Ukraina

Varning VARNING: Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina, med missilbombardemang av mål kring hela landet. Det finns inga garantier för att krigshandlingarna begränsas till vissa områden. Flygtrafiken har stoppats.

Ukraina
Lokalisering
Vapen & Flagga Ukraina - Vapen Ukraina - Flagga
Huvudstad	Kiev
Regering	republik
Valuta	Hryvnia (URH)
Yta	603 700 km² (inklusive Krim)
Folkmängd	43 466 822 (2022)
Språk	ukrainska
Religioner	ukrainsk-ortodox
Riktnummer	+380
TLD	.ua
Tidszoner	UTC+2
Webbplats	https://ukraine.ua

Ukraina är ett land i Östeuropa. Under den tid då man tillhörde Sovjetunionen benämndes Ukraina som "unionens kornbod" till följd av dess ekonomiska betydelse.

Planering innan resan

Att ta med sig till Ukraina

Man behöver inte ta med sig något speciellt, det man behöver går att köpa lokalt. En rekommendation att ta med sig är dock mjölksyratabletter, Imodium eller liknande, då vattnet inte är lika rent som vi är vana vid. Man bör även undvika att dricka kranvattnet. Dricksvatten köper du i närmsta butik.

Om man tar med sig receptbelagd medicin för personligt bruk, bör man ha med ett skriftligt intyg från en läkare, utställt på engelska, för att eventuellt visa i tullen vid ankomst till Ukraina. De flesta mediciner går också att köpa i de lokala apoteken.

Man får föra in utländsk valuta till Ukraina till ett värde av högst 10 000 USD.

Att ta med sig från Ukraina

Ukrainsk/rysk vodka och champagne. Smink och kopior av DVD, CD, MP3, klockor, idrottskläder, skor m.m. är populärt, och tobaksprodukter är mycket billigare i Ukraina än i Norden.

Fakta om Ukraina

Ukraina är Europas näst största land, efter Ryssland. Det gränsar till Ryssland i öst, Vitryssland i norr samt Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien och Moldavien i väst. I söder har landet kust mot Svarta havet. I sydväst bildar Donaudeltat gräns mot Rumänien.

Ukraina har ett varierande landskap med berg och skogsområden. Bergen ligger västerut. Landets mitt präglas av plattare områden och den norra delen består av skogsområden med stäpp. Dessutom är landet praktist taget uppdelat av floden Dniepr som mynnar ut i Svarta Havet.

Under Sovjettiden var Yalta på Krimeiska halvön de höga kommunistledarnas semesterparadis; det är medelhavsklimat vid Svarta havet, om än vintrarna är kallare. Populära turistmål är Lviv, Kiev, Odessa och Krim med dess riviera. Turistbesök i Ukraina kräver med vissa undantag inte längre visum, vilket gör landet mer attraktivt för turister från Västeuropa och därmed också Sverige.

Historik

Kievriket (även kallat Kievrus) uppstod på 800-talet och kristnades år 988. Under 1200-talet härjades Kiev och landets östra delar upprepade gånger av mongolerna. Som ett resultat av mongolinvasionen 1237–1240 lades staden Kiev i ruiner av en mongolhord under Batu Khan och Kievriket delades i flera delar: i väst mellan dåvarande Polsk-litauiska samväldet (områden i dagens Vitryssland och Ukraina), och i öst av mongolerna. Till en början åtnjöt de ukrainska delarna religiös och politisk frihet. Efterhand började polska herremän ta åt sig av ukrainska landområden och försökte tvinga befolkningen att övergå från den grekisk-ortodoxa tron, som man haft sedan 988, till katolicismen.

