)
  Öppen myrmark (2,1 %)
  Jordbruksmark (4,9 %)
  Övrig mark (0,2 %)






Circle frame.svg
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[edit | edit source]

År 2022 fanns 45 naturreservat i Hudiksvalls kommun. Av dessa var 20 stycken även klassade som Natura 2000-områden.[10] I ett av reservatet, Bodagrottorna i Iggesund, finns en urbergsgrotta som anses vara den näst längsta i världen. Reservatet bildades 1989 och omfattar fyra hektar.[11] Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Gröntjärn. Reservatet bildades 1978 och omfattar ca 150 hektar. Reservatet beskrivs av Länsstyrelsen i Gävleborgs län som "en märklig isälvsavlagring bildad i samband med inlandsisens avsmältning för cirka &&&&&&&&&&&08500.&&&&&08 500 år sedan".[12]

Administrativ indelning[edit | edit source]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Bjuråker-Norrbo, Delsbo, Enånger-Njutångers, Forsa-Högs och Hudiksvallsbygdens.

Distrikt inom Hudiksvalls kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt, vilka motsvarar församlingarna 1999/2000 och till stor del den äldre sockenindelningen:[13]

Tätorter[edit | edit source]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tio tätorter i Hudiksvalls kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Hudiksvall &&&&&&&&&&016081.&&&&&016 081
2 Iggesund &&&&&&&&&&&03419.&&&&&03 419
3 Delsbo &&&&&&&&&&&02185.&&&&&02 185
4 Sörforsa &&&&&&&&&&&01581.&&&&&01 581
5 Näsviken &&&&&&&&&&&&0910.&&&&&0910
6 Njutånger &&&&&&&&&&&&0849.&&&&&0849
7 Enånger &&&&&&&&&&&&0643.&&&&&0643
8 Friggesund &&&&&&&&&&&&0530.&&&&&0530
9 Fredriksfors &&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224
10 Edsta &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223
Centralorten är i fet stil.
Karta

Styre och politik[edit | edit source]

Styre[edit | edit source]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Moderaterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet.

Efter valet 2014 inleddes förhandlingar mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Centerpartiet valde dock att tacka nej till ett samarbete med Vänsterpartiet med hänvisning till ideologiska skäl. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fick således styra i minoritet.[14] Centerpartiet blev valets stora vinnare 2018. De valde dock att inte ingå i en styrande koalition då de menade att "i den nya majoriteten sätter Socialdemokraterna fortfarande ribban för ledarskapet". Den styrande koalitionen bestod mandatperioden 2018–2022 av Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.[15] Samma koalition fortsätter styra efter valet 2022.[16]

År Partier
1994–1998 S
1998–2002 S V
2002–2006 S V
2006–2010 S V
2010–2014 C M MP KD FP
2014–2018[14] S V
2018–2022[16] S M MP
2022–2026[16] S M MP

Kommunfullmäktige[edit | edit source]

Presidium[edit | edit source]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Sven-Åke Thoresen 2020-
Förste vice ordförande S Agneta Brendt 2020-
Andre vice ordförande C Jörgen Bengtsson

Mandatfördelning i Hudiksvalls kommun, valen 1970–2022[edit | edit source]

ValårVSMPFRKSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197052016413
5201643
4984,7
427
1973520117213
5201723
4988,5
3910
1976321117313
3211733
4988,9
3613
19794231734
4231734
5187,9
3318
1982424114125
424145
5188,2
3120
1985423211515
4231155
5186,0
3120
1988423412323
42341233
5181,9
3219
19913213210345
321310345
5182,0
3021
199442459225
424595
5182,3
2823
199882048146
8204846
5176,35
3021
2002620310345
620310345
5173,78
3021
2006620210229
620109
5175,59
3120
2010518429229
518499
5179,43
2724
2014619458117
6194587
5182,42
2922
20185162611128
5166118
5183,32
2625
2022515271039
51571039
5181,33
2823
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[edit | edit source]

Kommunstyrelse[edit | edit source]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Mikael Löthstam
Förste vice ordförande M Jonas Holm
Andre Vice ordförande C Caroline Schmidt

Övriga nämnder[edit | edit source]

I nordvästra landsbygdsdelen finns ett försök med lokal demokrati genom en opolitisk kommundelsnämnd, Svågadalsnämnden, som förvaltar skattemedlen för området. Ledamöterna tillsätts genom direkta personval vart fjärde år.[17]

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Social- och omsorgsnämnden S Henrik Persson M Birgitta Medin C Karin Hansson
Kultur- och fritidsnämnden S Gerd Olsson M Adam Rydstedt C Sven Bergström Trolin
Byggnadsnämnden M Peter Lagerkvist S Susanne Östh C Jan-Erik Jonsson
Lärandenämnden M Jonas Holm S Jim Svensk Larm C Anton Stark
Tekniska nämnden S Annika Huber M Jan-Olov Stål C Bengt-Åke Nilsson
Överförmyndarnämnden MP Andrea Bromhed S Lena Gustafsson
Valnämnden Kerstin Oremark S Agneta Brendt

Vänorter[edit | edit source]

