Särö

Särö
fd tätort, del av tätorten Billdal
Flygfoto över Särö-halvön där man också kan se orten Särö.
Flygfoto över Särö-halvön där man också kan se orten Särö.
Land Sverige Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Kungsbacka kommun
Distrikt Släps distrikt
Koordinater 57°30′0″N 11°56′0″Ö / 57.50000°N 11.93333°Ö / 57.50000; 11.93333
Area 450 hektar (2010)[1]
Folkmängd 3 165 (2010)[1]
Befolkningstäthet 7 inv./hektar
Grundad 1965
(definierades som tätort)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Särö
Postnummer 429 XX
Riktnummer 031
Tätortskod T4108[2]
Beb.områdeskod 1384TB121 (1965–2015)[3]
Geonames 2679920
Ortens läge i Hallands län
Ortens läge i Hallands län
Ortens läge i Hallands län
Wikimedia Commons: Särö
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Särö uttal är en ort i Kungsbacka kommun i Hallands län. Den äldre delen av tätorten Särö ligger på ön med samma namn och är ett villasamhälle med många sekelskiftesvillor. Särö har idag landförbindelse med fastlandet genom två mindre broar: en i norr och en i öster. Särö betraktas som ett exklusivt bostadsområde med några av landets dyraste adresser, och har varit bostadsort för flera bemärkta företrädare för svenskt finans- och näringsliv, akademi samt kulturliv. Bland annat tillbringade kung Gustaf V flera av sina somrar där.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Särö säteri omkring 1870. Säteriet brann ner 1927.
Restaurang Blomstermåla, tidigare slutstation på Säröbanan

Säteriet Särö var ursprungligen kronohemman till 1651, då Hans MacklierGåsevadholms slott bytte till sig det av kronan för att senare sälja det till befallningsmannen Markus Larsson på Vallda. Egendomen Särö Säteri var senare i den Wernleska familjens ägo till 1760, då superkargören Norrman övertog den i förpantning. Änkefru Otterdahl och kapten Filip Otterdahl var en senare ägare till egendomen, men genom arvslikvid kom det sedermera i landskamrerare A. H. Åkermans ägo. Denne började omkring år 1900 att upplåta mark för badgäster.[4]

Ursprunget till samhället var en badanläggning, grundad 1839 av grosshandlaren i Göteborg, Anders Åkerman. Han ärvde 1830 säteriet på platsen av sin far, landssekreteraren Fredrik Åkerman. I Torbjörnviken, inte långt från Särö, fanns redan 1834 ett varmbadhus som tillkommit på initiativ av familjer i Göteborg och Kungsbacka. Delvis för badgästernas behov låg vid Klef ett enkelt värdshus. Men då Särö växte som badort, upphörde verksamheten i Torbjörnviken. Varmbadhuset flyttades till Särö helt nära bron till fastlandet och fungerade därefter som bostadshus för badgäster. Det var en långsmal envåningsbyggnad som brukade kallas "Långkatekesen" och som revs 1892. Åkerman köpte 1839 ett varmbadhus som stått vid bäcken helt nära Örgryte gamla kyrka i Göteborg. Det hade uppförts redan 1825 av ägaren till Wilhelmsbergs landeri, Gustaf Rudolph Prytz. Huset placerades vid "Skutehampnen", på öns sydöstra strand, i närheten av bron till fastlandet. Där fanns "åtta beqvämligt och propert möblerade badrum samt ett conversationsrum". Åkerman annonserade i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (8.7.1839) under första säsongen om varma bad med eller utan dusch samt gyttjebad. Några år senare fanns där två kallbadhus. Den första säsongen var badgästerna 72 personer och året därpå 103.

Från 1904 till 1965 fanns en järnväg, Säröbanan, mellan Särö och Göteborg. Banvallen har sedermera gjorts om till cykelled, och stationshuset vid vattnet på Särö är i dag en restaurang med namnet Blomstermåla.[5]

Särö har en liten stiftelseägd kyrka, Särö kyrka, invigd 1922. Vid invigningen deltog bland andra Gustaf V som tillbringade flera somrar på Särö, boende hos James Keiller med maka på villa Gövik. Kungarna Oscar II och Gustaf V besökte ofta Särö på somrarna. Kungabesöken på Särö gjorde att platsen omnämns i Sveriges Rikes Lag där det finns kungjort att rättegångsbalken är "Given Särö den 18 juli 1942". Det är den enda balk i lagen idag som inte är given Stockholms slott eller endast stadfäst av Riksdagen i och med grundlagsändringen 1974. Förutom sällskapslivet var det tennisen, som lockade kungen till Särö. Sedan 1901 finns det en strandpromenad runt hela ön.

