Användardiskussion:Andhanq

Information Välkommen till svenskspråkiga Wikipedia, Andhanq! Vi hoppas att du kommer att trivas här. Tack för dina bidrag. Att kunna skapa källhänvisningar är särskilt viktigt. Om du har frågor, kan du titta igenom de vanligaste frågorna om Wikipedia. Om det du letar efter inte finns där, fråga gärna på sidan för Wikipediafrågor eller ta kontakt med en av våra faddrar! Det vanligaste nybörjarfelet är att man inte skriver; om du känner för att redigera en artikel, gör det! Det är inget större problem om du gör språkliga fel eller glömmer några uppgifter, andra rättar till sådant med tiden. Undvik dock att uppge direkt felaktiga uppgifter och sakfel. Du kan testa wikitekniken i Sandlådan (eller i din personliga sandlåda). Om du vill kan du skriva lite om dig själv på din användarsida. Där kan du till exempel berätta om dina intresseområden och kunskaper. Du behöver naturligtvis inte avslöja någon personlig information. Några sidor att börja läsa: Nybörjarkursen – Grundläggande information om Wikipedia. Grundprinciperna – Information om Wikipedia sammanfattat i fem punkter. Deltagarportalen – Länkar till informationssidor om Wikipedia samt förslag på vad du kan göra för att hjälpa till här. Du kan också skriva {{Hjälp}} på din diskussionssida och ställa din fråga där under. Återigen, Välkommen!

¤ Torvindus ¤ 12 januari 2006 kl.06.56 (CET)

Städer

Hej, notera att det idag inte finns några städer i Sverige, det är ett begrepp som avskaffades 1971. Se Sveriges städer. Du ska heller inte ta bort information ur artiklar, som du gjorde i Östersund. Sådana redigeringar kommer återställas. Inte bara tog du bort korrekt info, du gjorde så att artikeln blev felaktig. MVH Grillo 17 januari 2006 kl.16.51 (CET)

Dessutom strävar vi efter hela meningar, vi har inte platsbrist, varför [1] ter sig väldigt märklig. Det är bättre att skriva "x är en y" än "x, y". /Grillo 17 januari 2006 kl.16.59 (CET)

Smarta sätt att ta bort felaktigheter

Du ska få ett tips: när man tar bort felaktigheter, som t.ex. [2] är det bra att skriva något om det antingen i sammanfattningsfältet nedanför redigeringsrutan, eller på diskussionssidan. På så vis får andra lite verktyg för att avgöra om det är en vettig redigering eller inte. // Habj 17 januari 2006 kl.17.59 (CET)

Radera information

Sluta radera information från SL-artikeln, om det är nödvändigt, skriv motivering i sammanfattningsfältet. Då lär folk få ett bättre överseende.

Tips

Ibland kan det finnas ett behov av att se hur ens ändringar kommer att påverka en artikel. Det finns ett enkelt sätt att se det på – tryck på knappen för förhandsgranskning. Då kan du se dina ändringar utan att spara dem i artikeln. Det är praktiskt om man är osäker på vilken effekt de kommer att ha. Lycka till! /RaSten 4 februari 2006 kl.18.54 (CET)

Staden inom tullarna

Hej, jag har ställt en fråga om definitionen av staden inom tullarna. Om du vet något, får du gärna svara på diskussionssidan av artikeln Stockholm. Mvh Crimson 22 februari 2006 kl.17.26 (CET)

Härader och städer

Eftersom häraderna och städerna var administrativa enheter fram till 1971 hör de naturligt hemma under länen som också är administrativa enheter. Du bör INTE göra dylika förändringar på eget bevåg. MVH /Micke2 5 mars 2006 kl.00.03 (CET)

Häradena och städerna (i kommunal mening inte som tätorter) är i likhet med landskapen "historiska" och saknar helt funktion i dagens administration. Länen och kommunerna däremot är levande och förändras kontinuerligt. Därför blir det rätt snurrigt att tala om t ex härader i Hallands län eftersom detta län i dag inte sammanfaller med det som fanns när häradena hade sin funktion. Exempel: Det härad som Smålandsdelen av Hylte kommun låg i, är det ett "Härad i Hallands län"? Nix, men det är ju inte heller ett härad i Jönköpings län av i dag (Jo möjligen delvis). Ett "härad i Småland" kan dock på något sätt förbli rätt. --Andhanq 5 mars 2006 kl.00.24 (CET)

Oavsett vad du själv tycker måste denna typ av förändringar föras upp på diskussion innan du gör några förändringar. Att länsindelningen förändrades 1971 är en sak, men du kommer inte i från att häraderna var "underenheter" till länen före 1971 och länge utgjorde valkretsar för landstingsmannaval. /Micke2 5 mars 2006 kl.00.44 (CET)

Observera också att häraderna är kategoriserade efter län. Då måste man också kunna ha en förteckning över häraderna i länsartiklarna. /Micke2 5 mars 2006 kl.02.00 (CET)

Inga ändringar på en wiki måste tas upp till diskussion först! Däremot kan det ju vara klokt att ta upp storskaliga förändringar till diskussion innan man genomför dem. /Grillo 13 maj 2006 kl.00.30 (CEST)

Jag ligger lågt tillsvidare och gör inga ändringar av häradenas placering (län eller landskap), så får vi se hur det utvecklas. Faktum kvarstår dock att häradena (i Sverige) väl är "frysta", liksom landskapen. I Finland däremot används termen för en nutida lokalförvaltningsindelning. --Andhanq 13 maj 2006 kl.15.05 (CEST)

Beröm

Den gyllene pusselbiten

Vill härmed tilldela dig den gyllene pusselbiten för ditt arbete med alla artiklar med anknytning till Stockholms län. Keep up the good work. jordgubbe 18 mars 2006 kl.00.22 (CET)

Hej

Har du inte lust att skriva en presentation av dig på din användarsida? Det vore trevligt, så att man får veta något om dig. E.G. 5 april 2006 kl.23.11 (CEST)

Har funderat lite på det så det kommer nog. Det ser kanske lite tomt ut. Ska kolla lite hur andra har gjort.--Andhanq 5 april 2006 kl.23.25 (CEST)

Landskommuner

Hej Andhanq!

Kul att du håller på att skriva om landskommunerna! Jag har två frågor. 1) Finns det något bra sätt att kategorisera kommunerna som fanns från 50-talet till omkring 1970? Det skulle vara kul att samla dem i en kategori som är skild från de mindre tidigare kommunerna. 2) Kan du formulera "ägde endast bestånd" lite mer lättläst? Jag bytte ut det till "fanns fram till" på ett ställe, men det finns säkert bättre alternativ.

mvh Gunnar Larsson 7 maj 2006 kl.23.44 (CEST)

Hej! Egentligen går jag igenom alla nuvarande kommuner och skriver vad jag kallat "Administrativ historik". Låter kanske inte så kul som rubrik. Men jag vill visa att det är just indelningsförändringar jag vill åt, och inte historia i största allmänhet. När jag då stöter på kommuner som under ett unikt namn bara existerade från 1952 fram till 1971 (eller i några fall andra årtal före och efter 1971) så gör jag en länk och beskriver kommunen i fråga, vilka socknar den bidades av och vilken kommun den senare gick upp i. Kategorin blir "Försvunna svenska kommuner". Med tanke på hur många kommuner som funnits (1863-1951), (1952-1970) samt 1971 till nutid så blir det ett hästjobb. Många har ju dessutom samma namn. De här som bildas som "storkommuner" har jag i artikelrubriken kallat "landskommun" (storkommun var ju ingen officiell form). Ett fåtal kommuner består ju fortfarande av sin ursprungliga socken. Att då ha en artikel "Huddinge socken" (1863-1951), en "Huddinge landskommun" (1952-1970) och en "Huddinge kommun" (1971-) skulle ju bli ganska överdrivet. Dessutom kallade sig ju de allra flesta redan från början enbart "kommun", så risken för begreppsförvirring skulle bli stor. Dock vill jag ha en rubrik som visar att det är en "försvunnen" kommun. Därför använder jag namnformen med "landskommun". Kanske har du något bra förslag till en egen kategori för "52-kommuner" som inte längre finns. En anna kategori blir ju då de storkommuner som fick namn efter en av socknarna. Kanske kan vi samarbeta om detta? --Andhanq 8 maj 2006 kl.00.18 (CEST)

Hej! Storkommuner var väl en helt vedertagfen form? Nordisk Familjebok m fl andra seriösa källor använder beteckningen,utan citationstecken. Så nog tycker jag att storkommun är ett bra namn. Stora Kogha 31 maj 2006 kl.14.29 (CEST)

Skånes flagga

Hej! Jag såg att du hade en del funderingar på sidorna om Skånes flagga och Region Skåne vad gäller användandet av den skånska flaggan. Flaggan, liksom det heraldiska vapnet med ett skånskt gult griphuvud på blå botten, är antagna av regionfullmäktige såsom officella symboler för Region Skåne. Region Skåne flaggar dagligdags med sin heraldiska flagga (kvadratisk blå flagga med gult griphuvud), men vid regionfullmäktiges möten även med den svenska, den skånska och EU:s flagga. Det finns inga flaggor med logotypen. Det främsta skälet till att regionen faktiskt har dessa heraldiska symboler är att man, som en del av den speciella status regionförsöket ger, har rätt att företräda Skåne i internationella (interregionala) sammanhang. I dessa sammanhang duger inte en logga, utan där har man vapen och flaggor. Se exempelvis [Region Skånes avtal med andra regioner]. Thonil 28 maj 2006 kl.23.34 (CEST)

Tack för information. När jag gick in regionens hemsida så såg jag ju bara loggan. Det är ju också den som finns på bussar, på sjukhuskläder o dyl. Sedan kollade jag lite närmare och hittade gripen (i något andra färger än landskapets och länets - kanske en parallell till Gotland där kommunen har annan färg än län och landskap). Kan en region (som ju är ett landsting) registrera ett heraldiskt vapen i Patent- och Registreringsverket på samma sätt som en kommun? Antagligen. Med korsflaggan torde det förhålla sig annorlunda. Den skånska flaggan kallar ju vissa för "skåneländsk" och propsar på att den skulle gälla för ett större område än för Skåne. Vem som s a s har "rättigheterna" till den är mig obekant. --Andhanq 29 maj 2006 kl.00.06 (CEST)

Appropå "Vilket annat Stockholm än det i Sverige skulle det rimligen kunna vara?"

Tänk istället så här: Någon skriver "Kända universitet i Buenos Aires". Nu finns det bara en stad i världen (såvitt jag vet) som heter Buenos Aires, men tänk om läsaren inte vet var Buenos Aires ligger? Då är "Kända universitet i Buenos Aires, Argentina" upplysande. Man bör inte utgå från att alla som läser på svenska Wikipedia känner till grundläggande svensk geografi, se Wikipedia:Globalt perspektiv. /Grillo 9 juni 2006 kl.16.43 (CEST)

Vet ej om Andhanqs disk.-sida är rätt forum för denna intressanta principdiskussion, men: Är det inte tillräckligt med en interwikilänk till Stockholm? I detta fall är förtydligandet onödigt, då det väl endast finns ett Stockholm av nämnvärd storlek i världen. Det här med globalt perspektiv verkar bara gälla om det är svenska företeelser som favoriseras/underförstås - ingen skulle nog propsa på förtydligande om att HC Andersen kom från landet Danmark och inte den uppländska orten Danmark. CalleC 9 juni 2006 kl.16.51 (CEST)

Om man gjort en länk till Stockholm behöver man inte skriva "i Sverige" efter. Det har inget att göra med globalt perspektiv utan det hade varit på samma sätt om det varit Buenos Aires som hade varit länkat. Det är ju en av grejen med wikipedia, att om man inte känner till något som står i en artikel så kan man klicka på det som är länkat och få det förklarat, man behöver inte vara övertydlig i varenda artikel "Valhallavägen ligger i Stockholm, alltså det Stockholm som ligger i Stockholms län, i Uppland, Svealand, i Sverige, Europa." utan den som undrar använder länkarna helt enkelt. / Elinnea 9 juni 2006 kl.16.57 (CEST)

Elinnea har ju helt klart en poäng. Calle: "interwiki" innebär att man länkar till andra projekt, det vill säga språklänkarna som syns nere till vänster i monobookskinnet (standard), det du syftar på är nog vanlig wikilänkning inom projektet. Skriver man att HC Andersen kommer från Danmark är nog risken för missförstånd noll... /Grillo 9 juni 2006 kl.17.08 (CEST)

Jahaaa! Och jag som alltid har kallat det "interwiki" när jag länkar mellan två artiklar på sv. Wikipedia. Man lär sig något varje dag. Wikilänk alltså, hädanefter. CalleC 9 juni 2006 kl.17.21 (CEST)