Ukrainska kosackledare och andra betydelsefulla personer från Ukrainas militära historia från 1400-talet till 1900-talet. På grund av den växande tatariska och osmanska aggressionen från Krim, riktad mot den ukrainska befolkningen, uppstod spontant beväpnade grupper som kallades Kosacker. Kosack betyder fri man, eller nomad, på turkiska språk. Zaporogkosackerna är de mest kända. De ledde många uppror på 1600-talet och försvarade befolkningen mot såväl tatarer och turkar som polacker och andra angripare. De vann stort anseende för sin krigskonst i hela Europa. År 1648 började ett nytt uppror som skakade Polen i grunden. Vid fördraget i Perejaslav år1654 slöt man förbund med ryska tsaren Aleksej Michajlovitj i Moskva. Hetman Bohdan Chmelnytskyj ville undgå det polska förtrycket och valde då det grekisk-ortodoxa Moskva som bundsförvant. I rysk, och inte minst sovjetisk, historieskrivning talas ofta om att Ukraina och Ryssland återförenades i och med detta avtal; medan dagens ukrainska historieskrivning gör gällande att länderna inte hade varit förenade tidigare. Under det stora nordiska kriget invaderade Sverige området, men den svenska armén, som tagit hjälp av kosackhetmanen Ivan Mazepa, besegrades i slaget vid Poltava år 1709. Från slutet av 1700-talet, under Katarina den II:s dagar krossades kosackstaten fullständigt och Ukraina kom då helt underlagt det ryska imperiet. I juni år 1775 omringades Zaporogkosackernas Sitj av Katarina den II:s styrkor. I slaget blev Kosacklägret jämnad med marken och kosackerna dödades eller fördes bort i fångenskap. Kosackernas ledare, kosjovyj Kalnysjevskyj, internerades i ett kloster i Solovky där han tillbringade 25 år i fångenskap, fram till sin död 1803. Den jord kosackerna hade ägt delades ut till ryska adelsmän eller till utländska nybyggare främst av tysk börd men också av serbiskt, bulgariskt och ungerskt ursprung.

En grupp på 5 000 zaporogkosacker flydde till den turkiska gränsen som då var belägen vid det nuvarande Moldavien. De stannade i staden Bilhorod (nuvarande Akerman) ovanför Djnistros delta, och sände därifrån en diplomatisk mission till den turkiske sultanen med en anhållan om att få bli turkiska undersåtar, vilket även beviljades dem. Sultanen lät dem bygga det Nya Sitj på ett antal öar i Donaudeltat. Nya Sitj växte snabbt och på bara ett år hade kosackhären ökat från 5 000 man till 7 000 man, tack vare flyktingar från Katarina den II:s Ryssland och från de polskstyrda delarna av de etniskt ukrainska områdena på floden Dnjipros högra strand. Den ryska regeringen i Moskva ogillade utvecklingen och försökte stävja den genom att utlysa amnesti för flyktingarna och utöva diplomatiska påtryckningar på turkerna. Man lät också styrkor av ryska Donkosacker (de s.k. Nekrasovkosackerna, som i början av 1700-talet bosatt sig bortom Donau) anfalla Nya Sitj. I en historisk sång, framförd av ukrainska kosackskalder, Kobzary, beskrivs Katarina den II med orden: "Kateryno, vrazja suko" dvs. Katarina, du ondskefulla hynda. Området, Prydnjistrovje, är även idag en konflikthärd. Den ryska regeringen under Putin har, i likhet med Katarina den II, uppmuntrat de separatistiska stämningar hos områdets nuvarande rysk talande befolkning med krav på återförening med Ryssland. Området befolkades ursprungligen inte av ryssar utan av ukrainska kosacker.

Under ryska revolutionen bildades Folkrepubliken Ukraina den 17 mars 1917. Man upprättade arbetarråd (ukrainska: рада, "rada") efter socialistiskt mönster liknande de sovjeter som fanns i Ryssland sedan revolutionen 1905. Den centrala församlingen leddes av historikern Mychajlo Hrusjevskyj. Efter freden i Brest-Litovsk upplöste tyskarna den 29 april 1918 arbetarrådet. Den 22 januari 1918 deklarerades Ukrainas självständighet. I slutet av december 1918 invaderades Ukraina av bolsjevikiska styrkor, och Ukrainska SSR, som utropats året innan, blev en sovjetrepublik. Ukrainska SSR var en av de första republikerna som 1922 blev en del av Sovjetunionen. Den ukrainska huvudstaden var tidigare Charkiv men byttes 1934 ut mot Kiev.