På Särö finns Särö Golf Club med kansli, shop, driving range och korthålsbana. Det finns även en 9-håls långhålsbana, som ligger strax utanför "ön". Golfklubben har funnits sedan 1981 och skapades för att bevara den gröna floran som Särö är känd för. Klubben har även en golfkrog i närheten av banan på halvön vid namn Stallbacken. Krogen finns i den gamla doktorsvillan, eller 12:an som den också kallas.[6]

Det som i folkmun benämns ”på Särö” syftar till halvön, Särön, men det finns även andra orter utanför själva Särö som har postort Särö men som i folkmun benämns ”i Särö”; dessa områden är Särö Budskär, Hamra Algusered, Brandshult och Släp.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Villor på Särö
Befolkningsutvecklingen i Särö 1965–2010[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1965
  
494
1970
  
824
1975
  
1 135
1980
  
1 629
1990
  
2 355 407
1995
  
2 696 452
2000
  
2 866 453
2005
  
2 982 453
2010
  
3 165 450
Anm.: Ny tätort 1965. Sammanvuxen med Billdal 2015.

När tätorten växte 1995 införlivades bland annat en småort av SCB kallad Kungsbacka:6 (småortskod S3981) bestående av det norra området längs Olsgårdsvägen.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Särö västerskog

De två största skogsområdena på halvön heter Västerskog och Nordanskog, varav det förra är naturreservat. Stallbergen är de tre topparna i sydost. Nedanför ligger Sandvik, och utanför finns Gövik och Kalvbukten. Ålevik heter den låglänta tungan mellan de båda skogspartierna. I väster finns halvön Kalven, och norr därom alltså Kalvbukten. Innanför bukten ligger Barlindkärret. Klippdalen delar av Nordanskog, från väst till öst. Norr om dalen finns Vargklyftan. De två kullarna längst ut i öster, heter Munkekullen (den norra) och Nunnekullen.

Gator och postnummer[redigera | redigera wikitext]

Särö tillhör postnummer 429 43 och består av följande gator:

  • Bassängbacken
  • Badhusvägen
  • Dan Broströms väg
  • Drottningvägen
  • Gustaf V:s väg
  • Guntoftavägen
  • Hans Ygbergs väg
  • Häradsvägen
  • James Keillers väg
  • Munkekullsvägen
  • Särö Danska väg
  • Stallbacken
  • Smedjebacken
  • Solallén
  • Solsidans väg
  • Särö Backe
  • Särö Östra strandväg
  • Soluddsvägen
  • Säröhusvägen
  • Åleviksvägen
  • Älvaliden

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tätorter 2010, Statistiska centralbyrån, 16 juni 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 18 december 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Resehandbok XVIII - Västkusten och Göteborg, red. Anders Pallin, Svenska Turistföreningen, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1918 s. 157f
  5. ^ Blomstermåla
  6. ^ ”Kungaepoken”. Stiftelsen Särö Kulturarv. https://sarokulturarv.se/kungaepoken/. Läst 14 december 2020. 
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Heyman, Klas (1991). Särö genom tiderna: en bok om fastigheterna och familjerna på Särö. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592841. ISBN 91-7029-079-2 
  • Rapport över kulturhistorisk inventering inför detaljplanering av Särö, Släp socken, Kungsbacka kommun.. Halmstad: Stift. Hallands länsmus. Halmstad och Varberg. 1979. Libris 396220 
  • Roth, Mona S. (1964). Särösomrar: en minnesbukett. [Göteborg]: [Wasatr.]. Libris 1520754 
  • Stolpboden: Särö : dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Meddelande / Planeringsavdelningen, Länsstyrelsen, Halmstad, 0349-1412 ; 1987:10 Byggnadsminnen / Länsstyrelsen i Hallands län, 99-0686829-5 ; 17. Halmstad: Länsstyr. 1987. Libris 706408 
  • Särö Golf Club 1981-2006: en historik. Särö: Särö Golf Club. 2006. Libris 10242963. ISBN 91-631-8968-2 
  • Särö Lawn-tennis klubb: en minnesskrift : S.L.T.K. 100-årsjubileum 1897-1997. Särö: Klubben. 1997. Libris 2370052 
  • Särö segel klubb 1924-2004: ödmjukt memorial. Särö: Särö segel klubb. 2005. Libris 10036547 
  • Säröbanan. TNF bok ; 23 ([Ny utg.] /bearbetad av Anders Forsberg ...). Göteborg: Spårvägssällskapet Ringlinien i samarbete med Svenska järnvägsklubben och Trafik-nostalgiska förlaget. 2005. Libris 9893718. ISBN 91-85305-09-X 
  • Wallin, Johan (1970). Beskrifning öfver badorterna å Sverges vestra kust: handbok för badgäster. Stockholm: Rediviva. Libris 2109773 
  • Winberg, Britt-Marie (2005). ”Särö: en liten resa genom arkitekturhistorien”. Älskade hus (2005): sid. [98]-111 : ill..  Libris 10062567

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]