Toltorpsdalen

Vy över Safjällsgatan och Wättnegatan, 1983

Toltorpsdalen är en stadsdel i nordvästra delen av kommundelen Västra Mölndal (motsvarande Fässbergs distrikt) i Västra Götalands län. Toltorpsdalen ligger mellan Göteborg och centrala Mölndal. Området består främst av småhusbebyggelse. Toltorpsdalen är belägen i en dal mellan Änggårdsbergen och Safjället. I norr angränsar området till villaområdet Södermalm och Sahlgrenska sjukhuset, i söder ligger det i anslutning till Bifrost och i öster angränsar det till Krokslätt. Hela västersidan utgörs av en vidsträckt skog mellan Göteborgs botaniska trädgård i norr och Västerberget i söder.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stenålder och medeltid[redigera | redigera wikitext]

Höjderna runt Toltorpsdalen var bebodda redan under stenåldern och boplatser har påträffats, bland annat vid Aspliden. Gravrösen finns på Safjället och Västerberget, och på Safjället finns två hällkistor och en fornborg.[1]

Efter det att vattnet dragit sig tillbaka och landet höjt sig skedde bosättningarna nere vid nuvarande Wallinsgatan.[1]

Toltorps by[redigera | redigera wikitext]

Toltorp omnämndes första gången som Torallatorp år 1396 och år 1550 bestod byn av fem hemman. Namnet Toltorpsdalen är belagt sedan år 1593 (Tolstorps dahl).[2]

Byns byggnader låg vid nuvarande Wallinsgatan, som då var bygatan, och Toltorpsberget fram till nuvarande Vättnegatan. Inägorna låg längs nuvarande Bifrostgatan, medan utmarken omfattade stora delar av Toltorpsdalen, Västerberget och Safjället-Toltorpsberget.[3]

Den första bebyggelsen i dalen var en stenhydda, uppförd på 1860- eller 1870-talet, och en andra stenhydda tillkom omkring 1895, vid nuvarande Stenhyddegatan.[4]

Egnahemsbebyggelsen[redigera | redigera wikitext]

År 1912[2] påbörjades egnahemsbebyggelsen i Toltorpsdalen och det första egnahemmet stod klart året efter. Beteckningen Toltorpsdalen kom att omfatta villasamhället fram till Toltorpsskolan, det vill säga inte hela dalgången. Enligt Albert Lilienbergs karta över villasamhället omfattade det en del av Toltorpsdalen. Numera är det klart att Toltorpsdalen avser bebyggelsen ner till Bifrost.[4] Gränsen anses nu gå vid Fässbergshemmet och Toltorps by.[5]

Toltorpsdalen var landsbygd, utanför Göteborgs stad och långt från Mölndals municipalsamhälle. Egnahemsföreningen Toltorpsdalens gemensamma inträsseförening bildades den 9 juni 1914.[6]

Göteborgs stad ogillade bebyggelsen i Toltorpsdalen och spärrade vägen tre gånger. Spärrarna förstördes av de boende och egnahemsföreningen letade reda på en gammal karta där en väg var utritad genom dalen. Därmed stod det klart att allmän väg inte får spärras. Orsaken till Göteborgs negativa inställning till bebyggelsen kan ha varit uteblivna skatteintäkter, samt oro för oreglerade kåkstäder runt staden. När Fässbergs kommun blivit stad fick den skyldighet att reglera bebyggelsen.[7]

De boende i dalen ville införlivas med Göteborg, då de flesta kom därifrån och hade sina arbeten i staden. De ansåg dessutom att de behandlades styvmoderligt av Fässbergs kommun, senare Mölndals stad. Frågan var uppe till behandling flera gånger, men avstyrktes.[8]

Utbyggnad från 1960-talet[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelsen började i norra delen, mot gränsen till Göteborg och upp mot Södermalm. I början av 1960-talet uppfördes ett centrum och två HSB-hus med 30 lägenheter mellan nybyggarsamhället och Toltorpsskolan. Toltorpsgatan breddades åren 1959–1960. År 1964 byggde Ann-Ida Broström lyxvillor vid Fotbollsgatan. Runt Vättnegatan, Wennerbergsgatan och Safjällsgatan i söder uppfördes villor under 1950-talet och början av 1960-talet. Vid Wallinsgatan tillkom villor 1984 och flerbostadshusen vid Fallströmsgatan var inflyttningsklara 1993.[6]

Tattardalen[redigera | redigera wikitext]

Toltorpsdalen hade tidigt dåligt rykte och det var svårt att få banklån, om man ville bygga i området. Dalen blev också känd som "Tattardalen", men antalet tattare var inte så stort att det motiverade namnet. Namnet torde snarast komma från ljudlikheten med ett slarvigt uttal "Tåttårsdalen".[9]

Toltorpsdalens utveckling vändes och den bebos numera av många läkare vid Sahlgrenska och professorer vid Chalmers.[9]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Den första byn fick namnet Toralds eller Torvalds torp, vilken kommit att utvecklas till Toltorp. Efterledet torp i ortnamn kom under medeltiden, eller möjligen under vikingatiden.[1]

Skola och omsorg[redigera | redigera wikitext]

Toltorpsskolan stod färdig år 1918 och byggdes till 1931.[10] Den har klass F-6. Dessutom finns ett kommunalt dagis, Toltorps förskola, samt ett par föräldrakooperativ inom stadsdelen. På gränsen till Bifrosts bostadsområde ligger ett servicehus.

Strax söder om Toltorpsskolan ligger en fotbollsplan som används av juniorlagen inom Dalen KFF.

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Toltorpskyrkan är en vit träkyrka som tillhör Fässbergs församling ligger i korsningen Toltorpsgatan/Dalgångsgatan.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Gahrn (2004), s. 2
  2. ^ [a b] Gahrn (2004), s. 3
  3. ^ Gahrn (1998), s. 405
  4. ^ [a b] Gahrn (2004), s. 4
  5. ^ Gahrn (1998), s. 406
  6. ^ [a b] Gahrn (2004), s. 5-6
  7. ^ Gahrn (2004), s. 6-7
  8. ^ Gahrn (2004), s. 7
  9. ^ [a b] Gahrn (2004), s. 13-14
  10. ^ Gahrn (2004), s. 11

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gahrn, Lars (1998). Mölndals gatunamn: Mölndals historia i gatunamnsartiklar. Mölndal: L. Gahrn. sid. 405-406. ISBN 91-630-7374-9 
  • Lars Gahrn (2004). ”Toltorpsdalen – utmarken som blev nybyggarsamhälle och senare gräddhylla”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 2004. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. Libris 423764