Under vintern 1932-1933 dog mellan tre och tio miljoner människor av en svältkatastrof i Ukraina, som fått namnet Holodomor. Ukrainska och västliga historiker anser att Stalin-regimen förorsakade en artificiellt iscensatt svält genom att de sovjetiska myndigheterna beslagtog säd, vete, mjöl, grönsaker och kreatur från bönderna på landsbygden. Landsbygdsbefolkningen led svårt och kannibalism förekom. I städerna var svälten mindre omfattande – där man i högre grad bolsjevikiskt russifierad – och fick ta del av den mat som myndigheterna beslagtog.

Andra, främst ryska historiker delar inte denna historieskrivning, utan anser att hungersnöden uppstod på grund av oredan i landet i samband med kollektiviseringen av lantbruket. En ukrainsk domstol har namngivit Josef Stalin som huvudskyldig till detta folkmord. Den 23 november 2008 hedrade Ukraina 75 års minnet av Holodomor, med presidenten och premiärministern i spetsen. Flera minnesmärken har rests till minnet av de döda i Holodomor.

Mellan 1941 och 1943 var Ukraina helt ockuperat av Nazityskland; de sista västliga delarna, som hört till bland annat Polen före andra världskriget, ockuperades av Röda armén först år 1944. Ukrainska SSR fick medlemskap i FN 26 oktober 1945 och är således en av ursprungsmedlemmarna, även om det i realiteten enbart betydde att Sovjetunionen fick ett extra säte. År 1986 inträffade ett stort reaktorhaveri i kärnkraftverket i Tjernobyl (se Tjernobylolyckan).

Efter Sovjetunionens fall 1991 blev Ukraina en självständig stat. Ukraina deklarerade sig som självständig och suverän stat 24 augusti 1991, vilket bekräftades av över 90 % av landets befolkning vid en folkomröstning den 1 december 1991. Vid det följande årsskiftet upplöstes Sovjetunionen självt.

Ukrainas historia mellan 1992 och 2004 präglades av Leonid Kravtjuk och Leonid Kutjma.

I presidentvalet vintern 2004/2005 segrade den västvänlige Viktor Jusjtjenko över den ryssvänlige Viktor Janukovitj efter en folklig resning av Jusjtjenko anhängare i västra och norra Ukraina kallad oranga revolutionen efter att Janukovitj beskyllts för valfusk. Oranga revolutionen har i sin tur beskyllts av Janukovitj-anhängare för att vara styrt från USA. Efter att Janukovitj fått starkt stöd i parlamentsvalet den 26 mars 2006 utsågs dock denne till premiärminister den 3 augusti samma år. Sedan en konstitutionell kris utvecklats mars–april 2007, i vilken president Jusjtjenko beordrade parlamentets upplösning, ett beslut som dock röstades ned i detsamma, enades Jusjtjenko och Janukovitj om att hålla nyval till parlamentet den 30 september 2007. Sedan 2010 är Mykola Azarov premärminister.

Lokalbefolkningen

Trots att ukrainska är Ukrainas enda officiella språk kan större delen av befolkningen i östukraina inklusive Kiev även ryska. Många invånare talar så kallad surzjyk (ukrainska: суржик) vilket är en blandform av ukrainska och ryska.

Lokalbefolkningen är allt som oftast väldigt trevlig och hjälpsam. Den äldre delen av befolkningen pratar nästan bara ukrainska och ryska och i viss mån tyska, medan den yngre delen behärskar engelska något bättre. Var aldrig rädd för att fråga, med gester. Även om endast ett fåtal kan engelska, är de få som kan oftast väldigt duktiga.