Det är bra att var tydlig. Det är också bra med länkar till andra ord, om man vill kolla vad det är. Dock har jag en känsla av att det kan bli för mycket i bland. Om man varje gång man nämner Stockholm, Göteborg eller Malmö rent automatiskt skriver "i Sverige" efter blir det helt enkelt ganska tjatigt och tröttsamt. Svenska är heller inget världsspråk, så den som kan så bra svenska så att den kan läsa en text på det språket torde veta var dessa städer ligger. Dessutom kan man som sagt klicka på länken och kolla, om man nu till äventyrs inte vet det. Och i repektive artikel står det i vart fall i vilket län orten ligger. Vet man inte heller var t ex Skåne län ligger så får man klicka på det o s v. Inte många torde behöva göra så, men det går i alla fall att ta sig fram den vägen. En annan sak kan det vara när man hänvisar till något som kan heta lika dant, men vara olika saker, på svenska i Sverige och i Finland. Talar men om "Kommunallagen" kan det vara bra att tala om i vilket land paragrafen gäller eftersom det finns en lag med detta namn i båda länderna. Då är det inte övertydlighet. --Andhanq 9 juni 2006 kl.23.32 (CEST)

Projekt:järnvägar

Hej! Jag såg att du anmält dig till Projekt spårvägar. Jag kanske kan locka dig att även anmäla dig till Projekt järnvägar. *Zaphod 26 augusti 2006 kl. 21.56 (CEST)

Tja, varför inte. Ska kolla på det. --Andhanq 26 augusti 2006 kl. 22.34 (CEST)

Attunda tingsrätt

Jag ser att du har skapat en artikel om Attunda tingsrätt. Jag hittar inget stöd i förordningen om rikets indelning i domsagor för att denna kommer att inrättas i april 2007, som det står i artikeln. Vilken är din källa? E.G. 12 september 2006 kl. 07.37 (CEST)

Om själva det nya tingshuset: http://www.sollentuna.se/lokalt/journalen/2006/4/byggstart.htm

Datumet tror jag kommer från en tidningsartikel jag läst, så det kan vara något osäkert. Men Södertörns tingsrätt träder i funktion detta datum, så det borde vara samma. Ska leta vidare för att finna mer officiellt datum. --Andhanq 12 september 2006 kl. 09.07 (CEST)

På www.lidingosidan.se fanns jag följande:

"Tre månader extra för Södra Roslags tingsrätt 2006-02-22 13:27

Den planerade omorganisationen av tingsrätterna i Stockholms län försenas, meddelar Radio Stockholm. Reformen som var planerad till kommande årsskifte flyttats fram tre månader och genomföras i april 2007, har regeringen beslutat. Förseningen beror på byggnadsarbeten med de nya tingsrätterna i Sollentuna och Flemingsberg. Omorganisation innebär att Södra Roslags och Handens tingsrätter läggs ner, att Stockholms tingsrätt bantas hårt genom att Västerort och Söderort förs över till andra tingsrätter och att Lidingö förs över till Stockholms tingsrätt.

Därav drog jag slutsatsen att hela omorganisationen av länets tingsrätter kommer att ske den 1 april 2007. Men det kan ju ha ändrats igen. Jag kanske byter ut det mot något mer diffust som "under 2007" eller så. --Andhanq 12 september 2006 kl. 10.47 (CEST)

Ja, det låter väl OK. Listan över domsagor behöver ju inte uppdateras förrän det är slutligt fastlagt när ändringen kommer att ske, känns det som. E.G. 15 september 2006 kl. 10.10 (CEST)

Har nu funnit lite mer på Domstolsverkets hemsida (och i annonsen i Gula sidorna). Det bekräftar att det skall skeden 1 april 2007, så jag har komplettert lite i tingsrättartiklarna.--Andhanq 22 november 2006 kl. 21.54 (CET)

Kalmar

Om du tycker att en artikel har fel namn, är det fel att skapa en ny artikel och bara flytta texten. Då kommer inte historiken med.

Man ska då i stället använda fliken "flytta", som är tillgänglig för inloggade användare. Om det av någon anledning inte lyckas, till exempel för att det krävs administratörsrättigheter, be då någon administratör att göra flytten, till exempel genom att högst upp i artikeln skriva in {{flytta|nya namnet|varför}} /RaSten 27 september 2006 kl. 16.31 (CEST)

Jaha. Men det brukar sällan gå att flytta tillbaka något eftersom det redan finns något annt på det ursprungliga namnet. Ska kolla upp det här för framtiden. Någon gång när jag gjorde så här så blev det inte bra. Tack för tips. --Andhanq 27 september 2006 kl. 16.35 (CEST)

Norrmalm

Kan du ta en titt på Norrmalm och Diskussion:Norrmalm, jag tror att dina kunskaper kan komma väl till pass för att lösa den tvist som har uppkommit där? jordgubbe 12 oktober 2006 kl. 22.48 (CEST)

Dina källor?

Jag anser att du har gjort ett jättebra arbete! Jag är dock lite frågande, var har du fått din info om att bussterminalen vid Sollentuna centrum öppnad 1976? Jag har letat igenom all min Sollentunalitteratur, men hittar inga uppgifter om det. sollentuna 21 november 2006 kl. 21.10 (CET)

Om du går in på [3] och klickar dig via "Fråga museet" till "Faktadatabasen" och söker på "Sollentuna" så finner du att det var den 5 oktober 1976. I och för sig så fanns det ju en busshållplats, som med lite god vilja kunde kallas "terminal" redan tidigare, men då byggdes en mer modern sådan, som ju senare har byggts om. Det datumet finns också med. Hälsningar --Andhanq 21 november 2006 kl. 22.01 (CET)

Har varit inne på den sidan förut, men aldrig sett det! Man tackar! sollentuna 22 november 2006 kl. 22.24 (CET)

Romele kommun

Hej, har du inte märkt det ännu så är du nog intresserad av att veta att jag har nominerat ovanstående artikel till radering, detta eftersom det verkar vara ett rent politiskt påhitt från ett enskilt parti som inte fått något genomslag över huvud taget. Du kan ju sånt här så du kanske har något att tillföra debatten? Kanske kan det hela infogas i Lunds kommun under en politikrubrik? MVH Grillo 23 november 2006 kl. 23.46 (CET)

Det fanns visst redan en sån text, och betydligt bättre än hela Romele kommun... Texten i Lunds kommun kan förmodligen avlänkas, och Romele kommun omdirigeras till Lunds kommun. Blir projektet verklighet någon gång kan man ju skapa artikeln då :) Åsikter? /Grillo 23 november 2006 kl. 23.48 (CET)

Vi har tydligen skrivit samtidigt (jag på diskussionssidan för Romele kommun). Men jag håller med. --Andhanq 24 november 2006 kl. 00.04 (CET)

Bohuslän

Tacksam om du vill utveckla raderingen av kommuner i Bohuslän. Ymer 28 november 2006 kl. 16.56 (CET)

Så gärna, så. Kommuner fanns med på ett fåtal landskapartiklar, men saknades på de flesta. Jag tycker inte att de hör hemma där. Kommuner är en modern indelning som ändras och de följer alltid länsgränserna. De kan ofta nog sträcka sig över landskapsgränser. För att få det mer konsekvent strök jag dem på de landskap där de fanns med. Min uppfattning är att den nutida kommunindelningen ska stå under länen. Däremot kan härader, socknar etc stå under landskapen. Samt församligar under stiften. --Andhanq 28 november 2006 kl. 17.14 (CET)

Halland

Hej Andhanq!

Som du ser har jag varit inne lite i artiklarna om Halland som det debaterades om för ett tag sedan. Kolla gärna om min ändringar på artikelsidorna och åsikter på diskussionsidorna verkar rimliga. mvh Gunnar Larsson 18 januari 2007 kl. 00.40 (CET)

Eskilstuna

Jag ber om ursäkt för de felaktiga uppgifterna jag råkade lägga in för Eskilstuna. Jag missade att det gällde orten. Dock verkar det ju ha inneburit att du kollat upp de riktiga uppgifterna och uppdaterat dem, så något gott fick det ju med sig. Lite snällare ton kanske man också kan förvänta sig mot en nybörjare som råkat göra ett misstag, det är nog lätt att skrämma bort folk annars. // 85.227.192.200

Kategorier

Hej! När du vill att kategorier ska raderas, lägg in {{radera}} på kategorisidan i stället för att tömma sidan på text. På så sätt hamnar kategorin i kategori:snabba raderingar där en administratör kan få syn på den och radera den "på riktigt". Om det kan tänkas att raderingen kan vara kontroversiell är det bättre att ta upp den till diskussion på Wikipedia:Problematiska kategorier. //Essin 12 april 2007 kl. 19.04 (CEST)

OK. Ska tänka på det. --Andhanq 12 april 2007 kl. 19.14 (CEST)

Vad heter kommunerna?

Hej. Jag har inte helt samma synpukt som du på vad de olika periodernas kommuner i sverige skall kallas. Vi kan vara överens om att "landskommun", "storkommun", "blockkommun" eller "blockkommun" aldrig varit en lagstadgad benämning på någon kommun. Mina studier visar att dessa benämningar använts i de skeden då omorganiserades. Det borde inte vara möjligt att kalla komunerna något annant än vad de själva (i princip) kallat sig och vad som föreskrivits i lag. Jag pläderar för att man skiljer Segersta kommun (1863-1951) från Segersta kommun (1952-1967) just genom att ange dess verksamhetstid. I mitt arbete har jag stött på de som sökt skilja sakerna åt genom "Segersta äldre upphörda landskommun" och "Segersta yngre upphörda landskommun"! Vad heter då de nu verksamma kommunerna ? "Karlstads ännu inte upphöda kommun" eller. Sen tycker jag att du gör ett jättejobb och jag kan ite se att någon av de kommuner du behandlat är på något sätt fel beträffande tider och sammanslagningar. Men hur motiverar du användandet av "socken" som benämning på ett område ör tiden efter 1863. I lagstiftningen upphörd sockenbegreppet då de delades i en värdslig kommun och en kyrklig församling. Socknar kan så att säga inte vara inblandade i senare tiders kommunindelningsreformern men väl församlingarna. Bästa hälsningar / Håkan A (axelsson@aland.net)

Hej!

Jag jar numera slutat att skriva "socken" om kommunerna. Men jag tror det var så att den benämningen levde vidare i ungefär 90 år efter 1863. I Nordisk familjeboks 50-talsutgåva omnäms de kommuner som inte lagts samman ofta så. Jag påverkades nog av den terminologin. Det tycks i Sverige inte råda någon samstämmighet om när socknarna upphörde som administrativa enheter. Ibland kan man läsa om kommuner som uppstått genom utbrytningar långt in på 1900-talet kallas "socken". Under resans gång har jag dock lärt mig att det är olämpligt. Man bör nog betrakta socknarna som "frysta" år 1863.

Däremot anser jag det vara lämpligt att kalla landskommunerna just så, åtminstone i rubrik och ingress. Det fanns ju städer, köpingar och landskommuner, men alla var de också kommuner. Det blir då knasigt om man talar om "2 500 kommuner, varav ca 2 400 var kommuner". Det är problem när ett övergripande begrepp även används om ett av underbegreppen.

"Landskommun" var dock inte bara ett "övergångsbegrepp", ungefär som "storkommun". Det fanns en intresseorganisation som hette "Landskommunernas förbund", så nog var det en officiell benämning. Att sedan nästan alla sådana bara använde ordet "kommun" i sina namn gör det lite problematiskt. Det håller jag med om. --Andhanq 13 maj 2007 kl. 00.24 (CEST)

Socken

Hej Andhanq! Jag, dvs Krusbäret Petra, skriver huvudsakligen på tyska WP och där läste jag idag att Gunnar Myrdal är född i Gustafs. På svenska WP står att han är född i Skattungbyn, Gustafs socken. Nå, trots att jag har bott i Sverige i snart 40 år har jag aldrig förstått mig på det där begreppet "socken", och jag har gett upp i frågan. Men jag undrar om det inte hellre ska stå "Skattungbyn" som födelseort för G.M. på tyska WP också eller ligger det något särskilt värde i att påstå att Gustafs är G. Myrdals födelseort? Är det rätt ens en gång? Jag hoppas du kan reda ut begreppen för mig i denna specifika fråga. Hälsningar från Petra, Elchjagd och Krusbäret 17 maj 2007 kl. 15.03 (CEST)

Hej Petra. "Socken" kommer som jag förstått det av ordet "söka". Det var folk som "sökte sig" till samma kyrka som utgjorde en socken. Jag tror ordet "Kirchenspiel" på tyska är ungefär detsamma. Dessa socknar bildades väl ifrån det att kristendomen blev etablerad i landet. Och kyrkan skötte väl det mesta förr i tiden. År 1863 delade man dock upp det hela och man började tala om kommuner och församlingar. Eftersom kommunera på landsbygden, de s k landskommunerna, nästan alltid omfattade samma område som socknarna hade gjort så fortsatte man ofta att kalla dem så. För att komplicera det hela ännu mer så fanns det även "jordregistersocknar". Från början var de antagligen identiska men sedan kunde de olika sockentyperna börja skilja sig åt.

1952 genomfördes en stor kommunreform och många av de små "sockenidentiska landskommunerna" lades samman till större enheter. De kyrkliga församlingarna blev dock kvar i sin ursprungliga storlek. Då blev det vanligare att man kallade församlingarna för socknar.

På senare år har även Svenska kyrkan börjat rationalisera och sammanföra de små "sockenidentiska församlingarna" till större enheter. Då har många börjat uttolka "socken" som "före detta församling".

Jag har bott ännu längre i Sverige (eftersom jag är född här), men tycker att det här är krångligt.

