Olkiluoto kärnkraftverk
| Olkiluoto kärnkraftverk | |
.jpg) Olkiluoto kärnkraftverk | |
| Plats | Euraåminne |
|---|---|
| Land |  Finland |
| Ägare | Industrins Kraft Abp |
| Togs i kommersiell drift | OL1: 10 oktober 1979 OL2: 10 juli 1982 OL3 16 april 2023 |
| Reaktorer | |
| Reaktortyp | BWR/EPR |
| Aktiva reaktorer, (effekt) | OL1: 880 MWe OL2: 890 MWe OL3: 1 600 MWe |
Olkiluoto kärnkraftverk (finska: Olkiluodon ydinvoimalaitos) är ett av Finlands två kärnkraftverk och ligger på halvön Olkiluoto i Euraåminne kommun i landskapet Satakunta i Finland. Olkiluoto har tre reaktorer. Reaktorerna drivs av Industrins Kraft Abp (TVO).
Den tredje reaktorn började byggas 2005 och var ursprungligen planerad att tas i drift 2009. Efter många förseningar hade reaktorn sin första kriticitet den 21 december 2021. Därefter följde driftstester med begränsad elproduktion.[1] Full kommersiell drift startade den 16 april 2023.[2] Den fjärde reaktorn byggdes aldrig p.g.a. problemen med att bygga den tredje.
Reaktorer[redigera | redigera wikitext]
Olkiluoto 1[redigera | redigera wikitext]
| Olkiluoto 1 | |
| Start | 10 oktober 1979 |
|---|---|
| Typ | BWR |
| Termisk effekt | 2 500 MW |
| Nettoeffekt | 880 MWe |
Olkiluoto 1 (OL1) är av typen kokvattenreaktor och är snarlik sina syskonreaktorer Forsmark 1 och 2. Ursprungligen var nettoeffekten 660 MWe, som sedan har successivt ökats till 710 MWe år 1984, 840 MWe år 1998, 860 MWe år 2006 och 880 MWe år 2010.[3]
OL1 levererades av Asea Atom och började byggas 1 februari 1974. Infasning på elnätet skedde 2 september 1978 och kommersiell drift inleddes 10 oktober 1979. Produktionsrekordet nåddes 2014 då man producerade 7,40 TWh och hade en tillgänglighet på över 97 procent.[4]
Olkiluoto 2[redigera | redigera wikitext]
| Olkiluoto 2 | |
| Start | 10 juli 1982 |
|---|---|
| Typ | BWR |
| Termisk effekt | 2 500 MW |
| Nettoeffekt | 890 MWe |
Olkiluoto 2 (OL2) är snarlik OL1. Den började byggas 1 november 1975 och fasades in på nätet 18 februari 1980. Kommersiell drift inleddes slutligen 10 juli 1982. Ursprungligen var nettoeffekten 660 MWe, som sedan har successivt ökats till 710 MWe år 1984, 840 MWe år 1998, 860 MWe år 2005, 880 MWe år 2011 och 890 MWe år 2018. Produktionsrekord sattes 2014 med 7,50 TWh med en tillgänglighet på nästan 98 procent.[5]
Tillgänglighet OL1 och OL2[redigera | redigera wikitext]
| ||
slutlig eller till och med 2018 samt genomsnittlig kapacitetsfaktor 2018 för alla världens reaktorer (WW=World Wide). Från IAEA PRIS | ||
| B1/2 = Barsebäck, F1/2/3 = Forsmark, O1/2/3 = Oskarshamn, R1/2/3/4 = Ringhals, OL1/2 = Olkiluoto, WW = World Wide genomsnitt 2018 |
Ett kraftverks tillgänglighet kan beskrivas med dess kapacitetsfaktor som, för en given period, är kvoten mellan den mängd el som kraftverket har producerat och vad som skulle kunnat producerats om kraftverket hade körts med sin märkeffekt hela tiden. Kapacitetsfaktorer över 90 % är sällsynta, då kärnkraftsreaktorer måste stå still cirka 1 månad per år för bränslebyte och underhåll. Kapacitetsfaktorn kan anges för ett enskilt år, eller kumulativt från kraftverkets start. 2018 var den genomsnittliga kapacitetsfaktorn globalt 79 % (för kommersiella reaktorer med data tillgängligt).[6]
Olkiluoto 1 och 2 hade 2018 en kumulativ kapacitetsfaktor på 92,4 respektive 93,0 procent, vilket kan jämföras med till exempel Forsmark 1 och 2 som byggdes nästan samtidigt och har många konstruktiva likheter. Dessa hade motsvarande faktorer på 82,8 respektive 80,6 procent.[7]
Olkiluoto 3[redigera | redigera wikitext]
| Olkiluoto 3 | |
| Start | september 2022 |
|---|---|
| Typ | EPR |
| Termisk effekt | 4 300 MW |
| Nettoeffekt | 1 600 MWe |