Då sexturismen tyvärr är utbredd i storstäderna, kan man som turist där komma att utsättas för obehagligheter i form av glåpord och dåligt bemötande från lokalbefolkningen.

Klimat

Ukraina kan besökas året runt. Vintern är i allmänhet ganska kylig och det faller mycket snö. Sommaren är varm men bjuder ofta på mer regn än våren. Ukraina har för det mesta ett tempererat kontinentalklimat, men snarare med medelhavsklimat längs Krims sydkust i söder. Nederbörden är ojämnt fördelad, med mest i väst och norr, och mindre i öst och sydöst. Vintertemperaturen varierar från kyligt vid Svarta havet till kallt i inlandet. Somrarna är varma över största delen av landet, men i regel med mer värme i syd.

Högtider

Ukrainska helgdagar

De nationella ukrainska helgdagar är följande:

• 1 januari - Nyårsdagen. Den stora festdagen som under sovjettiden trängde bort och övertog julen och dess traditioner; vid 12-slaget delas julklapparna ut av den sovjetiska motsvarigheten till jultomten; Farbror Frost och han har sitt barnbarn med sig. Hon kallas Snöflicka. De ukrainska hemmen är denna dag dekorerad med "julgran" och annat "julpynt".
• 1 januari - Banderadagen. Från 2009 blev dagen en ny officiell helgdag i Ukraina i samband med 100 årsminnet av Stepan Bandera födelse.
• 7 januari - Ortodoxa julen. Den hålls på Juldagen enligt den gamla gregorianska kalendern. Denne dag är ingen stor dag för de flesta i Ukraina, endast djupt kristna håller fast vid denna tradition.
• 8 mars - Internationella kvinnodagen. Dagen är inte som i väst en kampdag för kvinnors rättigheter. På denna dag uppvaktar männen kvinnorna med blommor och presenter. I slutskedet av första världskriget hade två miljoner ryska soldater dött, och ryska kvinnor strejkade för "bröd och fred" den sista söndagen i februari. Fyra dagar senare avsattes tsaren, Nikolaj II, och en provisorisk regering tillsattes. Denne gav kvinnor rösträtt. Söndagen inträffade den 23 februari enligt den julianska kalendern, vilket är samma som 8 mars i den gregorianska kalendern.
• Männen har en motsvarande dag, 23 februari; Röda arméns dag då skapandet av Röda armén 23 februari 1918 firas. På denna dag uppvaktar kvinnorna männen på samma sätt med blommor och presenter. Efter Sovjetunionens fall är dagen inte längre en nationell helgdag men firas ändå.
• 1 och 2 maj - Arbetets dag – arbetarrörelsens internationella helgdag.
• 9 maj - Segerdagen som är segerdagen i Stora fosterländska kriget. Denna högtidsdag har levt vidare i det post-kommunistiska Ukraina. Segerdagen är idag en flitigt firad nationell helgdag i Ukraina och andra länder i forna Sovjetunionen. De första två åren efter kriget var dagen helgdag men 1947 beslöt man att dagen skulle vara en traditionell arbetsdag och så fortsatte den att vara fram till tjugoårsjubileumet 1965. Då återinrättades datumet som en firad helgdag i Sovjetunionen, vilket den också fortsatte vara fram till Sovjetunionens fall. Firandet upphörde till stor del under de närmaste åren efter kollapsen men dagen återinrättades snabbt och dagen firas åter med årliga parader. Det är också en dag då överlevande krigsveteraner samlas och hedras. Många ukrainska familjer passar också på att göra en vårutflykt tillsammans.
• 28 juni - Ukrainas konstitutionsdag. Ukrainas nya grundlag började gälla 28 juni 1997.
• 24 augusti - Ukrainas självständighetsdag. Ukrainas självständighet från Sovjetunionen 1991 firas denna dag.
• Varierande datum - Påskdagen. Den hålls på Påskdagen enligt den gamla gregorianska kalendern.
• Varierande datum - Heliga Trefaldighets dag.