För att kunna göra jämförelser över tiden när det gäller befolkning och annat vill många ha en oföränderlig "fryst" enhet och då kommer socknarna in i bilden igen eftersom både kommuner och församlingar genomgår indelningsreformer då och då.

Problemet är dock att det inte tycks råda någon total enighet om från vilken tidpunkt socknarna bör vara "frysta".

En annan sak när det gäller var en person i Sverige anses vara född: Före 1947 räknades platsen för den fysiska nedkomsten som födelseort. Detta gav dock en stor övervikt för orter med barnbördshus. Numera heter det inte "födelseort" i Sverige utan "födelsehemort". Alltså, det är orten där modern är folkbokförd som skrivs in, även om själva förlossningen skett på annan plats.

Jag vet inte om jag rett ut så mycket för dig, jag håller fortfarande själv på att försöka begripa det här. Hälsn --Andhanq 17 maj 2007 kl. 23.12 (CEST)

Hej Andhanq! Tack så mycket för denna oerhört intressanta förklaring! Att det hänger ihop med "söka" hade jag aldrig gissat, och den förklaringen tycker jag om! Men om du orkar tänka på det en gång till: hur tycker du man ska skriva i Gunnar Myrdals fall? Ska jag ändra det till Skattungbyn i tyska WP eller ska Gustafs stå kvar (det är just nu en sån där röd länk, dessutom). Hälsningar Petra Krusbäret 18 maj 2007 kl. 18.28 (CEST)

Hej igen! När det gäller Gunnar Myrdal figurerar en massa olika orter på Internet, där han skulle varit född. Tyvärr har jag inget biografiskt lexikon tillhands just nu. Till att börja med: Skattungbyn ligger i Orsa kommun, medan Gustafs ligger Säters kommun så båda kan inte vara rätt. Franska WP skriver dessutom att han föddes i Gagnefs kommun. nobelprize.org nämner dock Gustafs, medan www.alvamyrdal.se/gunnar-myrdal uppger DALSLAND!? Totalsnurrigt alltså. Kan för närvarande inte hjälpa dig med detta. Hälsningar --Andhanq 18 maj 2007 kl. 23.33 (CEST)

Och hej igen! Ja, det var verkligen förvirrat! Men då ändrar jag inget på tyska WP eftersom det inte tycks kunna leda till någon förbättring just nu. Kanske klarnar det med tiden. I denna fråga råder ju verkligen komplicerade förhållanden, i ett globalt får man ibland vara glad när folk vet att Sverige inte är huvudstaden i Schweiz eller något liknande. Tack så mycket för dina ansträngningar! Krusbäret 19 maj 2007 kl. 10.19 (CEST)

Hej Andhaq Jag har kollat Myrdal, han är född i Gustafs församling. Efternamnet lär vara taget från hemtrakten. Sen har jag en lång text på min disskutionssida om socken. Om Födelseort/födelsehemort: en bekant skulle skriva om demografi och upptäckte att barnalstrande ti Härnösand steg våldsamt i april 1904 (om ja minns rätt). Vad var orsaken? Jo man öppnade BB i stan. Alla som föddes där betraktades som födda där och inte i sin familjs hemort. Mödrar från ett dussin småorter i trakten for till stan och statistiken blev skev. Hur folkbokföringen ordnade det sen vet jag inte. Bästa hälsningar Elof Sundin 30 maj 2007 kl. 23.10 (CEST)

Blasonering

Hej på dig!

Jag tycker att bara uppslagsordet ska vara i fet stil.

Ang. blasoneringen tycker jag att det ser snyggast ut om blasoneringen står i ett eget stycke (i normal stil) och kommemntaren i ett nytt stycke.

Men om du vill ha det kursivt så har jag inget emot det! Go nuts!

MVH

Jensapagen

Södra Hammarbyhamnen

Skrev idag ett inlägg på Användardiskussion:Erfr angående Södra Hammarbyhamnen. Om du har några åsikter kring stadsdelens namn får du gärna bidra med dom där. jordgubbe 31 augusti 2007 kl. 14.45 (CEST)

Höganäs kommunvapen

Hej jag såg att det var du som lagt in blasoneringen till Höganäs kommunvapen. Jag bara undrade var du hittade den eftersom den enda blasonering jag hittar på mina sedvanliga källor är den där facklorna är helt i rött. /Lokal_Profil 24 september 2007 kl. 21.38 (CEST)

Blasoneringen för Höganäs kommunvapen, liksom övriga jag lagt in kommer från boken "Ny svensk vapenbok" skriven av dåvarande statsheraldikern Clara Nevéus och utgiven 1992. I den förklarande texten står att vapnet, när det fastställdes för Höganäs stad år 1937 faktiskt hade helt röda facklor. Ändringen gjordes när vapnet registreades för Höganäs kommun. Avsikten var - enligt boken - att "vinna bättre effekt i färgsättningen som helhet". --Andhanq 24 september 2007 kl. 22.15 (CEST)

Kortspelet Stockholm

Hejsan. Kortspelet Stockholm går helt enkelt ut på att man frågar en person om de vill spela Stockholm varpå de frågar "Hur spelar man det?", efterföljt av att man kastar ut hela kortleken på golvet och motspelaren tvingas plocka upp dem. Spelet existerar förmodligen under flera olika namn. Tycker inte riktigt det är relevant som egen artikel. -- JIESDEO ^{B D} 26 september 2007 kl. 23.03 (CEST)

Jag har råkat ut för detta en gång och det är säkert ungefär femtio år sedan. Men är det verkligen ett kortspel? Snarare då ett practical joke eller något sådant. Men tydligen har det överlevt. --Andhanq 26 september 2007 kl. 23.52 (CEST)

Idre och Särna

Hej, jag undrar om du skulle kunna komma med ett litet förtydligande på Diskussion:Idre landskommun? //Essin 31 juli 2008 kl. 18.39 (CEST)

Städer enligt SCB:s definition

Har du någon hänvisning till SCB:s definition av stad som tätort med minst 10 000 invånare? /Dewil 17 november 2008 kl. 14.32 (CET)

Nationalencyklopedien. Ska försöka hitta något på Internet som går att länka till. --Andhanq 17 november 2008 kl. 14.36 (CET)

Nej nu skenade jag iväg med fingrarna. Sveriges NATIONALATLAS ska det vara. --Andhanq 17 november 2008 kl. 14.38 (CET)

Bandet "Befolkningen", antar jag? (Jag har bara "Klimat, sjöar och vattendrag" och "Kulturlandskapet och bebyggelsen". /Dewil 17 november 2008 kl. 14.48 (CET)

Ja just det. Har hittat det nu. Det är möjligt att det är specifikt i detta verk som den används. Kapitlet heter "Nutida städer och tätorter". Hur officiellt det är och hur ofta det används vet jag inte. Men det är väl det närmaste vi kommer en officiell definition i alla fall. Så den bör kanske användas med viss försiktighet. Men det gäller ju de andra definitionerna som också är i omlopp. --Andhanq 17 november 2008 kl. 14.59 (CET)

Tja lol

Vikka bra ändringar du gjrode på "Tvärbanan". Tänkte bara ge dig ltie credz så att du fortsätter med ditt bra jobb =)

Tackar för det. Annars brukar folk mest höra av sig när de är missnöjda med något. Tackar än en gång. --Andhanq 25 november 2008 kl. 16.48 (CET)

Vaxholm

Jag tog mig friheten att flytta diskussionen till Diskussion:Vaxholms kommun, där den hör hemma, så fler kan yttra sig. /Grillo 22 januari 2009 kl. 13.21 (CET)

Rullade tillbaka din ändring, trodde du ändå var med på att det är centralorten som avgör vilken som kommun som bryts ut ur vilken och inte namnet. Detta har vi ju varit igenom ett antal gånger...--Foreverminister 27 mars 2009 kl. 09.48 (CET)

Varken namn eller centralort har egentligen någon betydelse. Men som det står nu verkar det som om Vaxholms kommun brutits ut ur Vaxholms kommun. Om det är den allmänna meningen får det väl stå så. Men det ser väldigt komstigt ut. --Andhanq 27 mars 2009 kl. 15.37 (CET)

Hässleholms kommunvapen

Hej, jag har inte skrivit om Hässleholms kommunvapen. Förväxlar mig med en oregistrerad redigerare med IP-nummer: 81.231.98.16, som skrev dessa ord den 5 mars 2009 kl. 19.26/Aumgn 26 mars 2009 kl. 20.59 (CET)

Det var synd att jag inte kollade upp mer bakåt i historiken där. Ursäkta att jag anklagade dig för detta. --Andhanq 26 mars 2009 kl. 23.04 (CET)

Kommunartiklar

Hej, tack för att du skapar artiklar om historiska kommuner! Har du någon källa till vad som står i artiklarna? Lägg i så fall gärna in den! Vänligen, Calandrella 14 juni 2009 kl. 22.46 (CEST)

Jag har faktiskt tänkt på det. Eftersom källorna är samma till alla artiklarna gör jag kanske så att jag gör en förteckning och att jag sedan går igenom rubbet en gång till och fogar in. Vet inte riktigt vilken metod som är lättast. Den litteratur jag använder är framför allt "Sveriges kommunindelning 1863-1993", "Sverige från A tiil Ö" "Svensk ortnamnslexikon" (framför allt när namnbyten skett genom särskiljande tillägg). --Andhanq 14 juni 2009 kl. 23.17 (CEST)

Ett stort TACK för dina gedigna insatser om de historiska kommunerna i Sverige! Det är nästan fantastiskt att med ett knapptryck få den informationen snabbt, enkelt, och kompakt på skärmen. /Nesse 21 augusti 2010 kl. 11.42 (CEST)

Man tackar för uppskattningen. Nu har jag legat lågt ett tag. När höstmörkret börjar lägra sig framöver kan det bli dags att ta tag i det igen. --Andhanq 21 augusti 2010 kl. 17.53 (CEST)

Mark som ägs av städer utanför kommungränsen

Ref: Lidingö kommun, inledning: Du angav: "Att kommuner privaträttsligt äger mark utanför sitt eget området är inget ovanligt. Det behöver inte omnämnas i introt, eftersom områdena inte ingår i kommunens territorium".

Jag har fått uppgifter att kommuner inte får äga något, men däremot stadsbildningar. Lidingö är både stad och kommun. Att städer äger mark/fastigheter i andra kommuner är nog inte helt vanligt och om dom gjort det, har man nog med åren försökt att reglera detta så att stadens egendomar ligger inom kommungränsen. Lidingö är nog lite egen i detta fall men sköter sina åtaganden i Björksskärs- och Lilla Nassa skärgård för att värna om naturen och tillgängligheten för fritidsbåtar på ett utmärkt sett inkluderande bevarande av intentionerna i det ursprungliga testamentet efter lidingöbon Jan Betulin och lägger ner rätt mycket pengar på ö-gruppen som förmodligen inte Värmdö skulle göra, som ändå har ett enormt område att sköta.

Men min egentliga fråga: Kan du ge några exempel på städer som äger fastigheter utanför sin egen kommungräns? Lidingo 24 augusti 2009 kl. 21.19 (CEST)

Det låter som en mycket märklig uppgift. Det är mycket osannolikt att de kommuner som har namn efter en tidigare stad (som exvis Lidingö) skulle ha några rättigheter som en kommun med namn efter en tidigare landskommun (exvis Huddinge) skulle sakna. Sverige har sedan nära 40 år endast en typ av "borgerliga primärkommuner". Alla dessa är enbart kommuner, med samma juridiska ställning. Att ett mindre antal föredrar att titulera sig något annat är en annan fråga och det har ingen som helst rättsverkan och kan självklart inte påverka deras rätt att äga mark inom eller utom sitt eget område. Förmodligen var det förr mest större städer som hade ett sådant innehav. Mycket för fritidsändamål för befolkningen innan kommunsammanläggningarna gjorde att områdena ändå kom att ligga i den egna kommunen. Vilka kommuner som (antingen direkt eller indirekt via kommunala bolag) äger mark i andra kommuner har jag ingen uppgift på. Det borde gå att hitta via lagfarterna, men jag vet inte riktigt hur man gör. Stockholm har i vart fall haft ett mycket omfattande markinnehav (i storlek troligen överskridande den egna kommunens yta) i andra kommuner. Mycket av detta håller man nu på att göra sig av med och kan studeras till exempel här: [4], [5], [6]. Täby äger en badplats vid Rösjön i Sollentuna kommun (kan endast nås landvägen från Täbyhållet) och det var inte helt ovanligt förr att man hade områden för "sommarkollon" i andra kommuner än sin egen. Men hur omfattande sådana innehav är undandrar sig min bedöming. --Andhanq 24 augusti 2009 kl. 23.11 (CEST)

Borås stad

Informationen finns ju i artikeln om Borås kommun. Varför skall man behöva en extra liten artikel om det i stället för en omdirigering? E.G. den 27 augusti 2009 kl. 13.57 (CEST)

Eftersom den här benämningsfrågan tydligen är väldigt känslig för många så kan en direkt omdirigering till exvis "Borås kommun" medföra en snabb återomflyttning. Denna lilla artikel ger en möjlighet att hinna kolla de olika betydelserna och sedan gå vidare till det man önskar information om. Gamla Borås stad var ju inte heller helt identisk med Borås kommun (även om denna kallar sig Borås stad). Brämhult ingick till exempel inte.--Andhanq 27 augusti 2009 kl. 14.06 (CEST)