Bygget av Olkiluoto 3 (OL3) påbörjades 2005 med planerad driftstart 2009,[8] men regelbunden kommersiell drift kunde startas först den 16 april 2023.[2] Den är en reaktor av typen EPR (European Pressurized Water Reactor). Det finns ytterligare 3 EPR-reaktorer i världen, två stycken i Taishan, Kina som började byggas 2009/2010 och togs i kommersiell drift 2018/2019, samt en i Flamanville, Frankrike, som började byggas 2007, där kommersiell drift 2019 angavs kunna starta 2023.[9]
OL3 är en tryckvattenreaktor (PWR) med 4 "loopar" eller cirkulationskretsar till reaktortanken. Termisk effekt är 4 300 MW, elektrisk bruttoeffekt är 1720 MW, och elektrisk nettoeffekt är 1 600 MW. Leverantör är franska kärnkraftskoncernen Areva i samarbete med Siemens. Uppförandet av reaktorn påbörjades den 12 augusti 2005, och planerades då vara färdigt 2009 till en kostnad av cirka 3,2 miljarder EUR.[10]
Projektet har fördyrats och försenats flera gånger, och tvister har uppstått mellan beställare och leverantör över hur kostnaderna för förseningar och kostnadsökningar ska fördelas. 2018 nåddes en uppgörelse där TVO bedömde sin kostnad till 5,5 miljarder EUR, och leverantören tvingats ta betydande delar av kostnadsökningarna.[10] Även Areva bedömde vid detta tillfälle sin kostnad till 5,5 miljarder EUR vilket då gav projektet en total kostnad på 11 miljarder EUR.[11]
I februari 2019 meddelades att Finländska strålsäkerhetscentralen STUK beviljat driftstillstånd för OL3, ett tillstånd som gäller fram till år 2038.[12] Reaktorn fick laddningstillstånd i mars 2021. TVO ansökte i december 2021 till STUK om att få starta upp reaktorn och genomföra tester under nukleär drift, först utan, och sedan under elproduktion, vilket STUK godkände den 16 december 2021.[13] Reaktorn anslöts till elnätet den 12 mars 2022 och började leverera el under fortsatta tester med begränsad effekt.[14] Effekttesterna planerades bli klara och full kommersiell drift starta i juli 2022.[15] Driftstarten blev uppskjuten av tekniska skäl och planerades under sommaren 2022 till december samma år.[16] I mitten av oktober 2022 upptäcktes sprickor i impellrarna i alla kraftverkets fyra matarvattenpumpar.[17] Den 21 december meddelades att provdriften skulle återupptas den 27 december 2022.[18]
Provdriften vintern 2023 och normaldriften från våren kom mycket lägligt: Kraftverkets produktion täcker den tidigare elimporten från Ryssland, som föll bort p.g.a. sanktioner föranledda av Rysslands invasion av Ukraina.[19]
Olkiluoto 4[redigera | redigera wikitext]
TVO lämnade 2008 in en ansökan om att bygga en fjärde reaktor i Olkiluoto, med en effekt på 1 000–1 800 MW. Ett positivt principbeslut fattades av regering och riksdag 2010, men förföll då bolagsstämman, på grund av förseningarna med Olkiluoto 3, beslöt att inte lämna in ansökan om bygglov innan tidsfristen gick ut i juni 2015.[20]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”STUK har gett tillstånd att starta reaktor 3 i Olkiluotos kärnkraftverk”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10010343. Läst 16 december 2021.
- ^ [a b] ”Regular electricity production has started at Olkiluoto 3 EPR”. TVO. 16 april 2023. Arkiverad från originalet den 16 april 2023. https://web.archive.org/web/20230416001121/https://www.tvo.fi/en/index/news/pressreleasesstockexchangereleases/2023/regularelectricityproductionhasstartedatolkiluoto3epr.html. Läst 16 april 2023.
- ^ ”Nuclear power plant units Olkiluoto 1 and Olkiluoto 2”. TVO. 2008. https://www.tvo.fi/uploads/File/nuclear-power-plant-units.pdf. Läst 25 september 2019.
- ^ ”IAEA PRIS – Olkiluoto-1”. IAEA – International Atomic Energy Agency. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=159. Läst 25 september 2019.
- ^ ”IAEA PRIS – Olkiluoto-2”. IAEA – International Atomic Energy Agency. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=160. Läst 25 september 2019.