Regioner

Ukrainas regioner och några av deras största städer:
  Centrala Ukraina  – Kiev
  Västra Ukraina  – Lviv, Ivano-Frankivsk, Chmelnytskyj
  Östra Ukraina  – Donetsk, Charkiv, Luhansk
  Södra Ukraina  – Odessa
  Krim  – Sevastopol, Simferopol: annekterat av Ryssland

• Centrala Ukraina - Det politiska, ekonomiska och kulturella centrumet i Ukraina, centrerad kring huvudstaden Kiev.
• Västra Ukraina - Området är präglat av sin historia, då det under århundraden var under kontroll av icke-ryska europeiska länder, som Polen, Litauen, Ungern, Rumänien, Tjeckoslovakien och Turkiet), därför hittar man centraleuropeisk arkitektur, mat och religion här.
• Östra Ukraina - Den tungt industrialiserade kolbrytningsregionen i Donbass, som är hem för mycket av landets etniska ryska befolkning.
• Södra Ukraina - Den populära ukrainska Svartahavskusten, mest känd för den magnifika staden Odessa.
• Krim - Halvön som tidigare var ukrainernas egna semesterort vid Svarta havet är sedan 2014 annekterad av Ryssland och de fakta numera en del av Ryssland, vilket bland annat medför att det krävs ryskt visum för besöka på Krim.

Ukraina är indelat i 25 oblast och en autonom republik (Krim).

Städer

Charkiv Cherson Dnipropetrovsk Donetsk Jalta (Krim) Kiev Kirovohrad Kryvyj Rih

Luhansk Lviv Makijivka Mariupil Mykolajiv Odessa Poltava

Sevastopol (Krim) Simferopol (Krim) Sumy Tjerkasy Tjernihiv Tjernobyl Vinnytsia Zaporizjzja

Att ta sig till Ukraina

Med flyg

Ukrainian airline från Arlanda till Kiev, man kan även flyga med de större flygbolagen som KLM och SAS ifrån Landvetter eller Arlanda men de är i regel rätt dyra. En annan möjlighet är att flyga med Air Baltic via Riga eller från Skavsta med Ryanair.

Med buss

Med tåg

Det går nattåg mellan Warszawa och Kiev. Ukraina har samma breda spårvidd som Ryssland och andra före detta sovjetstater, så hjulen måste bytas vid gränsen.

Med båt

Det går båtar mellan Odessa och Istanbul.

Med bil

Reser man i egen bil till Ukraina måste man vid inpasseringen kunna visa upp giltigt körkort och bilens registreringsbevis från vägverket. Om man har en helförsäkring bör man kontrollera att den täcker resor i Ukraina. Om den svenska försäkringen inte täcker Ukraina går det att köpa en extra bilförsäkring hos gränspolisen, som blir giltig i Ukraina. Det kan också vara bra att ha en assistensförsäkring om bilen skulle gå sönder. Man skall ta med sig sitt försäkringsbevis (grönt kort).

Med cykel

Förflyttning i Ukraina

Persontransporter görs fortfarande kollektivt av merparten. På kortare distanser är buss ofta det bättre alternativet, på längre sträckor är tåg eller flyg att föredra.

Med flyg

Lågprisflygbolaget Wizzair har inrikes flyg i Ukraina. De trafikerar följande linjer:

• Kiev–Lviv
• Kiev–Odessa
• Kiev–Simferopol
• Simferopol–Lviv

Med buss

Det går lokalbussar mellan många av Ukrainas orter. Bussarna är alltid fyllda till max och de är inte särskilt bekväma.