De flesta identifierar nog den gamla staden med den nya kommunen, eftersom de har samma namn, vapen och centralort. Visserligen nybildades samtliga svenska kommuner vid kommunreformen på 1970-talet, men det är ju mer en formsak, verksamheten gick i de flesta kommuner vidare i stort sett som innan frånsett att man slog ihop verksamhetsdelar som var dubblerade efter att olika kommuner hade lagts samman. I artikeln om kommunen finns uppgift om när Borås blev stad på 1600-talet och en beskrivning av den administrativa historian som torde vara fullständig åtminstone från mitten av 1800-talet och framåt. Det finns också länk till kommunens centralort, tätorten Borås. Jag ser därför ingen anledning till grensidan. Jag är för övrigt inte helt säker på att jag förstår vad du menar med "återomflyttning". E.G. den 27 augusti 2009 kl. 17.41 (CEST)

"Återomflyttning" kanske kan verka luddigt. Vad jag menade var att en och annan som är helt övertygad om att kommunerna faktiskt bytt namn och de även i statens ögon heter "X stad", kan, när länkning sker direkt till "X kommun", omedelbart reagera med "men va fan det heter ju inte kommun" och sedan göra en omdiigering. Den här lilla artikeln blir då ett slags filter för överilade omflyttningar. Den här diskussionen återkommer med några års mellanrum. Vid förra omgången så var det en annan som skrev om "riksdagsbeslut" eller "tillstånd från regeringen" och sådana saker. Nu vet alla som varit med här ett tag att det är kommunernas egna beslut och att statliga myndigheter bara passivt accepterar det här. Förmodligen tycker man att det inte spelar någon större roll. Jag har själv haft viss skriftväxling med statliga myndigheter om detta. 1991 skrev länsstyrelsen i Stockholms län följande i ett svar: För att undvika oklarheter angående innebörden av begreppet "kommunalrättslig betydelse" kommer länsstyrelsen framöver att konsekvent använda det rättsliga begreppet Stockholms kommun vid kungörelser och beslut mm.. Dåvarande civilministern Bo Holmberg skrev 1987: -enligt min mening förhåller det sig så att varje kommun skall ha ordet kommun i sitt officella namn. Så såg (och ser förmodligen fortfarande) staten på detta. Kontentan är att alla kommuner egentligen har ordet kommun i sina namn, men att det inte ses som någon "större olägenhet" om några försöker undvika det. Man orkar helt enkelt inte "bråka" om det. --Andhanq 27 augusti 2009 kl. 23.03 (CEST)

Detta om kommunnamnen känner jag till. Beträffande risken för flyttar och omdirigeringar tror jag att din oro är obefogad och i vilket fall som helst är det ju lätt att återställa sådant, om det skulle hända. E.G. den 27 augusti 2009 kl. 23.38 (CEST)

Stad

Vad menas med "För mycket fokusering på kommuntypen"? Vad skulle det annars fokusera på? Din text skrev om att stad "i Sverige" kan vara en kommuntyp, men i Sverige är det inte det längre formellt, däremot i en massa andra länder. 83.250.33.239 20 januari 2010 kl. 00.24 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

"Jag tycker att inledningen speglar ordets skiftande betydelse rätt bra för närvarande" står det nästan längst ner på staddiskussionssidan av E.G. den 2 juli 2009 kl. 00.16. Det har ingen invänt mot, men ändå ändrat till den text som du nu lägger in. Varför? 83.250.33.239 20 januari 2010 kl. 00.42 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Fokus bör vara på att det rör sig om ett tätbebyggt område. Som inledningen ser ut just nu (Riggwelter) så verkar det helt OK. Men att i första meningen skriva att det är en typ av kommun och först därefter gå i på bebyggelse och dylikt är konstigt. Så gör man inte ens på engelska och tyska, fastän den "kommunala" betydelsen är mer levande i många länder där dessa språk talas. --Andhanq 20 januari 2010 kl. 08.33 (CET)

Lidingö kyrka

"Det är självklart att den är "gammal" om den är byggd 1623. Men benämningen antyder att det skulle finnas någon "Lidingö nya kyrka." Av hävd kallas den ofta Lidingö gamla kyrka av många för att skilja på Breviks kyrka, men då kommer du naturligtvis att kräva att en källa ska anges men det kan jag inte direkt hitta. Alla är inte födda byråkrater och bevandrade i de officiella benämningar på Lidingös kyrkor. Så är det. Du är uppenbart ute på krisstigen och hoppas på en uppslitande diskussion genom att anmärka på en sån oviktig detalj. Kyrkan kommer ofta att gå under den benämningen även fortsättningsvis oberoende vad som anges på Wikipedia. Om jag hade uppmärksammat en sån benämning i en artikel hade frågat varför kallas "gamla"? det låter artigare. Det kan ju vara av något speciellt skäl som kanske saknar direkt logik. Lidingo 7 februari 2010 kl. 20.53 (CET)

När kyrkor, skolor eller dylikt förses med ett förtydligande "gamla" betyder det ju inte att byggnaden har uppnått en aktningsvärd ålder, vilket denna kyrka kanske kan anses ha gjort. I stället är det så att det oftast finns en nyare som övertagit både namn och funktion. Min ändring var snarast en senkommen uppföljning av att jag förra året slopade ett påstående om att den "vanligen benämns Lidingö gamla kyrka". Detta stöddes dock varken av Google, församlingen eller någon annan instans. Då tyckte jag att det kändes onödigt även i bildtexten. Att denna kyrka skulle behöva detta epitet för att inte förväxlas med en modern kyrka (1937) med ett eget namn i en helt annan del av församlingen känns inte så troligt. Man behöver inte vara ute på någon krigsstig för att man ändrar litet i en artikel. Det är väl så alla artiklar utvecklas. --Andhanq 7 februari 2010 kl. 23.08 (CET)

Lidingö kyrka är egentligen en ologisk benämning genom att det finns flera kyrkor på Lidingö. Den borde egentligen officiellt kallas Kyrkvikens kyrka eller Hersby kyrka om man skulle vara konsekvent. Men alla följer inte en strikt logik i alla sammanhang. Anger man "Lidingö kyrka" till någon icke initierad vet dom inte vilken kyrka som avses. Därför lägger man oftast till "gamla". Breviks kyrka är inte på långt när lika populär, i exempelvis vigselsammanhang, som den "gamla", som ofta är fullbokad. Men den diskussionen tänker jag inte ta med kyrkans folk. Den inofficiella benämningen "gamla" har fungerat hittills. Lidingo 8 februari 2010 kl. 07.40 (CET)

Jag tycker att det är rätt uppenbart att Lidingö kyrka syftar på kyrkan med det namnet, och inte på någon annan kyrka på ön. Menar inte att lägga mig i allting, men det är alltid lika tråkigt när folk blir arga eller utgår ifrån att andra inte är ute efter att förbättra uppslagsverket, bara för att de gör en redigering som man själv inte tycker om. /Grillo 8 februari 2010 kl. 08.16 (CET)

Väldigt många församlingar, särskilt i tättbefolkade områden, har flera kyrkor. För den skull byter man inte namn på församlingens ursprungliga kyrka, oftast dess huvudkyrka. Församlingen heter ju Lidingö församling. --Andhanq 8 februari 2010 kl. 08.31 (CET)

Jag förstår inte vad Grillos inlägg bidrar med? Förstår han inte att Lidingö kyrka kan avse många kyrkor på Lidingö? hur skulle det se ut om man skriver Stocksholms kyrka.? Nu har man valt att kalla den gamla kyrkan för Lidingö kyrka för att den var den första och enda under flera hundra år ända fram mot 1900-talet. Jag tror att just detta är orsaken till att man hållt fast vid benämningen av tradition, men som folk i modern tid ibland är lite förbryllande över genom att finns fler kyrkor på Lidingö. Nu är det så och alla invanda Lidingöbor säger Lidingö gamla kyrka för att inte förväxla med den nyare Breviks kyrka. Ofta ligger underförstått också i 'gammal' att den är väldigt gammal vilket också märks, inte minst på dimensionerna. Lidingo 8 februari 2010 kl. 23.31 (CET)

Lidingö kyrka avser Lidingö kyrka, ingen annan kyrka. En kyrka kallas inte Lidingö kyrka bara för att den ligger på Lidingön. Jämför Stora Hammars kyrka, som ligger i Höllvikens tätort. Någon "Höllvikens kyrka" existerar dock inte, och ingen skulle få för sig att kalla Stora Hammars kyrka för det (kuriosa är väl också att Stora Hammars kyrka just har en Stora Hammars gamla kyrka-motsvarighet, för den delen). I större städer finns ofta många olika kyrkor. Ingen skulle väl dock få för sig att kalla Lunds domkyrka för "Lunds gamla kyrka", för att särskilja den från Allhelgonakyrkan, Lund, dock? /Grillo 8 februari 2010 kl. 23.37 (CET)

Jag skulle precis börja skriva när jag såg att Grillo gjort ännu ett inlägg. Det kan tänkte skriva var ungefär detsamma, så jag får bara hålla med. --Andhanq 8 februari 2010 kl. 23.40 (CET)

Båda ovanstående vägrar att inse att de flesta Lidingöbor kallar kyrkan vid kyrkviken för Lidingö gamla kyrka. Sen får ni argumentera hur ni vill. Lidingo 9 februari 2010 kl. 22.31 (CET)

Det är många som "kryddar" sina argument med att "de flesta" tycker precis som de. Nu tror jag inte det gjorts någon undersökning som visar att över 50% av Lidingös invånare refererar till kyrkan på så sätt. --Andhanq 9 februari 2010 kl. 22.43 (CET)

Jag ska försöka ta upp ärendet i lämpligt forum vid lämpligt tillfälle så får man de vad "folk" säger. Lidingo 9 februari 2010 kl. 22.59 (CET)

Fråga om gammal särskliljning

Hej, petade nyligen på Åkers landskommun, Södermanland och såg att den var särskiljd av dig p.g.a. av att det fanns en annan kommun med samma namn. Men Åkers landskommun är enbart en omdirigering till sidan ovan. Undrar därför ifall du har nån info om den andra kommunen så att man kan skapa en förgreningssida snarare än en omdirigering. /Lokal_Profil 2 mars 2010 kl. 00.54 (CET)

En berättigad fråga. Jag kollade i Per Anderssons bok "Sveriges kommunindelning 1863-1993". Det fanns även en sådan kommun i Jönköpings län. Den upphörde i samband med reformen 1952, då den gick upp Klevshults landskommun för att från 1971 vara en del av Vaggeryds kommun. Ska fixa till det.--Andhanq 2 mars 2010 kl. 09.25 (CET)

Ska vara gjort nu. Jag tror inte att Åker i Småland hade något vapen. Den upphörde ju redan vid första reformen. --Andhanq 2 mars 2010 kl. 09.47 (CET)

Tack för den snabba fixen =) /(oinloggad Lokal_Profil) 3 mars 2010 kl. 02.18 (CET)

Jämjö kommuns öden och äventyr

Hej! Jag har upptäckt att en del artiklar som på olika sätt berör Jämjö kommun motsäger varandra. Du kanske skulle kunna titta in på diskussion:Kristianopel och reda ut vad det egentligen är som gäller? //Essin 7 maj 2010 kl. 18.20 (CEST)

Jag håller med om att något är fel. Men jag vet inte riktigt vad. Det finns olika versioner i litteraturen. Jag har skrivit lite just på ovanstående diskussionssida. Det här ska nog gå att reda ut. --Andhanq 8 maj 2010 kl. 00.08 (CEST)

Vänersborgs kommun

Varför byter du namn på Ljunggren till Ljunggre? /78.70.126.80 6 november 2010 kl. 23.36 (CET)

Misstag. Hela stycket slopades eftersom ingen kan vara "kommunalrådets ordförande" om inte vederbörande lider av personlighetsklyvning. "Kommunalråd" är en befattning och inte en organisation.--Andhanq 7 november 2010 kl. 00.05 (CET)

Söderhamn

Hej! Jag har tillfogat två källor på att Söderhamn lades under landsrätt 1964 och inte 1965 som du påstod. /Annika 22 december 2010 kl. 23.54 (CET)

Bra. Kan vara knepigt med årtal ibland. Sådana förändringar genomförs normalt vid årsskiften, så ibland kan det uttryckas på fel sätt. Rådhusrätten upphörde 1964, men staden kom under landsrätt 1965. Från och med-år bör det vara. --Andhanq 22 december 2010 kl. 23.59 (CET)

Axel Bäckman var borgmästare till 1963 och häradshövding från 1964 (se Vem är det 1969 i länken). Då måste förändringen ha skett vid det årsskiftet./Annika 23 december 2010 kl. 00.08 (CET)

Du har säkert rätt. Jag gjorde nog en egen tavla med årtalen ovan. Dagas att stänga av och gå och sova.--Andhanq 23 december 2010 kl. 00.18 (CET)

Härad i plural

Hej! Såg att du ändrat min pluralform "häraden" till "härader" i artikeln om Härryda kommun. Det gör inget, men jag vill inte gå med på att min form skulle vara "konstig". Den finns med i mitt ex av SAOL (tryckt 1998). Kontrapunktus 12 februari 2011 kl. 11.58 (CET)

