Älvsbyn

Älvsbyn
Tätort
Centralort
Älvsby kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Älvsbyns kommun
Distrikt Älvsby distrikt
Koordinater 65°40′36″N 21°0′5″Ö / 65.67667°N 21.00139°Ö / 65.67667; 21.00139
Area
 - tätort 676 hektar (2020)[3]
 - kommun 1 795,24 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 5 046 (2020)[3]
 - kommun 7 783 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 7,5 inv./hektar
 - kommun 4 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0929
Tätortskod T8932[4]
Beb.områdeskod 2560TC104 (1960–)[5]
Geonames 606834
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Älvsbyn
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Vy från Hundberget i Älvsbyn. Pite älv, Norra byn och bostadskvarteret Östermalm.

Älvsbyn är en tätort i Norrbotten och centralort i Älvsbyns kommun i Norrbottens län.

Älvsbyn kallas ibland Norrbottens pärla, ett uttryck som finns belagt sedan 1930.[6] Älvsbyn är belägen vid Pite älv i södra Norrbottens län. Älvsbyn ligger i Fyrkantenområdet, 47 kilometer sydväst om Boden, 65 kilometer väster om Luleå och 50 kilometer nordväst om Piteå.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Älvsbyn var och är kyrkby i Älvsby socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Piteå landskommun för att utbrytas därur 1874 och bilda Älvsby landskommun där Älvsbyns municipalsamhälle inrättades 19 april (alternativt maj) 1933. Älvsbyns köping bildades 1948 genom en utbrytning ur landskommunen av samhället med kringområde och municipalsamhället upplöstes då. Älvsbyn var Sveriges nordligaste köping. Köpingskommunen införlivade 1969 landskommunen och uppgick 1971 i Älvsbyns kommun där Älvsbyn sedan dess är centralort.[7]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1809 hört till Älvsby församling, dessförinnan till Piteå landsförsamling. [8]

Orten ingick till 1893 i Piteå tingslag, därefter till 1928 i Älvsby tingslag och sedan till 1971 i Piteå och Älvsby tingslag. Från 1971 till 2002 ingick Älvsbyn i Piteå domsaga och från 2002 ingår orten i Luleå domkrets.[9]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Älvsbyn 1900–2020[10][11][12][13][14]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
974
1950
  
2 787 ##
1960
  
2 832 176
1965
  
3 590 253
1970
  
3 902 270
1975
  
4 707 340
1980
  
5 445 600
1990
  
5 328 611
1995
  
5 365 638
2000
  
5 176 638
2005
  
5 042 634
2010
  
4 967 635
2015
  
4 976 619
2020
  
5 046 676
Anm.:
 † Som köpingsliknande samhälle 1900.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

I Älvsbyn ligger Älvsby kyrka.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Älvsbyn ligger utmed järnvägslinjen Stambanan genom övre Norrland samt är ändstation för Piteåbanan.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I Älvsbyn finns bland annat företagen Polarbröd och Älvsbyhus. En bit utanför Älvsbyn, vid samhället Vidsel, finns Robotförsöksplats Norrland (RFN).
Vid en brand natten till 24 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds anläggning. Den 27 januari 2021 togs det första spadtaget för den nya anläggningen.[15]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Cirka 40 km nordväst om Älvsbyn ligger Storforsen, norra Europas största obundna vattenfall. Vattenfallet är en sevärdhet som varje år lockar mängder av turister. Under en lång följd av år har baletten Trolltagen med musik av Ralph Lundsten uppförts under Storforsens dag.

Älvsbyn i film[redigera | redigera wikitext]

Filmen Jägarna (1996), inspirerad av ett verkligt fall av organiserad tjuvjakt i Norrbotten, den så kallade Kalixhärvan,[16] är en av de första långfilmerna inspelade i Älvsbyn.

Sedan 2009 har Näringslivskontoret i Älvsbyns kommun en speciell kontaktperson för filminspelningar i kommunen.

Filmer och TV-serier helt eller delvis inspelade i Älvsbyn:[17]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Utanför Älvsbyns centrum ligger Kanisbacken som vintertid används för utförsåkning, längdskidåkning och för skärmflygning. Sommartid till skidgång, cykling (downhill) och skärmflygning.

Personer med anknytning till orten[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Piteforskare.se Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2015)
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Piteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  13. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 85 
  14. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 28 mars 2017. 
  15. ^ ”Första spadtaget för Polarbröds nya bageri i Älvsbyn”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/polarbrod_ab/pressreleases/foersta-spadtaget-foer-polarbroeds-nya-bageri-i-aelvsbyn-3067913. Läst 28 januari 2021. 
  16. ^ Johnsson, Fredrik (15 juni 2008). ”Kalixhärvan” (MP3). Sveriges Radio P3: P3 Dokumentär. http://www.sr.se/laddahem/podradio/SR_p3_dokumentar_080623010036.mp3. Läst 8 januari 2010. 
  17. ^ http://www.alvsbyn.se/naringsliv/filminspelningar/filminspelningar-i-alvsbyn

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]