Med tåg

Tågsystemet har idag totalt 22 200 kilometer bana der är således välutbyggt. Visserligen är det inte speciellt snabbt, men mellan många städer går nattåg. De som åker nattåg ska beakta att det inte säljs skilda sovplatser för kvinnor och män, utan vagnarna är "blandade". Inrikeståg är mycket billigt, men för turister kan det ibland vara svårt att köpa biljetter. Oftast säljs biljetterna i olika luckor för olika destinationer, och av av tjänstemän som bara talar ukrainska och ryska. Tunnelbana finns i Charkiv, Dnipropetrovsk, Donetsk, Kiev, Kryvyj Rih och nya är planerad i Lviv och Zaporizjzja.

Med bil

Trafiken är ett problem i Ukraina; vägnätet håller ofta inte västerländsk standard och man kan ej vara säker på att alla fordon har reflexer och fungerande lysen. Trafikpolisen bötfäller gärna utan orsak också bilar som är registrerade i utlandet för att komma över en extra slant. För förare gäller nollprocentig alkoholkonsumtion. Rattonykterhet är dock ej ovanligt. Man bör av dessa skäl undvika att köra efter mörkrets inbrott. Parkera alltid bilen på bevakad parkeringsplats. Den ökande privatbilismen har på senare år medfört brist på parkeringsplatser samt ett ökande antal olyckstillbud.

Med taxi

Taxi i Ukraina är med svenska mått riktigt billigt, men då lokaltrafiken fungerar klanderfritt, är det egentligen onödigt. Ska man ändå åka taxi, bör man se upp för privata taxibilar utan taxameter. Se till att de slår på taxametern och inte försöker köra med att de glömde att slå på den och försöker ge ett uppskattat pris. För lokalbefolkningen i Ukraina är varje förbipasserande bil en potentiell taxi. ”Svarta” taxibilar finns det gott om. Ändå bör utländska turister enbart anlita officiell taxi, eftersom svarttaxi medför en ökad risk för kidnappningar och rån. Stig aldrig in i en taxi/bil där det redan sitter andra människor förutom chauffören.

Med cykel

Trafiken är hetsig och att cykla i städerna och på huvudvägarna rekommenderas inte.

Med liftning

Betalning

Gångbara valutor

• Hryvnia (URH). Man kan inte växla i förväg. Ta därför gärna med amerikanska dollar i kontanter (nya, ovikta sedlar) och växla dessa på ett av de många växlingskontoren. Det är dock både säkrare och enklare att använda de bankomater som finns lite överallt, till exempel inne på flygplatsen när man har landat på t.ex. Boryspíl i Kiev där de står som små pelare lite här och där.
• Ukraina har ambitioner att gå med i EU och sedan november 2023 så rekommenderar EU-kommissionen att medlemsförhandlingar inleds med landet. Ifall Ukraina skulle bli medlem är det möjligt att landet övergår till Euro.

Om man får Hryvnia med sig hem så går det att växla tillbaka dem på till exempel Forex.

Betalkort

• Räkna aldrig med att de tar emot betalkort i mindre affärer, utan ta hellre ut pengar i bankomater.

Bankomater

• Där finns ett stort antal bankomater där svenska Visa och MasterCard fungerar. Inte alla fungerar men prova i olika automater.

Penningöverföringar

Penningöverföringar från Sverige sköts i nödsituationer snabbt t.ex. genom Western Union, om pengarna deponeras i ett av deras verksamhetsställen i Sverige.

Boende

Det finns en del hotell men det billigaste alternativet är att hyra lägenheter eller rum av privatpersoner.

Mat och dryck

Ukrainsk mat är i allra högsta grad präglad av grönsaker som potatis, kål, rödbetor och champignoner sammankokta till en grönsakssoppa. Ofta serveras det kött till, som då antingen är kokt eller ångkokt. Kyckling är en populär rätt. Ukrainas nationalrätt är borsjtj (ukrainska: борщ). Det är en gammal rätt som omnämns första gången i ukrainsk litteratur redan år 1584. Det är en utsökt rödbetssoppa, men förutom rödbetorna skiljer sig recepten ofta åt mellan Ukrainas olika regioner. Hos oss serveras den ofta med en klick smetana, men det är inte särskilt vanligt i Ukraina.