Jag kollade faktiskt inte upp vilka "möjliga" former som finns. För mitt språköra lät det bara konstigt. Men man kanske ska kolla varianterna först. Men vissa ord kan ju ha olika former, antingen i plural eller i bestämd form. Ett/en apelsin vet jag att båda används rätt flitigt, kanske är det regionala skillnader. Kanske är det så även med "härad", vilket ju inte man talar om dagligen precis. --Andhanq 12 februari 2011 kl. 22.10 (CET)

Simlinge

Du har ju lagt upp de många artiklarna om landskommuner som jag bygger vidare på. Någon gång har jag hittat något fel som uppstått i copy paste som jag korrigerat, men nu har jag kört fats på något som gör mig osäkrare. Min källor säger att Simlinge landskommun gick upp i Gislövs landskommun, medan du skrivit den uppgick i Klagstorps landskommun. Kan du kolla dina källor för att se om du skrivit av fel? eller om källorna i detta fall är motsägelsefulla.Yger 16 februari 2011 kl. 09.42 (CET)

Ursäkta att jag svarar i Andhanqs ställe. Simlinge gick som du säger upp i Gislöv, det framgår exempelvis av statistiska årböcker efter 1952, tittar nu t ex i Årsbok för Sveriges kommuner från 1965 s110. Däremot står det Klagstorp i Tore Ivarssons Kommunernas släktträd. Ivarsson är lättöverskådlig men innehåller dock tyvärr ett stort antal fel. Jag kan tänka mig att Ivarsson är felkällan. Gislöv skall det vara. Mvh --Foreverminister 16 februari 2011 kl. 14.02 (CET)

Tack! Det var skönt min källa (Harlen) stämde. Jag har hittat många fel i denna men ingen hänförbar till förändringarna vid 1952 år kommunreform, så jag slipper nu känna osäkerhet att jag fört in felaktigheter när det gäller den infon.Yger 16 februari 2011 kl. 14.42 (CET)

:-) --Foreverminister 16 februari 2011 kl. 14.47 (CET)

Själv använde jag mig av Per Anderssons "Sveriges kommunindelning 1863-1993" Nu kollar jag i den igen. Som jag tolkar det som står där så tillhörde Simlinge från 1952 Klagstorp. Men det är ju en bok och ingen "originalkälla", så det kan naturligtvis vara fel. Det är bra att vi har flera källor. Harlén brukar ju vara noggrann så det kanske stämmer bättre. Årsböcker som är skrivna vid tidpunkten bör ju också vara bra källor. Men, någonstans måste ju felet komma ifrån om nu både Andersson och Ivarsson har samma fel. Ska vi fastställa Gislöv, eller behövs fler källor för att reda ut det? --Andhanq 16 februari 2011 kl. 22.52 (CET)

Bra att du frågade! Jag tittade i årsböckerna år för år och Ja, Andersson och Ivarsson är i viss mån ursäktade. Simlinge fördes först till Klagstorp 1952 men flyttades efter tre år till Gislöv. Beslutet 1952 finns i SFS 1950:92 och omflytten 1955 framgår av not till Folk och Bostadsräkningen 1960:1 s196. Jag preciserar i de berörda kommunerna. Kul mysterium :-) / --Foreverminister 17 februari 2011 kl. 11.11 (CET)

Fantastiskt! Vi har nu visat på Wikipedias styrka, då vi med gemensamma krafter sett till att uppgifterna här nu är korrektare än tre olika uppslagsverk. Verkligen bra!Yger 17 februari 2011 kl. 17.26 (CET)

Då återstår den intressanta frågan om fler sådana här "korrigeringar" av 1952 års indelning genomfördes. I fallet Simlinge måste det så att säga blivit "fel", eftersom det ändrades så snart. Det måste ju ha skrivits en hel del i lokalpressen under de här åren och någon myndighet (Kammarkollegiet?) bör rimligen ha utrett frågan om inte församlingen borde flyttas från Klagstorp till Gislöv. Eftersom den här reformen var väldigt omfattande är det ju tänkbart att man gjorde några fler mindre lämpliga grupperingar. --Andhanq 17 februari 2011 kl. 22.03 (CET)

inkorporering vs sammanslagning / sammanläggning

Jag vill minnas att vi haft denna diskussion tidigare så jag blev lite förvånad när du för Nacka ändrat inkorporering till sammanläggning. Alla sammanläggningar (polikernas "neutrala" term i samband med kommunblocksreformen) och sammanslagningar (politikernas "neutrala" term i samband med storkommunreformen) är per definition inkorporeringar (närmare bestämt totala inkorporeringar men vi behöver väl inte dra hela begreppsapparaten och forskningsläget från Larsson till Bellander igen). Skillnaden är att termen inkorporering, med verbet inkorporera ger mer information då det också anger var förvaltningen ligger. Detta är viktigt dels som allmän information men också då invånarna i inblandade kommuner upplevde förändringarna olika beroende på om de så att säga vann eller förlorade. Detta har ju också varit orsaken till senare decenniers nybildningar, från Vadstena till Knivsta. Att därför skriva att Nacka kommun bildades genom att Nacka stad inkorporerade Saltjsöbadens Köping och Boo landskommun är helt klart mer informativt än att skriva att den bildades genom sammanslagning, och det är synd att välja de mindre informativa termerna. Sammanslagning och sammanläggning skall undvikas. Dina övriga redigeringar har jag inget emot, men hoppas du förstår att jag byter verb i Nacka. --Foreverminister 19 april 2011 kl. 10.08 (CEST)

Det är termen "inkorporering" som bör undvikas när det gäller främst reformen 1971. Nacka stad har inte överlevt i större utsträckning än Saltsjöbadens köping eller Boo landskommun. Var administrationsbyggnaden är belägen har inget med saken att göra. Den namngivande enheten är inte någon slags "segrare" som "annekterat" de andra efter ett "krig". --Andhanq 19 april 2011 kl. 13.12 (CEST)--Andhanq 19 april 2011 kl. 13.12 (CEST)

Nja, i själva verket är termen inkorporering väldigt precis och bör användas för vad som hände 1971. Vid en sammanläggning skall en ny enhet bildas, som när en ny aktie bildas av ett antal gamla aktier. De gamla aktierna försvinner och går inte att spåra. Eller som själva ordet sammanläggning, som inte har något med samman eller läggning att göra. Som både sunt förnuft och forskning har visat är detta dock inte fallet vid totala inkorporeringar, varken vid kommunblocksreformen eller tidigare. En av de gamla kommunerna fortsätter att existera med sina tillgångar och skulder och tar över de inkorporerade kommunernas tillgångar och skulder. Vilken det är framgår av kommunkod och förvaltningens säte, inte nödvändigtvis av namnet vilket vi ju diskuterat apropå exempelvis Vaxholms kommun 1974-1982 och Sigtuna kommun. Sammanläggning av kommuner är som forskningen visat i praktiken omöjligt även om politikerna trodde att det skulle tas emot bättre av de drabbade kommunerna. Segrare och krig har som tur är ingenting med det att göra, vad du nu fick det ifrån. Däremot är du säkert medveten om hela teoribildningen kring centralortens betydelse, det var ju bl a det hela kommunblocksreformen handlade om... --Foreverminister 19 april 2011 kl. 14.58 (CEST)

Eftersom begreppet "inkorporering" väldigt sällan används om sammanläggningar i samband med de två riksomfattande, på nationell nivå beslutade, kommunreformerna, anser jag att termen inte heller bör användas i det sammanhanget på Wikipedia. Typiska inkorporeringar är i stället när en stadsbebyggelse växt ut över sina ursprungliga gränser och den så uppkomna utomgränsbebyggelsen överförts till staden i fråga, understundom genom att hela kommunen införlivats eller också genom att berörd tätbebyggelse bytt kommuntillhörighet. Sådant beslutades individuellt från fall till fall. Vid de större reformerna var det snarare så att statsmakterna ville ändra den kommunala strukturen i hela riket på grund av ändrade förutsättningar. Man kunde naturligtvis skapat en helt ny indelning med nya namn och koder och hela "köret" och brutit alla band bakåt. Det känns dock som om det hade varit en besvärlig väg att gå, varför man valde att utgå från befintliga enheter, så att de nya kommunerna blev hopfogningar av äldre enheter, normalt med bevarade yttre gränser. Praktiskt var också att låta dem få namn efter en av de gamla. I vissa fall valdes dock namn som inte tidigare varit kommuner. Exempel från 1952 är Staffanstorps kommun, Upplands Väsby kommun eller Ydre kommun och från den senare reformen Gotlands kommun, Härjedalens kommun eller Uppvidinge kommun. Anser du att även dessa är inkorporeringar? Vilka är i så fall "överlevarna"? I fallet Gotland antar jag att det skulle kunna vara Visby. Och vilka är de "drabbade kommunerna" (citat från ditt inlägg ovan)? Även om vissa "skilsmässor" har skett så är väl de ändå undantag och de nuvarande kommunerna kan i de flesta anses som väl konsoliderade. I ett fall som Torshällas föreslagna utbrytning ur Eskilstuna kommun så visade den rådgivande folkomröstningen att invånarna i just Torshälla var de som mest var mest negativa till en delning. Det förvånade även mig eftersom lokalpatriotismen brukar blomma ut i sådana här sammanhang.--Andhanq 19 april 2011 kl. 23.25 (CEST)

Tack för ett bra svar :-) Jag håller med om att det finns förvaltningspolitiska skillnader i olika kommunala gränsändringsärenden. Men oavsett politiska procedurer och val av "snälla" termer kvarstår det vetenskapligt konstaterade faktumet att det alltid handlar om att en kommun förstorats på en eller flera andra kommuners bekostnad. Det är den främsta anledningen till att inte använda en otydligare term än inkorporering. När det gäller namnsättningen i samband med storkommunreformen är den som du vet noggrannt beskriven av Wångmar i dennes avhandling. Bl a framgår det (s179) att 4 av 5 kommuner fick namn efter den inkorporerande kommunen (62%) eller huvudorten (17%). Tredje vanligast var ett häradsnamn (13%). Ydre är ett exempel (som annars kunde ha hetat Sund eller Österbymo?) där centralorten fick en bättre (eller mindre dålig) befolkningsutveckling än Asby, Hestra, Tullerum och Rydsnäs. Så visst bildades Ydre genom att Sunds landskommun inkorporerade de övriga fyra. Håller med om Visby, särskilt gentemot köpingen Slite (som kan sägas ha sämst befolkningsutveckling av Gotlands tätorter), i Härjedalen är det Sveg på Hede m fl's bekostnad osv. Ja, realistiskt av Torshällaborna kanske och vem vart den fortsatta befolkningskoncentrationen (som på 2000-talet vänt Österbymos tidigare positiva befolkningsutveckling) tar oss. Det kanske blir nya sammanslagningar snarare än delningar - se på Danmark... --Foreverminister 20 april 2011 kl. 11.17 (CEST)

Den ideala landskommunatikeln

jag funderar som du kanske sett på att till hösten börja gå igenom och förstärka alla sockenartiklar, där förutom utökning fullödiga källreferenser är ambitionen. Jag tittar också men mindre på om jag bör lägga in lite mer adm historik i församlingsartiklarna och för dessa ange källor, och kanske också uppliva de som idag är redirects. För landskommuenrna har jag egentligen ingen ambition att utöka men kanske skapa de som idag är redirects, för att bla lägga dit Gujos valresultat. Jag funderar ändå på om dessa helt fullödiga, och främst tänker jag på avsaknaden av källor till uppgifterna. Det är ju i stor utsträckning du dom skapat dessa och jag undrar om du har synpunkter på detta, främst då källreferenser, men kanske också den inledning du lagt in.Yger 25 maj 2011 kl. 19.30 (CEST)

Brunneby och Klockrike landskommun

Det verkar som våra källor ger olika namn på denna landskommun. Vet du om det finns ytterligare källor som kan ge klarhet i vilket som är rätt?Yger 25 september 2011 kl. 08.20 (CEST)

Hans Harlén (sid 218) och Per Andersson (sid 22) anger formen "Klockrike och Brunneby". Det finns ytterligare en skrift (något typ "kommunernas släktträd") som jag inte har tillgång till just nu. Eftersom det gäller perioden 1863-67 så kan det kanske skifta lite. Pastoratet verkar också ha heta så (1870). Så om ordningen med Klockrike först är den allmänt förekommande så är det bara att ändra. --Andhanq 25 september 2011 kl. 11.23 (CEST)

Tack! Gjort så.Yger 25 september 2011 kl. 11.34 (CEST)

Knappt

Hejsan! Jag skriver här med tanke på din redigeringskommentar Ordet "knappt" antyder något som är lägre än förväntat. Ej lämpligt för en summa på nästan 1,5 miljarder euro! Jag förstår inte ditt resonemang, det finns i ingen regel som säger att knappt skulle ha något med förväntningar att göra. Dessutom, även om regeln skulle finnas, vad har det med storleken på värdet att göra? Marcusroos _(disk) 14 januari 2012 kl. 21.36 (CET)

Jo. "Knappt" antyder knapphet, "brist". Även om inte alla känner så, verkar det. En diskussion pågår just nu här: Wikipedia:Bybrunnen#Knappt. Exempel: En människa förväntas leva 80-90 år ("normal" livslängd). Om en person som avlider vid 39 års ålder är det då rimligt att säga "Han blev knappt 40 år". Att säga om en person som blev 99 år: "Han blev knappt 100 år" låter däremot illa. 100 är ju en hög ålder. På samma sätt är 1,5 miljarder euro en hög summa. Om man då ska använda ordet "knappt" förutsätter det att man förväntade sig en ännu högre summa. Till exempel: "Kostnaden beräknades till 2 miljarder euro, men slutnotan löd på knappt 1,5 miljarder". Men att bara använda ordet som en ren synonym till "nästan" är enligt språkvårdarna inte lämpligt. --Andhanq 14 januari 2012 kl. 22.02 (CET)

Jag har nu läst diskussionen och den text du refererar till, och jag litar på att språknämnden har rätt i vad de säger. Däremot ser jag inte varför 1,5 miljarder euro nödvändigtvis skulle vara mycket pengar. Som du skriver så är det ju lätt att veta ungefär hur länge en person lever, men vad som är en rimlig kostnad för en spallationsanläggning är kanske inte lika självklart. 1,5 miljarder kanske är hälften av vad de brukar kosta, vad vet vi?

