Älvsåkers socken
| Älvsåkers socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Halland |
| Härad | Fjäre härad |
| Kommun | Kungsbacka kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 46 kvadratkilometer |
| Upphov till | Älvsåkers landskommun Älvsåkers församling |
| Motsvarar | Älvsåkers distrikt |
| Tingslag | Hallands norra domsagas tingslag (–) Fjäre tingslag (–) |
| Karta | |
  Älvsåkers sockens läge i Hallands län. | |
| Koordinater | 57°32′32″N 12°07′11″Ö / 57.54222222°N 12.11972222°Ö |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1527 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Älvsåkers distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Älvsåkers socken i Halland ingick i Fjäre härad, uppgick 1969 i Kungsbacka stad och området ingår sedan 1971 i Kungsbacka kommun och motsvarar från 2016 Älvsåkers distrikt.
Socknens areal är 46,09 kvadratkilometer, varav 44,26 land.[1] År 2000 fanns här 3 012 invånare.[2] Tätorten Hjälmared och en del av Anneberg samt kyrkbyn Älvsåker med sockenkyrkan Älvsåkers kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Älvsåkers socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Älvsåkers församling och för de borgerliga frågorna till Älvsåkers landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Tölö landskommun som sedan 1969 uppgick i Kungsbacka stad som 1971 ombildades till Kungsbacka kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Älvsåker, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Fjäre härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[3][4]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Älvsåkers socken ligger nordost om Kungsbacka kring Kungsbackaåns biflod Lillån drygt en mil i östnordöstlig riktning. Socknen har dalgångsbygd utmed åarna omgiven av bergig skogsbygd.[5][6][1] Största insjö är Stora Djursjön som delas med Lindome socken i Mölndals kommun.
Näringar[redigera | redigera wikitext]
Förutom folkets naturliga livsuppehälle i form av jordbruk så har skogsbruk präglat socknen sedan urminnes tider. Allt ifrån timmer till Fjäre härads bondeseglares båtbyggnation på 1600-talet, via möbeltillverkning på 1800-talet till dagens trähustillverkning (A-hus), som länge har varit socknens största arbetsplats.[7][8]
Liesmide var kännetecknande för Älvsåker under 1700- och 1800-talen. Träindustrin dominerade på 1900-talet. Numera är det hästgårdarna som överväger i socknen. Det fanns år 2014 endast en mjölkproducerande gård kvar.[8]
Kvarn fanns i socknen 1960 så att även utsocknes bönder kunde få sin säd mald. Numera är ingen kvarn i bruk.[8]
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Kommunikationerna har förändrats kraftigt. På 1960-talet slutade tågen stanna vid järnvägsstationen. Nu finns pendeltåg på dubbelspår mellan Kungsbacka och Göteborg som i båda riktningarna stannar varje kvart vid Annebergs station i rusningstid.[8]
Likaså har genomfartsbiltrafiken flyttats under den gångna femtioårsperioden. På 1960-talet gick rikstvåan från Trelleborg till Svinesund genom socknen. Nu löper motsvarande E6/E20 motorväg långt väster om socknen och gamla rikstvåan tjänstgör som matarled norr- och söderut mot motorvägens trafikplatser.[8]
Älvsåkers hembygdsgille[redigera | redigera wikitext]
Älvsåkers Hembygdsgille bildades i april 1975, och det var då det sista av de 13 gillen som ingår i Nordhallands Hembygdsförening. Gillet samlar in uppgifter och dokumenterar bygdens historia och vad som sker i nutiden i bygden.[9]
Gillet erhöll genom donation Lindströmsgården 1977. Sedan 1600-talet har gården innehafts av samma släkt. [10] Gården är sedan 1977 centralpunkt för gillets verksamhet. Det är en gammal kringbyggd gård med portlider och stensatt gårdsplan som ligger i Lerbergs by, mitt emellan Annebergs station och Älvsåkers kyrka.[8]
Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]
Från stenåldern finns cirka 30 boplatser och en hällkista och från bronsåldern spridda gravrösen. Från järnåldern finns tre gravfält och spridda stensättningar och domarringar.[5][6][11][12]
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Namnet (1461 Elzhager) kommer från den tidigare kyrkbyn. Förleden tycks innehålla mansnamnet Elef. Efterleden är åker.[13][6]
Före 1902 skrevs namnet även Elfsåkers socken.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Älvsåkers socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 610 | |||
| 1760 | 635 | |||
| 1769 | 612 | |||
| 1790 | 724 | |||
| 1810 | 735 | |||
| 1820 | 796 | |||
| 1830 | 922 | |||
| 1840 | 920 | |||
| 1850 | 1 160 | |||
| 1860 | 1 217 | |||
| 1870 | 1 239 | |||
| 1880 | 1 330 | |||
| 1890 | 1 332 | |||
| 1900 | 1 275 | |||
| 1910 | 1 088 | |||
| 1920 | 1 092 | |||
| 1930 | 916 | |||
| 1940 | 826 | |||
| 1950 | 870 | |||
| 1960 | 851 | |||
| 1970 | 1 378 | |||
| 1980 | 1 470 | |||
| 1990 | 1 774 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Älvsåker socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Älvsåker socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Hallands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Lars., Ericson Wolke, (2014). Lasse i Gatan Kaparkriget och det svenska stormaktsväldets fall.. Historiska Media. ISBN 9187031949. OCLC 941603224. https://www.worldcat.org/oclc/941603224
- ^ [a b c d e f] Gods och gårdar Hallands län. Bd 2, Norra Halland.. Studieförbundet Vuxenskolan Halland. 2014. ISBN 9163773635. OCLC 942602109. https://www.worldcat.org/oclc/942602109
- ^ ”Älvsåkers hembygdsgille”. Älvsakers hembygdsgille. https://www.hembygd.se/alvsakers-hembygdsgille/about. Läst 4 mars 2021.
- ^ Lindkvist, Marie (februari 2011). ”Elof Lindälvs gymnasium genom tre decennier”. https://www.eloflindalvsgymnasium.kungsbacka.se/Global/Om%20skolan/Dokument/pdf/ElofLindalvsgymnasium30ar_opt.pdf. Läst 4 mars 2021.[död länk]
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Älvsåkers socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Älvsåkers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Karlsson, Torsten (1977). ”Älvsåkers skolhistoria.”. Vår bygd 1977 (60),: sid. 15-33 : fotogr.. 0347-4356. ISSN 0347-4356. Libris 8778891
- Lindälv, Elof; Adolfsson Ingun (1988). Lindströmsgården i Älvsåker och nordhalländsk hembygd. Kungsbacka: Nordhallands hembygdsfören. Libris 7626985. ISBN 91-7236-008-9 (inb.)
- Wolter, Erland (1986). ”Smeder och smide i Älvsåker under 1700- och 1800-talen”. Vår bygd 1986 (69),: sid. 58-68 : ill.. 0347-4356. ISSN 0347-4356. Libris 8846172
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Arkiv relaterade till Älvsåkers socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Älvsåkers socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Älvsåkers socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Älvsåkers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Elfsåkers socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Älvsåkers hembygdsgille
| |||||||