Många dyrare restauranger serverar mer sydeuropeisk mat än egentlig ukrainsk kost, så om man vill uppleva det genuina ukrainska köket är det bäst sättet att besöka en enklare ukrainsk restaurang, eller en familj. I Ukraina görs det utmärkta viner och det dricks även en hel del vodka. Restaurangerna håller i regel samma klass som i Västeuropa.

Arbete

Den som vill söka arbete i Ukraina måste vara medveten om att språket är en klar barriär och att lönerna är låga eller mycket låga, dessutom krävs arbets- och uppehållstillstånd.

Den som ämnar stanna längre tid i Ukraina, t.ex. för att studera eller arbeta, uppmanas anmäla sig hos Sveriges ambassad i Kiev.

Kommunikation

Mobiltelefoni

Ukrainas mobiltelefonisystem är väl utbyggt. Kontantkort kan köpas på många platser, vanligast är Life och Kyivstar, men kolla det kan löna sig att ha samma operatör som dem man tänker ringa till i Ukraina.

Elektricitet

El-spänningen är 220 V. Elektriska apparater som används i Sverige går att använda också i Ukraina. Den elektriska spänningen kan ibland förändras markant och en stor förändring kan förstöra apparater. För värdefulla apparater lönar det sig att redan i Sverige köpa en särskild spänningsutjämnare.

Säkerhet

Det finns inga större säkerhetsrisker i västra och centrala Ukraina och terrorhotet är marginell. Landets politiska läge är instabilt och detta gäller främst östra Ukraina som sedan vintern 2014 befinner sig inbördeskrig. Svenska UD avråder resor till dessa områden.

Ukraina är i övrigt ett relativt tryggt land för turister, men är fortfarande ett fattigt land. Landet har bara blivit fattigare av den pågående krisen, vilket gör att korruptionen är stor, detta även gäller polis och tulltjänstemän som gärna pressar utlänningar på pengar. Den som går ensam på mörka platser riskerar onödigt mycket. Berusning och fel sällskap ökar riskerna för att råka ut för tråkigheter. Man skall inte visa upp hela planbokens innehåll när man handlar och undvika att visa värdesaker och sitt välstånd offentligt.

Inga obligatoriska vaccinationer krävs för inresa i landet. Dock rekommenderas resenärer att se över sina polio-, stelkramps- och difteri-vaccinationer samt skydd mot hepatit A. Blodtransfusion bör undvikas.

Allt vatten som man har för avsikt att dricka, borsta tänderna i eller göra istärningar av, bör kokas innan man använder det. I affärer och kiosker kan man köpa rent vatten i flaskor.

Kärnkraftsområdet i Tjernobyl ligger 130 km norr om Kiev. En kärnkraftsolycka inträffade i området år 1986. Kraftverket omges av en zon med 30 kilometers radie som fortfarande är avstängt område. Bakgrundsstrålningen i Kiev håller sig inom de normala gränserna och utgör inte någon hälsorisk för resande. Ambassaden följer med strålningsnivån. Undvik att äta större mängder bär och svamp om deras urspring inte framgår.

Naturkatastrofer är sällsynta i Ukraina. Beakta risken för snöskred i Karpaterna om vintern. Översvämningar förekommer i synnerhet på våren.

Problemlösare

Nödnummer

• Brandkår 101
• Polis 102
• Ambulans 103

Sveriges ambassad Kiev

Ivana Franka Str. 34/33, 3rd floor, 01901 Kiev. Tfn:+380 44 494 4270, fax:+380 44 494 4271, e-post:ambassaden.kiev@foreign.

Ukrainas ambassad Stockholm

Stjärnvägen 2 A tr.6, 181 33 Lidingö. Tfn: +46 8 522 28 401, fax: +46 8 522 28 411, e-post: emb_se@mfa.gov.ua

Övrigt

Får absolut inte missas