Jag vet heller inte om "nära" är en passande synonym. Hur vet då man om det är över eller under värdet, det står ju bara att det är i närheten. Det bästa jag kan komma fram till att det borde stå är "strax under", som är helt utan värdering, så jag ändrar till det. Marcusroos _(disk) 15 januari 2012 kl. 13.51 (CET)

Det låter väl bra. --Andhanq 15 januari 2012 kl. 21.09 (CET)

Lokalhistoria om vargar

Jag lade in dessa uppgifter just som lokalhistoriska uppgifter som jag hoppades skulle vara intressanta. Inte minst brukar sådana uppgifter vara efterfrågade av exempelvis hembygdsforskare. Quintus 22 februari 2012 kl. 22.32 (CET)

Norge

God kväll! Noterade nyss att Askims kommun omdirigerar till Askim - orten i Göteborg - kommunen har inte existerat i Sverige sedan kommunreformen för en massa år sedan. Vad tror du, kan man kapa det namnet och flytta Askim, Norge dit? --Civilspanaren (diskussion) 1 mars 2012 kl. 23.27 (CET)

Ja, det är väl rimligt. Vi har ju sedan länge en konvention att gamla svenska kommuner alltid rubriceras med sin typ, alltså "X landskommun", "Y köping" och "Z stad". Så Askims kommun torde var "ledigt" för den norska kommunen. För säkerhets skull (namnet Askim kanske i Sverige är mer känt i sin Göteborgsvariant) kan man ju annars skriva Askims kommun, Norge --Andhanq (diskussion) 1 mars 2012 kl. 23.33 (CET)

Följde ditt förslag med Askims kommun, Norge. Har under kvällen gjort en ändring på så gott som alla kommunartiklar så att det nu hänvisas till kommunkoden istället för namnet för att hämta areal och befolkningsstatisk från {{Stat}}-mallen. Om du när du är ute som snurrar på artiklarna hittar någon artikel där det står "saknas" så kan du kanske lägga in parametern "| kommunkod = xxxx" så ska det fungera sedan. --Civilspanaren (diskussion) 2 mars 2012 kl. 00.03 (CET)

Ser bra ut. Märkte att vi nästan samtidigt var och petade på ett par ställen. Man lär sig en del. Upptäckte just att de gamla städerna Fredrikstad och Sarpsborg tydligen är sammanväxta och räknas ett tettsted. Ska försöka skriva något om detta. Men det får bli en annan dag. --Andhanq (diskussion) 2 mars 2012 kl. 00.08 (CET)

Jag tycker det är missvisande att skriva det norska kommunnamn i svenska artiklar enligt principen (no. Mandal kommun) Jag hade föredragit (no. Mandal kommune). /einarspetz (disk) 25 mars 2012 kl. 23.44 (CEST)

Jag med. Detta måste var en missad bokstav som nu är justerad. Dags att gå och sova. --Andhanq (disk) 25 mars 2012 kl. 23.47 (CEST)

Nu har de 100 största tätorterna i Norge från Oslo till Brandbu/Jaren genomgågna och har egna, från respektive kommun separerade, artiklar. --Andhanq (disk) 10 april 2012 kl. 22.43 (CEST)

Oslo

Såg din redigeringskommentar när du ändrade tillbaka kartan i Oslo. Jag har egentligen inga problem med ändringen, men för mig såg tabellen bra ut med min ändring, medan det blir ett stort vitt utrymme mellan underrubriken och tabellen med nuvarande lösning. Jag kommer dock inte på något sätt för att få en lösning som ser bra ut för oss båda :) /jssfrk (d|b) 3 mars 2012 kl. 19.16 (CET)

Hej! grejen var att tabellen "trycktes i hop" (smalare spalter). Kommunnamnen blev då tvåradiga, medan invånaresiffrorna i kolumnerna bredvid inte gick att knyta till rätt kommun. Någon kanske kan lösa det framöver. Kan hålla med om att kartan kanske är väl stor, men å andra sidan är den lätt att läsa. --Andhanq (diskussion) 3 mars 2012 kl. 19.21 (CET)

Skåneland

Du kanske vill ta en titt på artikeln Skåneland? Le Lapin Vert (disk) 2 april 2012 kl. 15.06 (CEST)

Det verkar som något slags redigeringskrig pågår. Ska kolla lite mer i kväll. --Andhanq (disk) 2 april 2012 kl. 15.30 (CEST)

Tömd kategorisida

Hejsan! Jag såg att du tömde kategorisidan Kategori:Narvik nyss. Var tanken att sluta använda den kategorin, dvs radera den? I så fall bör man just radera den, inte bara tömma sidan. Man kan begära radering genom att märka den med mallen {{radera}}. Om tanken var att återanvända kategorin senare, exempelvis för orten Narvik, så hade det varit bättre att anpassa kategorisidan efter det och eventuellt fyllt den med adekvata artiklar. Men helt tomma sidor, nej... --MagnusA 21 april 2012 kl. 09.12 (CEST)

En del norska kommuner har legat under "naket" kategoriamn. I bland kanske det kan vara motiverat med en särskild kategori för orten. Men än så länge räcker det i de allra flesta fall med en kategori för hela kommunen. Så jag plockar över det till kommunkategorin. Det brukar oftast funka. Men jag vet inte riktigt hur det funkar. I bland verkar det som tömda kategorier (där innehållet flyttats) försvinner "av sig själv". Ska kolla. --Andhanq (disk) 21 april 2012 kl. 09.28 (CEST)

För att slippa en tom sida gjorde jag den till en underkategori till "Narviks kommun" och lade in "Narviks kyrka" i den.

Att de verkar "försvinna av sig själva" beror förmodligen på att någon har gått igenom någon lista av något slag och utfört raderingen ifråga. Exempelvis tittade jag själv nyss igenom dina redigeringar i kategorinamnrymden och raderade de kategorisidor som hade blivit tömda. De verkade vara ersatta av motsvarande "XX kommun"-kategori (utom i fallet Hamar av någon anledning). Jag tror fortfarande det är bättre att "radera-märka" obsoleta kategorier, gärna med motivering och angivande av ersättande kategori, så behöver andra inte gissa. :-) --MagnusA 21 april 2012 kl. 09.38 (CEST)

OK. Finns det ingen teknik för att byta namn på en kategori i stället för att tömma en och skapa en ny?--Andhanq (disk) 21 april 2012 kl. 09.48 (CEST)

Tyvärr inte. Hoppas den möjligheten kommer någon gång i framtiden, men tills dess är det "skapa-ny-kategori, flytta-alla-artiklar och radera-gammal-kategori" som gäller. Det finns lite information på Wikipedia:Flytta sida#Att flytta en kategori. --MagnusA 21 april 2012 kl. 09.53 (CEST)

Tack för info. Då får det bli så.--Andhanq (disk) 21 april 2012 kl. 09.55 (CEST)

Norge tävling

Hej Andhanq! Tänkte bara göra dig uppmärksam på att Norska Tätorter är denna veckas tävling. En kamp med/mot våra norska vänner!!! --Civilspanaren (disk) 23 april 2012 kl. 09.13 (CEST)

Tackar. --Andhanq (disk) 23 april 2012 kl. 12.37 (CEST)

Hur funkar det? Behöver man anmäla sig på något sätt? Eller är det bara att skriva på så sker det per automatik? --Andhanq (disk) 23 april 2012 kl. 14.40 (CEST)

Du får själv lägga till sig i listan och räkna ihop poängen. Skulle det vara några frågetecken om något ger poäng eller inte så kan du ställa en sådan fråga på tävlingens diskussionssida. Du hittar tävlingen på Wikipedia:Veckans tävling/Norska tätorter april 2012. --Civilspanaren (disk) 23 april 2012 kl. 15.02 (CEST)

Jag lade lite snabbt till dina poäng för artiklarna, men har kanske missat poäng, vore bra om du själv gick igenom dem lite snabbt och kollade mot poänglistan. Står högst upp till höger i faktarutan. Gjorde en snabb koll på en av artiklarna och såg både bild, källa, faktamall och koppling till statmall, vilket ger ytterligare poäng. --Civilspanaren (disk) 24 april 2012 kl. 02.11 (CEST)

Tackar. Jag avvaktade litet med poängsättningen eftersom jag inte riktigt visste hur det går till. Men nu ska jag använda din uträkning som mönster. --Andhanq (disk) 24 april 2012 kl. 07.57 (CEST)

Så,har förtydligat lite på sin första artikel, så du ser vad mer du får poäng för. --Civilspanaren (disk) 24 april 2012 kl. 15.22 (CEST)

För gott arbete

För ditt enträgna Norgearbete tilldelar jag dig härmed denna medalj! Den tycker jag att du förtjänar. /jssfrk (d|b) 24 april 2012 kl. 10.01 (CEST)

Ett stort takk! Nu ska jag kämpa ett tag till med tettsteder! Andhanq (diskussion) 24 april 2012 kl. 20.26 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tack för gott deltagande!

Tack för gott deltagande och över 500 poäng, närmare bestämt 1552 poäng, i veckans tävling om Norska tätorter.

Tack för gott deltagande och över 500 poäng, närmare bestämt 1552 poäng, i veckans tävling om Norska tätorter för detta får du den grå rosetten! --Civilspanaren (disk) 30 april 2012 kl. 01.51 (CEST)

Kategori Drammen

Hej Andhanq, det ser ut som du ersatt Kategori:Drammen med Kategori:Drammens kommun. Du tömde kategorisidan på innehåll, men en bot lade till wikilänklarna igen och när kategorierna försvann dök sidan upp på specialsidan för ej kategoriserade kategorier. Eftersom kategori Drammen fortfarande innehöll en underkategori (sport i Drammen) placerade jag den under kategori Drammerns kommun tillsvidare då det gör mig osäker på varför du tömde den. Om din avsikt är att kategorin Drammen helt ska raderas vore det bra om du placerar Mall:Radera på sidan med motivering. Mvh Höstblomma (disk) 30 april 2012 kl. 21.00 (CEST)

Möjligen skulle Kategori:Drammen kunna flytta in i Kategori:Drammens kommun. Detta är ett led i det arbete som påbörjades tidigare i år med att särskilja våra norska kommun och tätortsartiklar. Då vi hade en uppsjö av olika namnkominationer för dessa. --Civilspanaren (disk) 30 april 2012 kl. 21.20 (CEST)

Tanken är att varje kommun utgör en kategori. Finns det då redan en slags "blandad" kommun/ortskategori så kan det bli så i bland att man missar viss överflyttning. När det gäller stora städer, så kan det ibland vara bra att behålla en ortskategori. Nidarosdomen som ett exempel ligger i Kategori:Trondheim, som i sin tur ligger i Kategori:Trondheims kommun. Jag tror det är en bra lösning. --Andhanq (disk) 30 april 2012 kl. 22.50 (CEST)

Tack för svar, då lämnar jag det som det är om Drammen kan ha en ortskategori. Mvh Höstblomma (disk) 1 maj 2012 kl. 08.08 (CEST)

En norsk kommunkategori att skapa

Hej! Kategori:Brønnøy kommun är död. Så du kan gärna skapa denna. Men jag tycker fortfarande att man slösar resurser något här. Vore det inte dags att ta itu med länder som Tyskland, Storbritannien och Frankrike och skapa motsvarande kategorier där?--Bruno Rosta (disk) 1 maj 2012 kl. 14.35 (CEST)

OK. Just nu är det Norge som är aktuellt för min del. Det började med en viss irritation över det konstiga skrivsättet utan genitiv-s (typ "Fet kommun") som var en "hybrid", fel både på norska och svenska. Det tog inte så lång tid att åtgärda. Sedan blev det ett större projekt att sära på ort och kommun med samma namn och sedan att skriva om andra tätorter. Det initierades till och med en tävling om det. Så ett hundratal tätortsartiklar har skrivits av mig och andra. I Norge, liksom i Sverige, har de flesta kommuner flera orter inom sig, varför det blir meningsfullt med en kategori med kommunen och dess orter (och även naturlokaler inom respektive kommun). Utanför Norden består kommuner ofta fortfarande av en enda ort (och är fasansfullt många), så då kan kategoriseringen ligga ett "snäpp" högre upp. Frankrike har till exempel 36 680 (!) kommuner (varav ett antal obebodda ("stupade för Frankrike!")), så det vill jag inte gärna ge mig på. --Andhanq (disk) 1 maj 2012 kl. 17.42 (CEST)