- ^ ”IAEA PRIS - Load Factor Trend”. IAEA PRIS - International Atomic Energy Agency - Power Reactor Information System. https://www.iaea.org/PRIS/WorldStatistics/WorldTrendinAverageLoadFactor.aspx. Läst 23 januari 2024.
- ^ ”IAEA PRIS - Country Statistics - Sweden”. IAEA PRIS - International Atomic Energy Agency - Power Reactor Information System. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=531. Läst 23 maj 2018.
- ^ ”Ny tidtabell för kärnkraftverket Olkiluoto 3 igen – regelbunden elproduktion i gång först 2022”. YLE. 28 augusti 2020. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/08/28/ny-tidtabell-for-karnkraftverket-olkiluoto-3-igen-regelbunden-elproduktion-i-gang. Läst 28 augusti 2020.
- ^ ”Weld Repairs To Push Flamanville Start Up To 2023”. Nuclear Street. 31 juli 2019. https://nuclearstreet.com/nuclear_power_industry_news/b/nuclear_power_news/archive/2019/07/31/weld-repairs-to-push-flamanville-start-up-to-2023-07_2f00_31_2f00_01?fbclid=IwAR2W9XltB79M99ag71VsxLSSct6UmupEMVaOUlnEhno9-EdU-PMM-JOm1Ig#.XU0v5fkzaHt. Läst 9 augusti 2019.
- ^ [a b] ”Olkiluoto 3 EPR parties agree settlement”. WNN – World Nuclear News. 12 mars 2018. http://www.world-nuclear-news.org/C-Olkiluoto-3-EPR-parties-agree-settlement-12031801.html. Läst 25 september 2019.
- ^ ”The world nuclear industry status report 2019”. https://www.worldnuclearreport.org/IMG/pdf/wnisr2019-v2-hr.pdf. Läst 11 december 2021.
- ^ ”Drifttillstånd beviljat för kärnkraftverk Olkiluoto 3”. Arkiverad från originalet den 1 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190301074423/http://www.energinyheter.se/20190227/20933/drifttillstand-beviljat-karnkraftverk-olkiluoto-3?fbclid=IwAR3D3mjoMV-IbPI3VM5sWTc49Qz-GUox-3YOar6bhZPvYSGzZKf8Q_oGFYQ. Läst 28 februari 2019.
- ^ ”STUK has granted permission to start the OL3 reactor - stuk-en” (på engelska). Tiedote-en. http://www.stuk.fi/web/en/-/stuk-has-granted-permission-to-start-the-ol3-reactor. Läst 16 december 2021.
- ^ Sara Langh (12 mars 2022). ”Kärnreaktorn Olkiluoto 3 anslöts till stamnätet”. svenska.yle.fi. Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-10014112. Läst 4 april 2022.
- ^ ”Olkiluoto 3”. www.stuk.fi. Finländska strålsäkerhetscentralen – STUK. 30 mars 2022. Arkiverad från originalet den 19 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220519111816/https://www.stuk.fi/web/sv/teman/nya-karntekniska-anlaggningar/olkiluoto-3. Läst 4 april 2022.
- ^ ”TVO - OL3 Power Output”. www.tvo.fi. https://www.tvo.fi/en/index/production/plantunits/ol3/ol3forecast.html. Läst 15 juli 2022.
- ^ ”Damage has been detected in the internals of the feedwater pumps at Olkiluoto 3 EPR’s turbine island”. www.tvo.fi. TVO. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20221019072155/https://www.tvo.fi/en/index/news/pressreleasesstockexchangereleases/2022/damagehasbeendetectedintheinternalsofthefeedwaterpumpsatolkiluoto3epr8217sturbineisland.html. Läst 19 oktober 2022.
- ^ ”Olkiluoto 3 EPR’s test production to continue”. www.tvo.fi. TVO. 21 december 2022. Arkiverad från originalet den 21 december 2022. https://web.archive.org/web/20221221185131/https://www.tvo.fi/en/index/news/pressreleasesstockexchangereleases/2022/olkiluoto3epr8217stestproductiontocontinue.html. Läst 22 december 2022.
- ^ ”Nu är det slut på rysk el i Finland – ersätts av vindkraft och Olkiluoto 3”. Yle. 14 maj 2022. https://svenska.yle.fi/a/7-10016506. Läst 23 januari 2024.
- ^ ”Ingen fjärde reaktor till Olkiluoto”. Åbo Underrättelser. 24 juni 2015. Arkiverad från originalet den 6 september 2016. https://web.archive.org/web/20160906070152/http://www.abounderrattelser.fi/news/2015/06/2ingen-fjarde-reaktor-till-olkiluoto.html. Läst 31 mars 2016.
| |||||||||||