Ekonomi och infrastruktur[edit | edit source]

Näringsliv[edit | edit source]

Kommunen har en lång brukstradition relaterad till vattendragen och skogen i området. Kraft och möjligheter till transport kom med vattnet och skogen var den viktigaste råvaran. En såg anlades i Iggesund på 1500-talet. Senare anlades järnbruk, pappersbruk och så småningom massafabrik.[18] Dagens näringsliv bygger på den sågverksrörelse som växte fram under 1800-talets sågverksrörelse och verkstadsindustrins framväxt från mitten av 1900-talet. I början av 2020-talet har dock service- och tjänstesektorn tagit över som den sektor som har störst betydelse för det lokala näringslivet. 17 procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin. Bland större företag i kommunen återfanns Iggesund Paperboard AB, Hexatronic Cables & Interconnect System AB och Huddig AB.[8]

Infrastruktur[edit | edit source]

Transporter[edit | edit source]

Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och X-trafiks regiontåg mellan Gävle och Sundsvall. Från Hudiksvall sträcker sig riksväg 84 åt väster. I kommunens västra delar avtar länsväg 305 åt norr.

Befolkning[edit | edit source]

Demografi[edit | edit source]

Befolkningsutveckling[edit | edit source]

Kommunen har 37 704 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 72:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Hudiksvalls kommun 1970–2020[19]
ÅrFolkmängd
1970
  
36 282
1975
  
36 692
1980
  
37 538
1985
  
37 604
1990
  
38 328
1995
  
38 708
2000
  
37 454
2005
  
37 004
2010
  
36 849
2015
  
36 975
2020
  
37 531

Utländsk bakgrund[edit | edit source]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 532, eller 9,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 36 924 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 106, eller 5,68 % av befolkningen (hela befolkningen: 37 048 den 31 december 2002).[20]

Utrikes födda[edit | edit source]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Hudiksvalls kommun 36 924 personer. Av dessa var 2 978 personer (8,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[21]

Kultur[edit | edit source]

Kulturarv[edit | edit source]

Kulturarvet är nära sammanbundna med historian som bruksort. Det finns tre anläggningar bevarade från järnbruksepoken. Dessa är Movikens Masugn (1797–1937), Strömbacka Stångjärnssmedja (1753–1923) och Iggesunds Järnverk (1685–1953).[18]Hornslandet finns fiskeläget Kuggörarna bevarat[22] liksom Hölicks fiskeläge.

Ett annat kulturarv är Hälsingtunastenen, en runsten som står på sin ursprungliga plats vid Hälsingtuna kyrka.[23]

Kommunvapen[edit | edit source]

Blasonering: I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1.

Ett sigillavtryck med detta motiv finns bevarat från 1580-talet. När vapenbilden skulle fastställas på 1930-talet komponerades den "I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1, med blå beväring.", på inrådan av riksheraldikern. Efter kommunbildningen 1971 fanns, förutom den gamla staden vapen, också vapnen för de gamla landskommunerna Delsbo och Bjuråker att välja mellan, men stadsvapnet registrerades för kommunen i PRV år 1974.

År 2006 bestämde sig kommunen för att förenkla vapnet genom att ta bort den blå beväringen och 2007 registrerades vapnet på nytt hos PRV med den nuvarande blasoneringen.

Se även[edit | edit source]

Källor[edit | edit source]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Hudiksvalls kommun - Årsredovisning 2006 Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hudiksvalls tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b] ”Hudiksvall - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hudiksvall-(kommun-ingress). Läst 10 december 2022. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 december 2022. 
  11. ^ ”Bodagrottorna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/bodagrottorna.html. Läst 11 december 2022. 
  12. ^ ”Gröntjärn”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/grontjarn.html. Läst 11 december 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ [a b] Burman, Julia (16 oktober 2014). ”S och V tar över styret i Hudiksvall”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5992546. Läst 10 december 2022. 
  15. ^ Roos, Jimmy (1 oktober 2018). ”Nytt styre i Hudiksvall – blocköverskridande samarbete”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/nytt-styre-i-hudiksvall-s-mp-m. Läst 10 december 2022. 
  16. ^ [a b c] Honkanen, Lari (3 oktober 2022). ”Hudiksvalls nya styre är klart”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/hudiksvalls-nya-styre-ar-klart. Läst 10 december 2022. 
  17. ^ hudiksvall.se Svågadalsnämnden Arkiverad 7 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ [a b] ”Bruksminnen”. www.hudiksvall.se. https://www.hudiksvall.se/Sidor/Uppleva-och-gora/Museer-och-kulturmiljoer/Bruksminnen.html. Läst 10 december 2022. 
  19. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. 
  20. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
  21. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  22. ^ ”Kuggörens fiskeläge”. Visit Glada Hudik. https://www.visitgladahudik.se/sv/kuggorens-fiskelage. Läst 10 december 2022. 
  23. ^ ”Hälsingland”. www.raa.se. https://www.raa.se/kulturarv/runor-och-runstenar/runstenar-i-sverige/halsingland/. Läst 10 december 2022. 

Externa länkar[edit | edit source]