Där räcker der gott med kommunartiklar och de skapas nu av Nasko. Fernbom2 (disk) 1 maj 2012 kl. 17.46 (CEST)

...och minns jag inte helt fel så har Maidenhall 1 skapat (och kanske även skapar) en mängd artiklar om Storbritannien under vintern/våren. --Civilspanaren (disk) 1 maj 2012 kl. 17.50 (CEST)

Jag håller mig till det i sammanhanget mer behändiga Norge. Sedan kanske Finland behöver en genomkörare. Genom sammanläggningar börjar det uppstå ett behov av att separera kommun och ort även där. Men först behöver man nog en semester. --Andhanq (disk) 1 maj 2012 kl. 17.54 (CEST)

Invånarrelationer

Hej! Uppgifter om invånarrelationer leder lätt till tävling mellan olika kommuner och ohejdbar pov. Se Helsingborgs kommun och Diskussion:Helsingborgs kommun#Relativ befolkningsutveckling. Om den typen av info skall finnas med får det vara i form av en större tabell eller något annat som inte ger sådana problem. Edaen (disk) 17 september 2012 kl. 19.08 (CEST)

Märkligt. Vad var värst, jämförelsen med Stockholms innerstad eller med Malmö? --Andhanq (disk) 17 september 2012 kl. 21.57 (CEST)

Kan man inte jämföra med någon lämplig större metropols största stadsdel. Så att Söderort framstår som pyttigt? Genom att välja jämförelseobjekt kan man få en ort att framstå som stor eller liten, framåt eller bakåt. Den typen av jämförelser är helt enkelt inte neutrala. Edaen (disk) 17 september 2012 kl. 22.02 (CEST)

OK. Jag förstod inte att detta på något sätt kunde vara "känsligt". Har inte hört att det skulle vara någon slags regel. Men jag ska inte bråka mer om det eller insistera på att det ska sättas tillbaka. Tyckte bara att det kunde vara intressant med en jämförelse av detta slag. --Andhanq (disk) 17 september 2012 kl. 23.39 (CEST)

Församlingskyrka

Tack för att Du rensar upp. Församlingskyrkan är ju huvudkyrkan i församlingen. 80.216.203.112 3 december 2012 kl. 00.05 (CET)

Ja. Jag började fundera över det här uttrycket. Först trodde jag det var ett enstaka "olycksfall i arbetet". Men nu har jag sett att det är någon som genomgående kallar all kyrkor i en församling för just "församlingskyrka". Men det känns inte riktigt rätt. --Andhanq (disk) 3 december 2012 kl. 00.08 (CET)

Nej, det stämmer inte vare sig med allmänt eller inomkyrkligt språkbruk. Fast rent teologiskt kan man säkert hävda att alla kyrkor är "lika mycket värda". 80.216.203.112 3 december 2012 kl. 00.12 (CET)

Bålsta/Båstad

Hej ...tänkte inte på det... (att det var mallat åt andra hållet också). Hälsningar Janders (disk) 27 december 2012 kl. 11.37 (CET)

Nema problema. Fixat. --Andhanq (disk) 27 december 2012 kl. 12.02 (CET)

Motala rådhusrätt

Jag ser du kompletterat stadsartiklarna med judiciell tillhörighet, vilket jag gillar. Jag har nu kört fast på en ev rådhusrätt i Motala, jag hittar information om rådhus och lite indikationer om att där funnits en rådhusrätt, främst då för inskrivning? Men brister av stabil info gör att jag nu ändå uppfattar Motala stad aldrig hade en egen jurisdiktion, visar dina källor detta klarare?Yger (disk) 6 februari 2013 kl. 12.50 (CET)

Jo, hade egen egen jurisdiktion från 1881. En mångårig borgmästare var Hans Norell från 1935. Troligen var rådhusrätten en av de som fanns kvar ända tills den blev tingsrätt 1971 eftersom jag inte hittat något årtal för att staden lagts under landsrätt.--Andhanq (disk) 6 februari 2013 kl. 14.32 (CET)

I tingsrätthistiken som annars ger fullgod info, står det att det fanns en rådhusrätt men inte när den upphörde, vilket är mycket egendomligt och i stort sett säkert utesluter den kav kvar 1970. I Nad finns en post men bara en och verkar iten verifiera det var en dömande rätt (inskrivning verkar funnits från 1933. I Nordisk familjebok från 20-talet verkar den ingått i Aska etc, och i min bok från 32 står det inget inte heller i Svensk uppslagsbok. Mycket mystiskt. Tv skriver jag ingenstans den fanns då jag inte hittar stabila källor till det.Yger (disk) 6 februari 2013 kl. 14.53 (CET)

Konstigt nog har jag också haft svårt att hitta "slutår" för rådhusrätten i Motala. På 50-talet fanns den i alla fall. Av "Domsagohistoriken", som jag oftast använder som källa, framgår ju att Vadstena lades under landsrätt 1948, men det står inget om Motala, utom att rådhusrätt infördes vid stadsblivandet 1881. Det hände en massa saker 1948, men jag tror att rådhusrätten i Motala fanns längre. Ovan nämnde borgmästare var nämligen släkt med mig och vid besök hos kusiner i staden som barn på 50-talet vill jag t o m minnas ett besök på rådhuset. Skumt att man missat detta i Domsagohistoriken, som ju annars brukar ha med sådant. Någon lista över borgmästare finns heller inte med, då man kunnat räkna ut det den vägen. Tydligen får man bege sig till ett bibliotek för att reda ut detta. --Andhanq (disk) 6 februari 2013 kl. 16.42 (CET)

Jag nöjer mig nu med två alternativa datum, 1948 eller 1971. Kan inte rådhuset med den kommunala inrättninagrna med borgmästare funnits längre är själva rätten?Yger (disk) 6 februari 2013 kl. 17.00 (CET)

Tja, kanske. Då skulle han ha blivit kommunalborgmästare. Det var ju inte riktigt lika "fint" så det kanske man mörkade. Får se om jag kan hitta något. Det ska finnas en "hundraårsbok" som kom ut 1981. Där bör det ju stå något.--Andhanq (disk) 6 februari 2013 kl. 17.11 (CET)

När jag grottar i de olika arkivserierna i Nad om Motala rådhusrätt, så hittar jag dombäkcer upp till 1970, jag ahr också hitat annan källa som anger den som egen jurisdiktion 1952, så känenr källorna räcker för att ange den gällde till 1971. Så din släktings titulatur är räddad!Yger (disk) 6 februari 2013 kl. 20.52 (CET)

Municipalsamhällen

Jag ser du skapat några artiklar om municipalsamhällen. Jag är just nu inne i rotar i tingsrätter mm vilket väl tar mig till sommaren. Men efter det hade jag tänkt arbeta med att alla municipalsamhällen skall finnas kategoriserade i den kategori:municipalsamhällen.

Jag har då två frågor till dig:

• skall vi skapa ett uppslagsord xx munipalsamhälle för alla municipalsamhällen som sedan får kategorin och ta bort kategorin från ortartiklarna (sedan kan ju uppslagsordet ev i sig bara vara en länk till tätorten)? Detta skulle ju då ge utrymma för att också skapa en riktig artikel för alla, jag ser ju på dina exempel det finns både yta, antal boende etc att tillföra och vet att i flera fall finns det valresultat som nu redovisas i landskommunartikeln.
• jag leker också med tanken att i motsvarande ortartiklar lägga in en rubrik Administrativ historik och där under redovisa när orten varit landskommun/köping/stad och länka till de artiklarna, samt kanske något om i vilka landskommuner orten legat vid olika tider (och stadsdelar för stadsnära orter). Har du någon åsikt i frågan, och om så kanske du kunde prova på några artiklar om orter som varit municipalsamhälle/köping/stad (om jag gör så så borde jag också kunnat bort topplänken till staden köpingen).Yger (disk) 2 mars 2013 kl. 15.56 (CET)

Yger (disk) 2 mars 2013 kl. 15.56 (CET)

Jag tycker det är rimligt att skapa artiklar för municipalsamhällen på samma sätt som det finns för kommuner. De var ju administrativa enheter som inte alltid (eller kanske mer sällan) överensstämmer med de tätorter, stadsdelar, etcetera som finns i dag och bär samma namn. Örby municipalsamhälle är ju inte alls identiskt med stadsdelen Örby. En faktaruta, liknande denna Mall:Historisk kommun bör då också skapas för municipalsamhällen. Eftersom det rör sig om 100-tals artiklar som ska skrivas och ungefär lika många ortsartiklar som ska anpassas kanske det behövs ett "Projekt Municipalsamhällen". --Andhanq (disk) 2 mars 2013 kl. 18.12 (CET)

Tätortskoder för fd tätorter

Av detta, (se Önneköp, Hörby och Östraby d:o) ser det ut som att SCB tycker att en tätortskod består för orten även efter att den har upplösts. I fallet Önneköp och Östraby anges att de får "Ny kod 2010", och att den gamla upphörde först 2010. Andra tätorter som legat i "träda" har fått behålla sin kod. Småorter ser dock ut att fungera annorlunda. Tex Veda, Härnösands kommun som fick ny småortskod efter att småorten legat i "träda" i fem år. Jag tänker dock inte kriga om artikeln i mallen ovan. Yger kan gärna ha detta i minne i sina samtal med SCB senare. -- Lavallen (block) 23 september 2013 kl. 11.38 (CEST)

Argentinas garnison i Rio de Janeiro

Jag menade förstås Buenos Aires, men pga hjärnsläpp skrev jag Rio de Janeiro. Tack för att du tog bort fadäsen. Creuzbourg (disk) 8 februari 2014 kl. 23.46 (CET)

Namn på Stockholms rotar 1880

Hej! Känner du till om Stockholms rotar hade några namn 1880? Jag lade upp en {{KML}}-fil till Rotemanssystemet för året 1880, men namnen, särskilt Kungsbroroten, verkar stämma mindre bra med rotarnas omfattning vid den tiden. 29 mars 2014 kl. 10.19 (CET)

Jag hittade svaret i SCB:s folkräkning för 1880. Edaen (diskussion) 29 mars 2014 kl. 10.24 (CET)

Redigeringskommentarer

Hej, jag ser att du rättar stavfelet logotype till det korrekta logotyp. Det är jättebra och jag tror inte det är din mening, men redigeringskommentaren "Korrigering. "logotyp" skall stavas (och uttalas) på svenska! Jmfr "prototyp" m fl!" är med sitt överanvändande av utropstecken och skriva-på-näsan-attityd onödigt uppläxande. Det hade räckt med "rättar stavfel" eller "logotype->logotyp" eller liknande. Den som gjort felet har med all säkerhet inte gjort det för att jävlas.--LittleGun (diskussion) 21 april 2014 kl. 10.03 (CEST)

O.K. Kan justera det lite. Men eftersom så många envisas (i god tro måhända) med denna stavning tyckte jag det kunde passa. Kan kanske "mildra" det något. --Andhanq (diskussion) 21 april 2014 kl. 10.05 (CEST)

Det vore toppen! Tänk också på att bildtexter ska avslutas med punkt, när du ändå håller på.--LittleGun (diskussion) 21 april 2014 kl. 10.28 (CEST)

Hjälp med Spånga landskommun

Hejsan! Det blev nog lite fel med en del text som du lade up i artikeln Spånga landskommun. Jag har lämnat en kommentar på diskussionssidan; har du lust att titta och fixa problemet? Tack på förhand. --Tkynerd (diskussion) 20 maj 2014 kl. 18.10 (CEST)

Ja, km³ blev ju lite knasigt. Får skaffa nya brillor. --Andhanq (diskussion) 20 maj 2014 kl. 19.07 (CEST)

Verkligen (att det behövs brillor för att se skillnaden)! Jag var tvungen att titta en andra och en tredje gång för att vara säker på att det var en trea och inte en tvåa. :-) Tack för hjälpen. --Tkynerd (diskussion) 22 maj 2014 kl. 17.02 (CEST)

Stockholms Södra Spårvägs AB

Hej! Har du någon källa för de årtal du anger här? Spårvägsmuseets katalog från 1964, som jag har i bokhyllan, innehåller en förteckning över dessa direktörer och anger något avvikande årtal. Det är kanske den bästa källan? Med vänlig hälsning. /Annika (diskussion) 27 juli 2014 kl. 15.23 (CEST)

En fråga till: Gustaf Walfrid Wilhelmsson var förvisso involverad i tillkomsten av AB Södra Förstadsbanan, men har du någon källa till ditt påstående om att han var verkställande direktör i detta bolag? Ovannämnd museikatalalog omnämner endast Percy Tamm som innehavare av denna post och jag har inte hittat någon annan källa som stödjer ditt påstående. /Annika (diskussion) 29 juli 2014 kl. 15.18 (CEST)

Jag ska försöka kolla upp detta lite senare, när jag har tillgång till årsberättelser etc. --Andhanq (diskussion) 30 juli 2014 kl. 20.42 (CEST)

Lund kommun

Du har ställt till problem. Inte nog med att du egoistiskt flyttar tillbaka Lund kommun till Lunds kommun; du ser inte till konsekvenserna. Jag skrev en artikel om Moi, och att hon har ursprung i Lund kommun; när man nu klickar på länken så kommer man till det svenska Lunds kommun. Se till att återställa det jag skrivit! Godtar inte din förklaring vad gäller att flytta Lund till Lunds! --Christian47 (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 22.05 (CEST)

har fixat alla länkar till Lund kommun. Det var 2-3 stycken, samtliga inlagda idag av dig, Christian47. Det hade varit lätt att länka till det svenska artikelnamnet av rätt kommun redan när du lade in länkarna. --MagnusA 1 augusti 2015 kl. 22.37 (CEST)

Tack för den beskyllningen. Det enda jag gjorde var att på diskussionssidan ifrågasätta den språkliga grodan "Lund kommun". Så heter det definitivt INTE, varken på svenska eller norska! --Andhanq (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 23.42 (CEST)

Adminval?

Hejsan!

Jag snubblade över den här nomineringen nyss. Den blev av någon anledning inte fullständigt gjord så det var nog därför ingen såg den. Är du fortfarande intresserad så kan jag hjälpa dig att lägga upp den igen om du vill. --MagnusA 27 april 2016 kl. 14.00 (CEST)

Aha. Jamenvisst. Jag har hållit på här ett bra tag, Men det här administrativa har jag ingen riktigt koll på. Men det vore praktiskt att kunna göra vissa saker, som att "rulla tillbaka" en del galenskaper som skrivs. --Andhanq (diskussion) 27 april 2016 kl. 14.05 (CEST)

För enbart tillbakarullningar räcker det i och för sig med den så kallade tillbakarullarbehöriget. Då får man en "rulla tillbaka"-länk bredvid "gör ogjord"-länken. Men med adminstratörsbehörighet kan man dessutom bland annat radera sidor (användbart vid sidflyttar) och blockera andra användare. Tillbakarullarbehörigheten kan du direkt av mig här och nu, men jag lägger upp en nominering till admin så får vi se hur det går. Lycka till! --MagnusA 27 april 2016 kl. 14.25 (CEST)

Tackar. --Andhanq (diskussion) 27 april 2016 kl. 14.42 (CEST)

 Gillar--Paracel63 (diskussion) 30 april 2016 kl. 12.46 (CEST)

Nu är du enhälligt vald till administratör med en mandatperiod t.o.m. 30 april 2017, får börja med att gratulera till förtroendet! Läs gärna Wikipedia:Manual för administratörer för att sätta dig in i hur verktygen fungerar och är tänkta att användas. Mycket bygger på oskriven konsensus men det får man en känsla för efter ett tag, har du några frågor får du givetvis kontakta mig eller någon annan mer erfaren administratör. Lycka till med verktygen! --Rasmus 28 4 maj 2016 kl. 14.28 (CEST)

Tackar. Jag ska nu sätta mig in i hur det här funkar. Ska väl användas med viss finess kan tänka. --Andhanq (diskussion) 4 maj 2016 kl. 21.23 (CEST)

Omvalsmånad

Hej! Nu är det månad för omval som administratör, och det gäller bland annat dig. Vill du att jag ska nominera dig? Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 7 april 2017 kl. 18.25 (CEST)

Ja tack. Det kan vara bra, även om jag inte utnyttjandet så mycket. Kan vara bra att kunna "rulla tillbaka" till exempel. --Andhanq (diskussion) 9 april 2017 kl. 12.37 (CEST)

 Fixat--Paracel63 (diskussion) 13 april 2017 kl. 21.11 (CEST)

Nu är omröstningen avslutad och Du fick förnyat förtroende. Hjärtliga gratulationer! Tostarpadius (diskussion) 20 april 2017 kl. 21.13 (CEST)

Tack. Bra. --Andhanq (diskussion) 20 april 2017 kl. 21.14 (CEST)

Karby

Hej. Jag vet att du kan mycket om Täby, men har ändå en liten fråga: Är Karby verkligen en (egen?) "kommundel". Om man ser på kommunens karta märks inte gården och industriområdet ut under eget namn (typ närliggande Täby Kyrkby och Lövbrunna). Och jag hittar inte den beteckningen på kommunens webbplats heller. Hälsningar Lindansaren (diskussion) 19 april 2017 kl. 13.50 (CEST)

Jag går efter vissa böcker, utgivna av Täby hembygdsförening. Dessa är från början av 1990-talet (bodde då i Täby). Vad som avses är "traktnamn, så som de fastställdes 1980". Om dessa ändrats är jag inte säker på (tror inte det). Kommunens hemsida ger inte så mycket i detta fall. Då är Sollentuna bättre, där redovisar man statistik för kommundelar. --Andhanq (diskussion) 19 april 2017 kl. 14.21 (CEST)

Det är säkert ok - blev bara lite osäker. Kul att du arbetar med området. Jag ska nog ta kameran någon dag och åka runt lite i Täby. Hälsningar Lindansaren (diskussion) 19 april 2017 kl. 15.03 (CEST)

Perfa. Det nya kommunhuset har just tagits i bruk, så en uppdatering på den fronten skulle passa bra. --Andhanq (diskussion) 19 april 2017 kl. 15.44 (CEST)

Sist jag var där pågick det så mycket arbete utanför att det var svårt att få någon bra vy. Men bild kommer inom kort. Några andra förslag? Lindansaren (diskussion) 19 april 2017 kl. 15.47 (CEST)

Representkommun

Hej, Finlands parlament är ju representkommun (finska: eduskunta), istället riksdag är på finska: valtakuntapäivät, inte "valtiopäivät", eftersom valtio är på svenska: stat.
Under storfurstetiden hette parlamentet på svenska lantdag, som hette på finska maapäivät. --2001:999:23:7F8B:49D3:61DC:E648:85C 6 augusti 2017 kl. 19.30 (CEST)

Det svenska namnet på Finlands lagstiftande församling är Riksdagen. /Portunes (disk) 6 augusti 2017 kl. 23.41 (CEST)

Albano

Hej. Varför gjorde du en klippa och klistra rörande Albano? Varför flyttade du inte bara Albano (Stockholm) till Albano, Stockholm? Nu försvann historiken som visar vilka som har bidragit till den nu raderade artikeln. Vad jag har lärt mig här så ska historik aldrig raderas! DIEXEL (diskussion) 15 mars 2018 kl. 15.46 (CET)

Försökte göra, gjorde kanske fel, så det funkade inte. Det blev en massa jobb sedan att ändra länkar, så det strulade till sig lite. --Andhanq (diskussion) 15 mars 2018 kl. 16.01 (CET)

Då är det bättre att skriva en flyttbegäran på Wikipedia:Begäran om åtgärder än att använda sig av den metoden. DIEXEL (diskussion) 15 mars 2018 kl. 16.17 (CET)

OK. Alla kan göra fel. Men det har funkat förut att göra på rätt sätt, så jag vet inte vad som strulade sig. Men nu är det som det är. --Andhanq (diskussion) 15 mars 2018 kl. 16.23 (CET)

Share your experience and feedback as a Wikimedian in this global survey

Hello! The Wikimedia Foundation is asking for your feedback in a survey. We want to know how well we are supporting your work on and off wiki, and how we can change or improve things in the future. The opinions you share will directly affect the current and future work of the Wikimedia Foundation. You have been randomly selected to take this survey as we would like to hear from your Wikimedia community. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes.

Take the survey now!

You can find more information about this survey on the project page and see how your feedback helps the Wikimedia Foundation support editors like you. This survey is hosted by a third-party service and governed by this privacy statement (in English). Please visit our frequently asked questions page to find more information about this survey. If you need additional help, or if you wish to opt-out of future communications about this survey, send an email through the EmailUser feature to WMF Surveys to remove you from the list.

Thank you!

WMF Surveys, 29 mars 2018 kl. 20.40 (CEST)

Reminder: Share your feedback in this Wikimedia survey

Every response for this survey can help the Wikimedia Foundation improve your experience on the Wikimedia projects. So far, we have heard from just 29% of Wikimedia contributors. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes to be completed. Take the survey now.

If you have already taken the survey, we are sorry you've received this reminder. We have design the survey to make it impossible to identify which users have taken the survey, so we have to send reminders to everyone. If you wish to opt-out of the next reminder or any other survey, send an email through EmailUser feature to WMF Surveys. You can also send any questions you have to this user email. Learn more about this survey on the project page. This survey is hosted by a third-party service and governed by this Wikimedia Foundation privacy statement. Thanks!

WMF Surveys, 13 april 2018 kl. 03.38 (CEST)

Omvalsmånad som administratör

Hej! Nu i april pågår omval för ett antal administratörer, inklusive dig. Jag nominerar dig gärna om du vill. Pinga mig i så fall. --Paracel63 (diskussion) 16 april 2018 kl. 10.25 (CEST)

Your feedback matters: Final reminder to take the global Wikimedia survey

Hello! This is a final reminder that the Wikimedia Foundation survey will close on 23 April, 2018 (07:00 UTC). The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes. Take the survey now.

If you already took the survey - thank you! We will not bother you again. We have designed the survey to make it impossible to identify which users have taken the survey, so we have to send reminders to everyone. To opt-out of future surveys, send an email through EmailUser feature to WMF Surveys. You can also send any questions you have to this user email. Learn more about this survey on the project page. This survey is hosted by a third-party service and governed by this Wikimedia Foundation privacy statement.

WMF Surveys, 20 april 2018 kl. 02.48 (CEST)

Går eller gå?

Hej. Har du källa på att Beppe Wolgers formulering är "Sakta vi går genom stan"? Monica Z:s inspelning från 1962 (enligt Svensk Mediedatabas) och mängder med andra källor skriver "gå". Janders (diskussion) 15 oktober 2019 kl. 11.37 (CEST)

Det är bara på skivomslaget som den redan då föråldrade pluralformen används. Om man lyssnar till Monica Zetterlunds inspelning så hör man tydligt att hon sjunger "sakta vi går genom stan". Inte heller på andra ställen i texten där en plural verbform kunnat användas görs det. Exempel: "alla hus målar (inte måla) natten i ljus, hemligt går (inte gå) träden i blom". Beppe var nog lite för modern för att dikta med pluralformer. Tror man slutade med det 20 år tidigare. Men på skivomslaget står det "Sakta vi gå genom stan". Sannolikt är det helt enkelt så att den som skapat omslaget var mer konservativ och tyckte att det skulle stå så. Jag vet inte om originalmanuskriptet finns tillgängligt någonstans (Svenskt Visarkiv, kanske) som kan lösa detta. Det bästa är kanske att skriva "går" eftersom det sjungs så, men också förklara att det står "gå" på skivomslaget och att det tydligen fått sådan genomslagskraft att det används i citat. --Andhanq (diskussion) 15 oktober 2019 kl. 18.21 (CEST)

Jag vill anmäla avvikande åsikt. "Gå" finns på både skivomslag och etikett, i SMDB, i Myggans nöjeslexikon, i Klas Gustafssons initierade Beppe-biografi, i en tidig (januari 1961) "spisarkrönika" i DN och i en massa andra sammanhang. Det är helt enkelt så den benämns och har benämnts i närmare 60 år. Orsaken till att föråldrade formen "gå" används i namnet kan man naturligtvis fundera över, liksom varför Monica Z sjunger "går". Det kan kanske vara ett förbiseende (Georg Riedel berättar i Beppe-biografin att hon hade svårt att ta texten rätt), men kanske också ett utslag av poetens frihet att formulera sin konst. Jämför Karlfeldts Svarta Rudolf som heter just det, inte det språkligt mer korrekta Svarte Rudolf. Så, jag anser att den svenska versionen av Walkin' my baby back home bör kallas Sakta vi gå genom stan. Janders (diskussion) 17 oktober 2019 kl. 20.35 (CEST)

Att det blivit gå på omslag och etikett är kanske ett misstag, som sedan spridit sig till andra "sekundärkällor". Inga pluralformer används i den sjungna texten. Hur det är med den ursprungliga skrivna texten kanske man kan ta reda på om denna finns bevarad någonstans. Beppe Wolgers var född 1928 och hade säkert lärt sig dessa former i skolan. Men troligen kändes de gammalmodiga i en sådan text i början av 60-talet. Jag tycker dock att det är intressant att redogöra för den diskrepans som finns mellan det namn som låten brukar om omnämnas som, och det som verkligen sjungs. Det är är sådant som alltför många aldrig reflekterar över. --Andhanq (diskussion) 18 oktober 2019 kl. 01.11 (CEST)

Kommunvapen

Hej, jag såg din kommentar om kommunvapen på Bybrunnen. Tänkte att jag tar det här istället eftersom jag behöver någon som är intresserad av att arbeta med dessa. Jag svarade dig i april på Wikipediadiskussion:Att skriva om geografi#Om artiklar om kommuner. Kanske är du den som vore intresserad av att ensa dessa avsnitt och har synpunkter på hur man kan göra en alternativ struktur som skulle vara bättre än den nuvarande. Relaterade diskussioner finns samlade på Wikipediadiskussion:Projekt svenska kommuner-skapa ensad struktur#Olika diskussioner i detta ämne. För kännedom pågår det också en artikelgranskning av Skellefteå kommun på Wikipedia:Artikelgranskningar, om du är intresserad.NnieAndersson (diskussion) 17 juli 2023 kl. 13.09 (CEST)